TIMRÅ. Man brukar säga att det är först efter tio omgångar det går att säga något på allvar om elitserien.
Nu är vi där - och läget är glas-klart:
Norrland chockar. Norrland rockar. Norrland regerar.
Annars är det bara några veckor sedan min kollega Nyström inledde en krönika med meningen "Huka er, bonnjävlar" i en hyllning till 08-hockeyn.
Det var då det.
En titt på tabellen i dag ger snarare grund för en mening på temat "Håll käften, asfaltbarn."
Luleå leder. Timrå är trea, Skellefteå fyra.
Inte ens den mest lokalpatriotiske norrlänning, tja inte ens Lars Törnman, hade kunnat tippa den starten på elitserien 2010-11.
Och ingen hade väl heller kunnat ana vilken fiaskostart som väntade lagen från Stockholmsområdet och Göteborg.
Ni ser ju själva: Frölunda är sist. Södertälje elva. AIK tia och Djurgården nia.
Harrejösses.
Uppe här längs Norrlandskusten kluckas det säkert belåtet nu på morgonen när tabellen bläddras fram i NSD, Norran, Dagbladet och allt vad nu lokaltidningarna heter.
Och det är ju faktiskt lite kul.
En stund.
Men i det långa loppet är en elitserie utan heta storstadslag betydligt mer bekymmersamt. Det här var säsongen när tanken var att hockeyn skulle passera fotbollsallsvenskan som landets största publiksport.
Som det ser ut nu kommer det inte att hända. Tvärtom ser hockeypubliken ut att bli allt mindre - och det är i storstäderna folket vänt sina lag ryggen.
Till Scandinavium kom det 7 578 i går.
Till Hovet 3 626.
Eller om vi ser det på ett annat sätt: Sammanlagt nära 9 000 tomma stolar.
Niotusen.
Det var långt ifrån fullt även här i hallen i Timrå, knappa 5 000 dök upp för att se det som i alla fall jag trodde skulle bli en stekhet toppmatch.
Jag hade fel. Jättefel.
Det blev i stället den sämsta match jag sett den här säsongen. Vansinnigt många felpass, obegripligt bleka stjärnspelare och närmast parodiskt dålig hockey.
- En skitmatch, som Sanny Lindström uttryckte det.
Lindström var ändå den gladaste människan i Eon Arena den här kvällen. Eller förresten, under den sekund när Färjestadsbacken jublade bort balansen på sig själv var han förmodligen lyckligast i hela riket.
Just det ögonblicket är också det enda jag vill minnas från den här matchen. Resten av kvällen var, som skrivet, lika underhållande som en ökenvandring utan vattenflaska.
Och om inte Timrås omskrivna finska stjärnkedja snabbt förbättrar sig några hundra gånger om så kommer det här laget snart att falla som en sten genom tabellen.
Femte raka hemmasegern, sju (!) mål och nu 25 poäng efter tio omgångar.
Luleå Hockey är bara tokbäst den här hösten.
Och för varje omgång som spelas känns Jonas Rönnqvists kollektiv som en allt mer seriös utmanare till SM-guldet.
Frölunda är andra sidan av samma blad. Luleå gjorde på en kväll nästan hälften av det antal mål Frölunda (15) krampat ihop på tio matcher.
Det är rent värdelöst.
Jag tror verkligen inte något skulle bli bättre av att sparka Kenta Johansson. Men med tanke på den klubbens historia skulle jag heller inte bli direkt överraskad om ledningen drabbas av panik.
I år igen.
Till sist: Det är egentligen taskigt att dra in AIK i en en text om storstadslagens fiaskon. Utdömda AIK gör det helt enkelt jävligt bra så här långt.
Synd bara att ingen verkar vilja titta på.