ÖRNSKÖLDSVIK. Per Svartvadet tittar på det lilla konstverket på bordet.
- Jag är inte van vid sånt här. Jag har ju aldrig vunnit något själv.
Aldrig?
- Jo, vänta. Jag vann ju en leksaksbil i pris i en knattecup i Sollefteå. Som bäste back.
20 år har gått sedan dess. Backen har blivit forward. Och bäst av alla.
Han har kallats Kapten Guld efter Modos triumf, han bor på guldkusten i Örnsköldsvik och naturligtvis är det bara logiskt att säsongen också får ett gyllene efterspel.
Per Svartvadet är 2007 års vinnare av Guldpucken . Ett makalöst SM-slutspel gjorde det ganska enkelt för juryn att plocka fram årets vinnare i form av Modos lagkapten.
Den enda som är överraskad är väl killen som vinkar in oss på uppfarten i Bonässund.
- Jag blev oerhört förvånad. Jag hade inte en tanke på att jag skulle vara aktuell, säger Per Svartvadet.
Äh, kom igen nu.
- Nej, det är faktiskt sant. Kanske borde jag ha anat, det gick ju bra i vinter... Men jag tänker inte så. Jag är en lagspelare helt enkelt.
Han är ju det. Kanske till och med landets mest utpräglade lagspelare.
Men tiden är till slut inne för Per Svartvadets egen plats i solen.
Lämpligt nog spricker också molnen upp över familjen Svartvadets vita villa när vi kliver ur bilen.
Stället är helt magnifikt.
Över 300 kvadratmeters boyta, sluttande tomt ner mot havsviken, egen liten badstrand, egen brygga.
- Men du ser vad ett långt SM-slutspel kan få för effekter, säger Svartvadet och pekar på jordhögen på sidan av huset som han tänkt få undan för ett par veckor sedan.
Inne i villan är det så högt i tak att man kunnat hålla ett elitläger i stavhopp där inne. Och genom panoramafönstren kan vi ta en kopp kaffe med skärgården som blickfång.
Jag tänker bara: Jösses.
- De reste stommen, men sen har jag faktiskt byggt det mesta själv, säger utbildade snickare Svartvadet med stolthet i rösten.
Det här kan du väl aldrig flytta ifrån?
- Vi får väl se, jag har ett år kvar på kontraktet och det är inte klart vad som händer sedan.
Men ärligt talat?
- Nä, här blir jag kvar. Det är klart jag förlänger. Det enda som kan få mig att byta klubb är om Modo sparkar mig.
Vilket känns ungefär lika troligt som att Sven Melander ska vinna Guldpucken nästa år.
Per Svartvadet är inte bara en lysande hockeyspelare som i åratal fått stå i skuggan av bygdens stora namn Forsberg, Näslund, Sundström & Co.
Han är också alldeles förbaskat rolig att prata med. Under timmen vid matsalsbordet berättar han så många historier, svarar så glatt på alla frågor att inget tidningspapper i världen räcker till för att skriva ner allt.
Men bäst gillar jag ändå historien om vad som hände ett par dagar efter sista SM-finalen i Linköping.
Per Svartvadet var tillsammans med Mattias Timander på ett fik i Örnsköldsvik och hjälpte till att servera när en gammal dam kom fram.
- Hon var 82 år, gick med rullator, och ville prata om SM-guldet och hur kul det vi gjort var, berättar Svartvadet.
Så Svartvadet satte sig vid bordet och fick, bland annat, höra damen berätta om hur hon i god tid tagit sig ner till torget på söndagen för att få sittplats vid hyllningarna.
Damen och kaptenen fortsatte att prata medan tiden gick.
- Sedan såg jag plötsligt vad klockan var. Jag skulle ju med barnen till tandläkaren, så jag fick lov att ursäkta mig.
- Vilken tandläkare ska du till? Jaså? Men det är ju min dotter, sa damen.
Väl hos tandläkaren berättade Svartvadet om sin trevliga pratstund med den 82-åriga damen för tandläkaren. Som dock var helt frågande.
- Nej, det kan inte vara min mamma. Hon orkar inte gå ut och fika längre. Och med på hyllningarna på torget? Aldrig, sa tandläkaren.
Men ett samtal senare var allt bekräftat. Och historien säger det mesta om såväl Per Svartvadet som om hockeyintresset i Örnsköldsvik.
Vid det här laget tumlar barnen Vilmer, 4, och Livia, 2, in i villan efter ett par timmar på dagis. Vilmer visar snabbt upp sin egen SM-pokal gjord i trä och den plockhandske han fått av andrekeepern Michal Zajkowski.
- Han är redan ordentligt hockeyintresserad, säger pappa.
Bara ett problem.
- Jag vet inte varför, men under kvarten fick han för sig att heja på Timrå. Han sprang omkring här inne och hojtade "8-1 till Timrå!" hela tiden.
Inte så bra, kanske?
- Nä, speciellt inte när jag vaknade dagen efter femte matchen. Vi låg under med 2-3 i matcher, var i brygga, och det första jag hör var: "Pappa! 8-1 till Timrå!"
Så vad gjorde du?
- Jag fick lov att säga till honom att från och med nu är det Modo som gäller. Och så blev det.
Och så ska det förbli för familjen Svartvadet. Eller som Sveriges bästa hockeyspelare 2007 säger:
- Modo är ett topplag. Vi har en topparena. Man bor fantastiskt bra här. Alla känner alla. Det är väl inte så konstigt att vi alla från NHL vill återvända hit?
Nej, det är väl inte det. Och att Modo har landets bästa spelare som lagkapten gör knappast saken sämre.
Tomas Pettersson
Per Svartvadet om...
...sista bytet i finalen:
- Det var jag, Sundström, Salomonsson, Jonsson och Timander inne. Mina bästa vänner. Att det var just dem man fick krama först var speciellt.
...guldfirandet i Örnsköldsvik:
- Tja, vi höll på i ett par veckor. Det var fantastiskt.Ta bara när vi åkte bussen in från flyget, redan någon mil från stan var det utplacerat marschaller längs vägen. Och vid arenan var det tusentals som väntade mitt i natten. Det var alldeles tyst i bussen. Vi var helt chockade.
...Foppas återkomst:
- Jag vet inte alls om han kommer hem. Men jag kan inte tänka mig att han slutar spela redan. Han gillar sporten så mycket att hur ont han än har så fortsätter han - i värsta fall med kälkhockey.
...VM i Moskva?
- Jag tackade nej tidigt, jag ville ge allt för Modo i vår. Men nästa år är jag gärna med om jag platsar.
