Patrik Nilson, Djurgården. Foto: Björn Lundberg
Patrik Nilson, Djurgården. Foto: Björn Lundberg

Andra dopingfall inom svensk hockey

Publicerad
Uppdaterad
Dopningsfall inom svensk hockey är sällsynt. Innan avslöjandet om Färjestads målvakt Robin Rahm har bland annat följande fall upptäckts inom hockeyn:
• Patrik Nilson, 2003:
I juli 2003 meddelades att Patrik Nilsson testades positivt för dopning. I samband med en semesterresa i Florida hade han köpt kosttillskott som innehöll det förbjudna ämnet nandrolon.

• Två ungdomsspelare från Hudiksvall, 2001:
Två 17-åriga spelare åkte fast med nandrolon som de fått i sig efter att ha ätit kosttillskott. Medlet hade de köpt via en internetbutik.

• Daniel Jardemyr, ishockey, 1995:
AIK-back men under tiden han var utlånad till Malmöklubben Pantern visades hans test spår av amfetamin och han stängdes av under två års tid. Kom tillbaka och gjort ett flertal säsonger utomlands.

• Ulf "Lill-Pröjsarn" Nilsson, 1974:
Under hockey-VM 1974 tog "Lill-Pröjsarn" en nässpray som innehöll det förbjudna ämnet efedrin. Tre Kronors 4–1-seger mot Polen i VM ändrades till förlust, 0–5. (TT)

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida