Caster Semenya väcker starka reaktioner under VM. Foto: JON OLAV NESVOLD / BILDBYRÅNCaster Semenya väcker starka reaktioner under VM. Foto: JON OLAV NESVOLD / BILDBYRÅN
Caster Semenya väcker starka reaktioner under VM. Foto: JON OLAV NESVOLD / BILDBYRÅN
Meraf Bahta ställdes mot Semenya i finalen på 1 500 meter. Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅNMeraf Bahta ställdes mot Semenya i finalen på 1 500 meter. Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN
Meraf Bahta ställdes mot Semenya i finalen på 1 500 meter. Foto: JOEL MARKLUND / BILDBYRÅN
Semenya fick sitt stora genombrott på VM i Berlin 2009. Foto: DANIEL NILSSON / © BILDBYRÅNSemenya fick sitt stora genombrott på VM i Berlin 2009. Foto: DANIEL NILSSON / © BILDBYRÅN
Semenya fick sitt stora genombrott på VM i Berlin 2009. Foto: DANIEL NILSSON / © BILDBYRÅN

Svensken vill stoppa stjärnan från att tävla

Publicerad

LONDON. Caster Semenya är storfavorit till VM-guldet på 800 meter i kväll.

Men borde hon få tävla i London?

SOK:s chefsläkare Bo Berglund menar att de hyperandrogena kvinnorna borde stoppas – och flera av Semenyas rivaler har tröttnat på att tävla mot löpare med helt andra förutsättningar.

– Vi kommer aldrig att kunna vinna mot dem, säger holländskan Sanne Verstegen till SportExpressen.

Situationen blir väldigt tydlig efter semifinalerna på damernas 800 meter.

Vi står i intervjuzonen under läktaren inne på Olympiastadion i London och väntar på Caster Semenya, som precis krossat allt motstånd i sitt heat.

Till slut dyker hon upp.

26-åringen från Sydafrika är klart mer muskulös än sina rivaler och det är med bestämda steg hon kliver fram till oss journalister – och bara går förbi.

Hon pekar på klockan.

– Sorry! I have no time.

Caster Semenya försvinner bort i en korridor, men kvar står hennes konkurrenter. De pustar ut framför oss journalister och när SportExpressen börjar ställa frågor om situationen som just nu råder inom damernas 800 meter är det uppenbart att de är uppgivna. Många är till och med förbannade.

Semenya har inte förlorat ett enda lopp på 23 månader.

– Det är väldigt, väldigt många som pratar om det här just nu, säger schweiziskan Selina Büchel.

– Vi måste lösa den här situationen så fort som möjligt, säger Hedda Hynne från Norge.

Flera fall på VM

Innan vi går in djupare på vad löparna tycker och tänker måste vi reda ut vad det här egentligen handlar om.

Caster Semenya är hyperandrogen. Det innebär att hon har en naturlig produktion av testosteron, det manliga könshormonet, som är betydligt mycket högre än det normala. Och det påverkar henne – på alla sätt.

Semenya berättar själv i en intervju med tv-kanalen BET:

– Jag vet hur jag ser ut, jag vet hur min röst låter. Första gången jag träffade min nuvarande fru var i ett omklädningsrum och det första hon sa var: ”Vad gör en pojke här inne?”

– Men jag tänker bara vara mig själv, alltid.

Hon är långt ifrån ensam om att vara hyperandrogen. Både Francine Niyonsaba och Margaret Wambui, hennes två främsta utmanare i kvällens VM-final på 800 meter, uppges ha ovanligt höga nivåer av naturligt testosteron. Det samma gäller Docus Ajok, som slutade sist i samma semifinalheat som Semenya.

Semenya tar i hand med Docus Ajok efter VM-semifinalen.Foto: JULIEN CROSNIER / JULIEN CROSNIER / KMSP / DPPI/IB DPPI AGENCE DE PR

Ämnet är dock extremt känsligt. När SportExpressen pratar med journalister och friidrottsexperter på plats i London begär flera av dem att få vara anonyma.

En tv-expert säger:

– Det är löjligt när man tittar på tävlingarna, för det är så tydligt vilka som är hyperandrogena. De springer som mediokra, manliga 800-meterslöpare. Mycket kraft, väldigt lite teknik.

– Semenya och Wambui är de som verkar ha allra högst nivåer av testosteron.

"Jag är rädd hela tiden"

2011 införde det internationella friidrottsförbundet (IAAF) en gräns för hur höga testosteronvärden kvinnor få ha i samband med tävling. 10 nanomol per liter var max. 99 procent av löparna hade då nivåer som var under 3,08 nanomol per liter.

Gränsen innebar dock problem för Semenya, som fick ta mediciner för att kunna tävla. Resultatet? Hon sprang plötsligt avsevärt långsammare.

2015 slopades gränsen efter att den indiska 100-meterslöparen Dutee Chand, som också är hyperandrogen, överklagat ärendet till idrottens skiljenämnd (Cas).

Sen dess har Semenya varit ostoppbar.

– Jag pratade med Caster under OS i fjol, säger Dutee Chand när vi träffar henne på Olympiastadion.

– Hon sa till mig: ”Det är så här Gud har skapat oss. Låt oss fortsätta springa och inte oroa oss för vad som kommer att hända och vad folk tycker och tänker om oss”.

Chand fortsätter:

– Men det är svårt, framför allt just nu. Snart kommer ett nytt beslut från Cas… det är ett konstant hot, jag är rädd hela tiden.

Ja, allting kan komma att förändras väldigt snart. IAAF har under de senaste två åren samlat på sig material för att försöka bevisa för Cas att hyperandrogena kvinnor faktiskt har orättvisa fördelar inom friidrotten och ett beslut i frågan ska komma efter VM.

Då kan IAAF:s kontroversiella regel alltså återinföras.

Dutee Chand åkte ut i försöksheatet på 100 meter i VM.Foto: TIM IRELAND / AP TT NYHETSBYRÅN

Läkarens hårda dom

Bo Berglund, chefsläkare på Sveriges olympiska kommitté (SOK), är en av dem som tycker att Semenya och de andra hyperandrogena kvinnorna borde stoppas.

I en intervju med Radiosporten säger han:

– Det finns ett antal sjukdomstillstånd som ger höga testosteronvärden i samband med könsmognaden i tonåren. Den här typen av åtkommer är klart överrepresenterade inom internationell friidrott. Det utgör, som vi ser det, ett hot mot ett rättvist tävlande inom kvinnlig elitidrott.

Berglund menar att de kvinnor som inte accepterar medicinering borde tävla med män i stället.

– Vill man tävla inom kvinnlig idrott så måste man underkasta sig behandling.

När SportExpressen når Bo Berglund är han på semester och vill inte utveckla sitt resonemang. Sverker Nilsson, medicinskt ansvarig på friidrottsförbundet, har dock tid att svara på frågor.

Han menar att det är fullständigt uppenbart att Caster Semenya har stora fördelar jämfört med löparna som har normala testosteronnivåer – men ska hon verkligen straffas för det?

– Det här är en fruktansvärt svår fråga, säger Nilsson.

– Testosteronet gör att du får en helt annan muskeltillväxt, en helt annan ämnesomsättning i muskulaturen. Det är därför en man alltid kommer springa 100 meter snabbare än en kvinna, om de tränar på samma sätt. Kvinnor kan inte få samma explosiva muskulatur.

Han jämför det med att vara 210 centimeter lång i stället för 180 centimeter lång i basket.

– Men du kan inte hjälpa att du är född med vissa gener, oavsett om du är lång eller har ovanligt mycket testosteron. Semenya föddes så här.

Sverker Nilsson anser att det här i dagsläget är mer av en juridisk fråga, än en medicinsk fråga.

På samma sätt som man inom idrotten måste ta beslut om vissa preparat ska vara dopingklassade eller inte, måste Cas nu bestämma sig för om hyperandrogena kvinnor ska få tävla som de är födda eller inte.

– I det vanliga samhället är Semenya en tjej, det är vi alla överens om. Nu är frågan om hon är det även inom idrotten, eller ska vi ha andra regler där?

Oro bland konkurrenterna

I intervjuzonen under läktaren inne på Olympiastadion hinner SportExpressen fråga en rad av löparna från semifinalerna på 800 meter hur de ser på situationen med de hyperandrogena löparna, men långt ifrån alla vill ge svar.

– Nej, det är ingenting jag vill kommentera. Jag vill bara fokusera på mig själv, säger svenskan Hanna Hermansson.

Polskan Joanna Jozwik har tidigare riktat kritik mot både Semenya, Francine Niyonsaba och Margaret Wambui – och uppmanat IAAF att agera. Men nu ligger hon lågt.

– Nej, jag vill inte prata om det, säger Jozwik och ler ansträngt.

När vi ställer frågan till Selina Büchel kliver det schweiziska landslagets presschef in och begär att få veta vilken tidning vi jobbar för. När han ser att det är SportExpressen får vi prata vidare med Büchel, som är smått bedrövad.

– För mig som löpare försöker jag hålla mig neutral, men det är tufft, det är svårt. Jag är bara glad att jag slipper ta beslut i den här frågan, mitt jobb är bara att springa. Och jag försöker bara komma närmare dem, närmare toppen.

Hon berättar att ”väldigt, väldigt många” av löparna pratar om det här.

– Ibland tycker jag att tonen är alldeles för aggressiv, det är inte enkelt för de här människorna att vara här och tävla. Men jag tror det är bra att vi diskuterar det här, säger Büchel.

– Människor är inte uppdelade i bara män och kvinnor, det är inte så enkelt.

Norskan Hedda Hynne tycker också att situationen är jobbig. Hon hoppas att Cas kommer med ett beslut så fort som möjligt.

– Så som det ser ut nu blir det en osäkerhet bland oss löpare. Jag vill bara att det ska bli klart, säger Hynne.

"Är helt jävla galet"

Den som är allra skarpast i sin kritik är holländskan Sanne Verstegen.

Hon har precis fått stryk med två sekunder av just Caster Semenya och missat VM-finalen när hon stannar för att prata med oss.

Verstegen skrattar uppgivet.

– Det är ett väldigt känsligt ämne det här. Och jag känner att framför allt Caster Semenya har blivit väldigt illa behandlad i den här frågan.

– Men för oss andra, som aldrig kommer att komma upp i den nivån av testosteron som hon har… och det är inte bara hon förstås. Det är ett par till. Vi kommer aldrig att kunna vinna över dem.

Skillnaden är så stor?

– Ja, om deras testosteronnivåer är lika som män, hur i hela friden ska det då kunna vara en tävling på lika villkor? Det är orättvist.

Sanne Verstegen jagas av Semenya i semifinalen på 800 meter.Foto: FACUNDO ARRIZABALAGA / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Sanne Verstegen är uppenbart insatt i frågan och lämnar dessutom ett förslag på hur hela situationen kan lösas. Hon menar att IAAF borde låta de hyperandrogena kvinnorna ha en testosteronnivå på 8 nanomol per liter.

Alltså strax under den tidigare gränsen.

– Då kommer de ha en fördel, eftersom det normala är runt 3 nanomol per liter. Men de kommer inte ha lika stor fördel som de har nu.

Verstegen berättar vidare:

– Jag sprang mot Caster 2011, när hon tog medicin. Då vann hon på 2:03, nu springer hon på 1:55. Det är inte två sekunder, det är åtta sekunder. Det är helt jävla galet. En galen skillnad.

– Förhoppningsvis så har IAAF samma åsikt som de flesta av oss och sätter stopp för det här.

"Man borde tacka Caster"

När alla 800-meterslöparna försvunnit ut från Olympiastadion i London sätter vi oss och pratar med en sydafrikansk journalist som har bevakat Caster Semenya ända sen hennes genombrott på VM i Berlin 2009.

Han vill inte att vi skriver ut hans namn, eftersom ämnet är så laddat. Men han vill ändå slå ett slag för Semenya.

– Hon har blivit så illa behandlad genom åren. Och det måste sägas, det här är inte ett problem för Caster, det är ett problem för IAAF. De har inte någon lösning på det här mer än att förbjuda människor från att göra det de älskar.

Enligt honom har IAAF ringt upp hyperandrogena löpare och meddelat att de inte är välkomna till vissa tävlingar, trots att testosterongränsen hävdes 2015. Och han blir rejält irriterad när vi berättar att Bo Berglund och flera löpare menar att Semenya gör tävlingarna orättvisa.

– Hon förstör ingenting! Tvärtom så har hennes fall lett till att kvinnor, oavsett hur de ser ut eller vilka värden de har, får vara med och tävla.

– Man borde tacka Caster, inte behandla henne så här.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag