Spårvägens Aina Griksaite (i mitten) vann SM-guld i helgen. Foto: PRIVATSpårvägens Aina Griksaite (i mitten) vann SM-guld i helgen. Foto: PRIVAT
Spårvägens Aina Griksaite (i mitten) vann SM-guld i helgen. Foto: PRIVAT
Griksaite noterades för fina 13,70 under SM i Helsingborg. Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅNGriksaite noterades för fina 13,70 under SM i Helsingborg. Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅN
Griksaite noterades för fina 13,70 under SM i Helsingborg. Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅN

Överlägsen i Sverige – stoppas av reglerna

Publicerad

Hon är född och uppvuxen i Sverige – och krossade allt motstånd på SM.

Men Aina Griksaite, 22, får inte tävla i Finnkampen.

– Karin Torneklint har försökt ta ut mig i landslaget, men det har inte gått, säger Griksaite.

SM-tävlingarna i tresteg avgjordes redan i första omgången.

Spårvägens Aina Griksaite slog till med 13,70 och ingen annan var ens nära att kontra. Malin Marmbrandt blev tvåa på 13,24 och Madeleine Nilsson trea på 13,10.

SVT:s expert Kajsa Bergqvist var imponerad.

– Vilken fantastisk teknik hon har! Här finns det ännu mer att ta av, förklarade Bergqvist i sändningen från SM

– Snacka om genombrott det här året. Hon har slagit sitt personliga rekord med en och en halv meter.

Aina Griksaite intervjuades i SVT efter guldhoppet.Foto: SVT

Stoppas av reglerna

Men när Karin Torneklint presenterade sin trupp till Finnkampen, som avgörs på Stockholms stadion i helgen, fanns Griksaite inte med. I stället var Malin Marmbrandt, Madeleine Nilsson och SM-fyran Rebecka Abrahamsson uttagna för att hoppa tresteg för Sverige.

Förklaringen? Den är både enkel och komplicerad.

Aina Griksaite är född och uppvuxen i Sverige, men hon är inte svensk medborgare. Hon är medborgare i Litauen – där man inte tillåter dubbelt medborgarskap.

– Precis, jag hade haft dubbelt medborgarskap om jag hade fått det för Litauen, men jag får inte det, säger Griksaite när SportExpressen når henne.

"Det är tråkigt"

Det svenska landslaget har under året utrett möjligheterna för 22-åringen att tävla för Sverige.

Torneklint ville ta ut Aina Griksaite redan till Nordenkampen i februari.

– Jag fick ett mejl då: ”Vi har tagit ut dig och det vore kul om du ville vara med!” Då trodde jag att jag fick vara med, för jag antog att de hade kollat upp allting. Sen ringde de och frågade om jag var svensk medborgare, jag sa att jag inte var det och då fick jag beskedet att jag inte fick vara med…

– Tydligen såg reglerna ut förut, då kunde man tävla i Norden även om man inte var svensk medborgare.

Hur känner du kring hela situationen?

– Inte så mycket alls, faktiskt. Jag har inte varit med i landslaget för varken Sverige eller Litauen än, eftersom jag inte riktigt varit på den nivån tidigare. Jag har aldrig riktigt tänkt på det.

– Men det är klart, hade jag fått tävla för Sverige på Finnkampen så hade jag gjort det. Absolut. Det är tråkigt att jag inte får göra det.

Inte tagit beslut än

I framtiden lutar det dock snarare åt att Griksaite kommer att tävla för Litauen.

Hon har inte helt stängt dörren till möjligheten att säga upp sitt litauiska medborgarskap för att kunna tävla för Sverige, men det verkar inte särskilt troligt i dagsläget.

– Inom ett år vet jag nog, det är inte spikat än.

– Men just nu ser jag min framtid i Litauens landslag. Målet är att klara kvalgränsen till VM och kunna hoppa för landslaget nästa sommar. Men vi får se…

Aina Griksaite fortsätter:

– Vi är tre ganska bra tjejer i Litauen som hoppar tresteg just nu. Fördelen med att tävla för Sverige skulle då vara att jag skulle vara mer säker på att bli uttagen. Jag får väga fördelarna och nackdelarna och sen ta ett beslut.

 

LÄS ÄVEN: Utspelet: De blåste Sverige på VM-guldet 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag