Stockholms Stadion håller på att vaggas till sömns framför mina ögon.

Folket har gått hem, funktionärerna plockar ihop allting som dragits fram och några omsorgsfulla män ser över alla skador på gräsmattan.

Jag tänker att den här vackra arenan förtjänade en bättre kväll.

Alltså, det var en bra kväll med fina resultat - men det var ingenting som stack ut.

Det var inte som förr.

Det var inte som när Rajne Söderberg strosade omkring här och vi hade en Usain Bolt som fick varenda åskådare att gapa och känna hur gåshuden spred sig över kroppen.

I stället ser jag på Twitter hur Bolt sitter på en flygplats i London och spexar.

Han borde ju ha varit här.

Jag vet att Bolt inte är bästa vän med Stockholms Stadion, men han älskar Stockholm som stad och allting runtom galan. Hade man jobbat fram pengarna så hade Bolt kommit - det är jag övertygad om.

Nu ska världens snabbaste man i stället trollbinda publiken i schweiziska Lausanne om fem dagar.

Det känns surt.

Jan Kowalski, DN-galans högsta chef, har inte jobbat under de bästa förutsättningarna. De gick back en miljon kronor i fjol och var tvungna att skaka fram bättre siffror i år. Bråket med Rajne lär inte heller ha underlättat situationen.

Men jag förstår inte varför de nobbade Bolt, som Kowalski säger att de har gjort.

Hur tänkte de där?

Visst, han kostar runt två miljoner kronor, men det måste vara pengar som de kan få igen. Nu blev i stället både biljettförsäljningen och sponsorsidan lidande. Och så klart varumärket, som Rajne Söderberg påpekar.

För mig är det ofattbart.

Och efter det här så utgår jag från att Bolt kommer till start i DN-galan 2013. Oavsett hur mycket jobb det krävs. Oavsett vad det kostar.

A Lennart Juhlin påpekade för mig i går att det hålls många galor varje år där Usain Bolt inte är med.

Det har han så klart rätt i.

Men i de allra bästa galorna, de där galorna som man är beredd att lägga pengar på och som man får med sig mäktiga minnen ifrån - i de är Bolt nästan alltid med.

Och det här var alltså inte en sådan gala.

Sen ska det också sägas att arrangörerna hade otur med svenskinsatserna för dagen. Emma Green Tregaro kastade in handduken redan innan höjdhoppstävlingen började, Moa Hjelmer gick in i väggen på 400 meter och Angelica Bengtsson stannade redan på 4,46 i stavhoppet.

Då spelar det ingen roll att det var många bra resultat i övrigt. Det förvandlas till en grå massa för de allra flesta.

Att DN-galan verkar jobba i ekonomisk motvind gör mig både bekymrad och förvånad.

Enligt vad jag hör så går Bislett Games i Norge plus med flera miljoner - samtidigt som vi sitter här med röda siffror.

Hur är det möjligt?

Vad gör Steinar Hoen och gänget som DN-galan inte gör?

Uppenbarligen har vi mycket att lära där.

Arbetet med att läka såren och lyfta DN-galan igen är nog redan i gång när solen går upp över Stockholm i dag.

Det sägs att förtroendet för Jan Kowalski har rasat och om det finns problem i ledningen så borde de lösas så fort som möjligt.

Sen kan det hårda arbetet börja.

Arbetet för att ge Stockholms Stadion en riktig friidrottsfest 2013.

En oförglömlig friidrottsfest - med Usain Bolt.