Foto: Erik Mårtensson / Scanpix
 Foto: Erik Mårtensson / Scanpix
Foto: Ylwa Yngvesson
 Foto: Ylwa Yngvesson

Hård kritik mot nya OS-kraven: "Helt fel"

Publicerad

Svenska friidrottsförbundet och SOK har plockat fram gemensamma kvalgränser inför OS i Rio de Janeiro.

Men nu får gränserna kritik för att de i flera fall är högre än det internationella förbundets krav.

– Det är problematiskt om det slutar med att vi nästan inte har några deltagare i vissa idrotter, säger 400 meter-löperskan Moa Hjelmer.

– Har man nått den internationella gränsen, då är man konkurrenskraftig i världen. Varför ska man inte få åka då, säger sjukamperskan Nadja Casadei.

Det sista datumet för friidrottarna att kvalificera sig till OS är 12 juli 2016. Men flera aktiva lär känna av pressen redan nu, dagen efter att Svenska friidrottsförbundets presenterat kriterierna för att få en plats på planet till Rio.

Nomineringsgränserna, som förbundet har tagit fram tillsammans med Sveriges olympiska kommitté, skiljer sig nämligen från kraven från det internationella friidrottsförbundet IAAF.

I Moa Hjelmers gren 400 meter räcker det för IAAF att springa 52 sekunder blankt för att kvalificera sig till OS. Men SOK och förbundet vill ha 51 sekunder blankt av utövaren– vilket är 13 hundradelar bättre än EM-hjältens personbästa.

"Man tar inte hänsyn"

Hjelmer är kritisk.

– Problemet ligger i att SOK kör att man ska ha chans på topp-8 för alla idrotter. Då blir det så här. Då blir det tuffare för vissa idrotter, där konkurrensen är tuffare. Man stoppar alla idrotter i samma fack och tar inte hänsyn till att det ser olika ut, säger hon.

– Vad är det vi vill sätta för exempel? Okej, vi vill självklart ha mycket framgångar. Men om vi inte har några alls som har chans på topp-8 i en sport, då har vi inte heller några deltagare i OS i den idrotten och då blir svårare att få fram nya talanger. Antingen är du absolut bäst – och är du inte det så får du inte vara med.

– Sen ska vi så klart ha en viss standard. Vi ska inte skicka vem som helst till ett OS. Men det blir kanske lite problematiskt om det slutar med att vi nästan inte har några deltagare i vissa idrotter.

"Då skulle jag bli förbannad"

För sjukamperskan Nadja Casadei skiljer 140 poäng mellan IAAF:s gräns och den SOK lagt fram.

Hennes personliga rekord är på 5905.

– Hade den varit på 6200 som IAAF satt upp, så hade jag känt att jag hade klarat det. Men 6340, det är ganska högt, säger hon.

Hur surt hade det känts om du skulle nå upp till 6200 och inte fick åka?

– Då skulle jag bli förbannad. Det skulle kännas som om de drog undan mattan för mig.

– Har man nått den internationella gränsen, då är man konkurrenskraftig i världen. Varför ska man inte få åka då? Varför ska lilla Sverige höja gränsen? Hade vi varit fem aktiva som låg på 6200, så fine, höj gränsen och sålla ut. Men nu är det ingen som når den. Varför höjer man den då?

"Det är så snedvridet"

Per Synnerman, tränare för flera svenska landslagslöpare, vill se att kraven justeras innan det är för sent.

– Förbundet borde slå näven i bordet och säga att det här är för tufft, säger han.

– Kraven är på tok för höga. Rent idrottsligt blir det helt fel. Han som vann spjut i London-OS (Keshorn Walcott från Trinidad och Tobago, reds. anm.) hade inte ens blivit uttagen om han varit svensk inför det mästerskapet.

– Det är så snedvridet, man tillåter inte en överraskning. Du ska vara cementerad på topp-8.

"De är rädda"

Synnerman tycker att SOK och förbundet har fallit offer för ett slags medaljhets.

– De är rädda för turistsnacket, att de ska få kritik om det inte blir massa medaljer, säger han.

– Skulle alla länder göra som Sverige skulle vi inte ha så många deltagare. Det är märkligt på många sätt. Och det strider mot hela OS-tanken, om deltagande. Extremt elitistiskt. Det gagnar inte idrotten, det blir kontraproduktivt.

"En himla tuff gräns"

Stefan Lindeberg, ordförande för SOK, menar att de tuffa kraven för att få komma till OS är ett resultat av en stor överenskommelse med de individuella idrottsförbunden.

– Det är en stor majoritet som vill att vi ska ha det här. Det är väl förankrat i förbunden att vi ska göra på det här sättet, säger han.

Men förbundskapten Karin Torneklint, som varit med och satt upp gränserna efter SOK:s riktlinjer, erkänner att hon gärna hade sett en annan lösning.

– Jag hade velat behålla IAAF:s regler. Men nu har SOK:s en annan uttagningsprincip, säger hon.

– Vi från friidrotten tycker att det här är lite för tufft. Vi motionerade 2010 att man skulle ändra den här gränsen. Vi tycker att den är tokig, vi tycker att fler ska få åka till OS även om man inte har topp åtta-chans. Vi anser ju att man ska få åka om man har chans att ta sig till nästa omgång, så bedömer vi kring alla andra mästerskap. Men det blev ingen förändring och vi får finna oss i det beslutet. Det är ju en demokratisk organisation. Men vi behöver inte tycka att det är bra för det.

För Hjelmer finns det bara en utväg: att putsa på sitt personliga rekord.

– Nu är det så här. Nu ser det ut så här. Så det är egentligen bara att springa. Antingen så klarar man gränsen eller inte. Det är en himla tuff gräns, men rent teoretiskt är jag 13 hundradelar ifrån. Det finns där. Det är inte omöjligt, säger hon.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida