Zoran Lukic gjorde - tillsammans med Sören Åkeby - Djurgården till en storhetsklubb under början av 2000-talet. Från att ha spelat i superettan lyckades Dif ta sig upp till allsvenskan, ta silver, två SM-guld och en Svenska cupen-titel på tre år.

Vid två tillfällen fick Lukic pris som årets tränare i Sverige.

Sedan förändrades allt.

Säsongen efter fick han sparken från klubben och de närmaste säsongerna tillbringade han i Örgryte och Qviding.

2009 gjorde han comeback i Djurgården, men återigen fick han se sig själv entledigad efter uteblivna resultat.

Sedan dess har han varit borta från fotbollens finrum - och nu tränar han i stället IFK Lidingö i division 4.

– Jag har ansvar för talangutveckling och jobbar med pojkar 15 år och a-laget. Vi har påbörjat en process med att förändra attityd bland ungdomar och föräldrar. Men det kräver tid, vi är bara i början, säger han till FotbollsExpressen.se.

"Inte jättepigg"

Förutom arbetet i Lidingö håller han föreläsningar och fungerar som jobbcoach.

Någon längtan efter att träna ett lag på en högre nivå har han inte.

– Jag har vunnit allt som går att vinna i Sverige så ska det bli något ska det vara en utmaning med en klubb som har en tydlig vision. Jag vill inte vara någonstans där man måste ändra på allt efter två förluster. Jag var med om det i Djurgården 2009 och vill inte vara med om det igen, säger Zoran Lukic.

Men är det allsvenska klubbar som fortfarande hör av sig?

– Det händer då och då. Det beror på vilken del av året det är. Men jag är inte jättepigg på att ta något uppdrag med tanke på att det finns få lag som vill bygga långsiktigt.

"Ni är smarta"

Har du hört något i år?

– Jag har haft lite ingående samtal med en klubb, men jag uppfattade det som att jag var tredje- eller fjärdeval och då tror man inte på min idé. Jag kände att de bara ville ha backup. Och jag kan säga att den klubben inte har förbättrat sig och kommer att åka ur.

Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att det handlar om Örebro eller Gais.

– (Skratt) Nej, ni är ju smarta. Jag brukar kalla er för Säpo 2. Men av respekt för klubben vill jag inte säga det.

"Ingen spetskompetens i Dif"

Trots ointresset för ett större tränaruppdrag följer han allsvenskan med spänning. Hjärtat finns fortfarande i Djurgården. Och på söndagen såg han klubben förlora derbyt mot AIK med 3–0.

– De är mitt i en skapandeprocess och vi får se hur resultatet blir. Jag kan varken kritisera eller berömma Magnus Pehrsson och hans team, de jobbar utifrån sina idéer. Men det känns som att Djurgården har blivit försiktigare, det är inte längre anfall som är spelets idé och man har inga utpräglade kantspelare. Det är väldigt få spelare som har spetskompetens. Man har fått in Erton Fejzullahu, men resten känns som lite vanliga allsvenska spelare. Och utan spelare med spetskompetens når man inte Europa, säger han.

Vem vinner allsvenskan då?

– Jag trodde länge på Elfsborg, men känslan är lite annorlunda eftersom de viker ner sig på vanligt gräs. I min värld är det lite anmärkningsvärt. Men jag står ändå fast vid mitt tips.

"Enkelt att kritisera"

Då och då har man sett och hört Zoran Lukic i tv-rutan som expert.

Men 55-åringen har tröttnat på den uppgiften.

– Man blir väldigt exploaterad. Man blir expert och jag vill inte bli en kritiker eller åsiktsmänniska i en studio. I så fall skulle jag vilja ha en mer saklig diskussion, då kan jag tänka mig det.

Du känner att man får för mycket uppmärksamhet för det man säger?

– Jag vet att det är väldigt enkelt att sitta och kritisera spelare och ledare. Och jag vill inte sitta och ha en massa åsikter som jag inte har belägg för, säger han.