Foto: Cornelia Nordström
 Foto: Cornelia Nordström
Foto: Carl Recine
 Foto: Carl Recine

Bachner: Denna dag är bättre än trailern

Publicerad

Protester, ny grafisk profil och brottslingar. Den här veckan har det stormat runt den engelska fotbollen. Är det kanske läge att vila? Göra det de säger att vi ska göra på söndagar?

Knappast.

Liverpools supportrar protesterade, fick som de ville och en närmast existentiell diskussion utbröt om supporterinflytande, varumärket Premier League och betydelsen av läktarna.

Den handlade om var fotbollen i England egentligen är på väg.

För ett par år sedan, i ett numera halvberömt citat, förklarade den gamle busen Roy Keane att Premier League inte är världens bästa liga. ”Hur vågar du?”, utbrast många britter i bestörtning. Orden kolliderade med en uppfattning som har förändrats sedan dess.

De spanska, tyska och till viss del även italienska lagen har skojat bort de engelska ur Europaspel de senaste åren, och världens bästa spelare har föredragit La Liga. Även om britterna kämpade in i det sista för rätten att kalla sin liga för bäst, gick det till slut inte.

 

”Men det är världens bästa fotbollsvarumärke”, fortsatte Keane. Länge tycktes det som om han hade rätt. Paketeringen av Premier League har varit både smartare och mer aptitlig än konkurrenternas. Välproducerade reklamfilmer som visar det bästa från Braveheart-inspirerade ”blöta tisdagskvällar i Stoke” och ett science-fiction-likt Manchester-derby som avgörs med cykelsparkar. Wow!

Men när reklamfilmerna varit klara har dramat börjat utebli. Samma klubbar i toppen varje år. För plats fem till 17 har det handlat om att få ett diplom för sitt deltagande. Ligan har känts långtråkig och förutsägbar snarare än spännande.

Trailern har helt enkelt varit bättre än filmen.

 

Förra säsongen hjälpte till att förstärka det intrycket. Chelsea somnade nästan på väg mot titeln. Manchester City, Arsenal och Manchester United muttrade alla med armarna i kors när de parkerade bakom, mer förbannade över att inte ha vunnit än glada över sina platser i Champions League.

Det här året har fullständigt vänt upp och ned på den utvecklingen.

I dag firar man överraskningarna och galenskapens återkomst.

Nu slår halva kontinenten knut på sig själv i försöken att förklara hur det är möjligt att Leicester gör vad det nu är de faktiskt gör. ”Varför är det ingen som stoppar dem?” är frågan på allas läppar.

Det börjar gå från gulligt till läskigt och ingen i hela världen är mer tacksam än Mauricio Pochettino i Tottenham. Hans lag har tillåtits invadera toppen utan att träffas av strålkastarna. Leicester har synts i rubrikerna, analyserna och varit ensamt föremål för ”kan det gå?”-frågan. När Spurs vann sin fjärde raka match förra helgen sa Watfords tränare, Quique Sanchez Flores, vars lag var helt slutkört men ändå hade släppt till 26 skott, att han precis hade fått stryk av seriens bästa lag.

 

Tottenham är yngst, springer mest och har hittills undvikit att jagas av det skräckinjagande titelordet, ett ord som dagens motståndare, Manchester City, måste göra sig förtjänta av att förknippas med igen. Spöket som står i vägen heter Pep Guardiola, som tillträder som tränare till hösten.

Mot Leicester förra helgen såg det ut som att hans namn vilar likt en förbannelse över Etihad Stadium.

Kvar har vi Arsenal och av allt monumentalt den här dagen kan jag inte se förbi Arsene Wenger när jag spanar efter det som är av störst innebörd.

Leicester stormar in på Emirates Stadium för att möta en tränare som står inför någon sorts dom. 66-årige Wenger har tränat Arsenal i 20 år men har ingen ligatitel på de senaste tolv. I år ligger vägen öppen och kanske kommer det ingen bättre chans än den här.

Men i stället för att ta kommando har hans lag målat ett retligt självporträtt. De senaste fem säsongerna har Arsenal snittat 1,92 poäng per match och nu är man på väg mot exakt samma medelvärde. Runt Wenger rasar en diskussion om hans betydelse för klubben på och utanför planen, hans förutsättningar och arv. I fransmannens värld hade det varit perfekt att vinna titeln en gång till för att kröna allt, men om Leicester gör som vanligt i dag skiljer åtta poäng i stället för två med tolv matcher kvar.

Så, hur var det nu, skulle vi vila?

Nja. Den här är supersöndagen som tv-bolagen aldrig kunde fantisera om.

Det här är bättre än trailern.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida