Barcelona hittade rätt igen och påminde alla om att de just nu är världens bästa lag.
I en timme var de fullständigt magiska.
Första halvleken var underbar. 13 riktiga målchanser på 45 minuter.
Arsenal-spelarna, målvakten Manuel Almunia undantagen, såg ut att vara små barn som helt plötsligt ställdes mot jättar.
Barça visade sin identitet, rullade runt bollen med hög fart, hade bara en-två touch och stal samtidigt Arsenals identitet.

Zlatan visade klassen

Zlatan skipade rättvisa efter paus.
Han var "killern" i det här fantastiska laget och visade kritikerna - och hela världen - att han håller som nia i Barcelona.
Och inte bara med sina mål.
Var är Arrigo Sacchi, han som sa att Zlatan försvinner i de största matcherna, nu?
Var är alla som fortfarande saknade Samuel Eto'o?
"Ibras" två mål i går (det första med teknik, det andra med kraft) tystade alla tvivlare.
Åtminstone tillfälligt.
Men vad som sen hände under den sista halvtimmen är svårt att förklara.
Arsenal var nere på rygg - men reste sig.
Barça kunde inte stänga matchen.

Så formades matchen om

Allt började med de två bytena. Zlatan klev av och ersattes av Thierry Henry, samtidigt som Theo Walcott kom in för Arsenal.
Henry är i slutet av sin karriär. Hans uppdrag var, förutom att hota framåt, att stänga sin kant tillsammans med Maxwell. Men han lyckades inte.
Emmanuel Eboué och Walcott fick övertag på sin kant hela tiden, skapade farligheter och formade om matchen.
Barça-kaptenen Carles Puyol fick rött kort och Arsenal fick straff. Puyol försökte att undvika kontakt med Cesc Fàbregas, men kunde inte.
Efter matchen förklarade han för sina lagkompisar inne i omklädningsrummet att Cesc sökte upp kontakten för att få till ett rött kort. Men jag förstår att det var ett svårt beslut för domaren.
Puyol missar returen. Det gör även mittbackskollegan Piqué.
Och Cesc.
Framför allt tungt för Cesc som alltid har drömt om att spela för laget i sitt hjärta, laget som han antagligen spelar för efter sommaren - Barcelona.

Mera känslor och kvalitet

Returen i Barcelona kommer bli ännu en fotbollsfest. Med de här två underbara lagen är både känslor och kvalitet en garanti.
Flera stora spelare saknas (även Arsjavin riskerar att missa matchen på grund av skada), men Messi är med och han längtar redan nu efter att göra en bättre match än vad han gjorde i går.
Och så Zlatan. Han fick mer ytor än vanligt i går, eftersom Arsenal också gillar att anfalla. Vi får se om det ser likadant ut i returen.
Zlatan firade sitt första mål med José Manuel Pinto, andremålvakten, som var bänkad. De är goda vänner. Sen kom resten av laget för att krama om honom.
När han gjorde det andra målet applåderade han först fansen, sen pekade han mot Victor Valdés.
En fin detalj.
När matchen var slut fick Henry applåder av sin gamla fans på Emirates.
Henry säger hejdå till Barça just nu.
Zlatan säger hej.

DISKUTERA!