Efter ett katastrofalt VM-kval var mötet med Katalonien i går kväll en chans - den näst sista innan VM-truppen tas ut - att ta sig samman och upp ur den ravin utan botten Argentina fallit i under Diego Maradona.
Det märktes.
Argentinarna sparade inte på något - framför allt inte ilskan när Angel Di Maria inte fick en straff han kanske borde fått i första halvlek.
Jag trodde att det kanske skulle gå bättre med Maradona - avstängd efter sin "sugattack" på argentinsk press - på läktaren.
Men det såg precis lika illa ut som i VM-kvalet.

Första kvarten var en argentinsk mardröm.
Katalonien, med sex Barcelonastjärnor (Valdés, Puyol, Piqué, Xavi, Busquets och Bojan) och fyra Europamästare (Puyol, Capdevila, Xavi och Sergio García) i startelvan spelade precis som Barça och lät knappt det unga argentinska laget få känna på bollen.
Okej att Javier Mascherano, Carlos Tévez, "Kun" Agüero och Leo Messi saknades - men ingen av dem har ju imponerat i landslaget sen Maradona tog över och deras frånvaro ursäktade inte det virriga uppträdandet av en världsnation som Argentina.
Efter hand blev det lite bättre, men de målchanser Angel Di Maria - en av få som imponerade på mig - Ezequiel Lavezzi och Gonzalo Higuaín skapade var mest frukten av kontringar mot en katalansk backlinje som led av att inte vara samspelt.
Sergio Garcías ledningsmål i 44:e minuten, Bojans 2-0 i 55:e, kapningen av Joan Verdú som ledde till 3-1 (Sergio på straff) i 70:e och Moises Hurtados 4-2 i 76:e avslöjade i stället - brutalt - den argentinska backlinjens brister.

Inte ens när Kataloniens förbundskapten Johan Cruyff i andra halvlek började byta friskt, och till slut hade bytt ut alla Barcelonastjärnor (jo, till och med Valdés) utom Busquets, kom Argentina närmare.
Och ärligt talat begriper jag inte hur detta Argentina ska kunna vara med och slåss om guldet i VM i Sydafrika om ett halvår.
Argentinas grupp - med Nigeria, Sydkorea och Grek-land - är förstås överkomlig, och en åttondelsfinal mot Frankrike, Mexiko eller Uruguay bör man klara.
Men sen.
I en kvartsfinal väntar förmodligen Tyskland eller England.
Då är en Leo Messi i toppform en nödvändighet. Men av vad jag sett av Argentina i VM-kvalet och i går undrar jag om ens det räcker.
Argentinas stora problem är förstås - Diego Maradona. Vare sig han sitter på bänken eller läktaren är det ju han som bestämmer hur Argentina ska spela.
Och Maradona har uppenbar-ligen ingen plan - definitivt inte defensivt - utan förlitar sig på individuell skicklighet.
Det funkade 1986, men det vinner man aldrig ett VM på 2010.
***
Å andra sidan bjöd Katalonien (som bara saknade Cesc Fábregas, som stoppades av Arsène Wenger) bättre motstånd än de flesta andra landslag. Barcelonastjärnorna gick för fullt så länge de var på planen - och visade verkligen att Katalonien vill tas på samma allvar och få samma erkännande av Fifa och Uefa som Skottland, Wales och Nordirland och erkännas som Fifa- och Uefa-medlemmar.
Jag kan inte låta bli att undra hur långt Katalonien skulle kunnat gå i sommarens VM-slutspel?
Åttondelsfinal? Kvartsfinal? Semifinal...?