Foto: Johanna Lundberg
 Foto: Johanna Lundberg
Foto: Nils Petter Nilsson
 Foto: Nils Petter Nilsson

Efter guldet – ämnet delar svensk fotboll

Publicerad

Ett drygt år efter Sveriges osannolika guld i U21-EM har förberedelserna inför sommarens OS-turnering inletts.

Nu som då tänker Håkan Ericson förbereda sitt lag med hjälp av mental träning.

Hans mentor, Lars-Eric Uneståhl, har jobbat med svenska idrottare i 50 år.

Men Svenska fotbollförbundet har underkänt de vetenskapliga bevisen för Uneståhls metoder.

SPORT-Expressen granskar mental träning i svensk fotboll och upptäcker en kamp mellan två läger.

- Jag hoppas att EM-guldet får samma effekt som när Roger Bannister sprang den engelska milen under fyra minuter första gången. Jag hoppas att fler tänker: "titta på det här" det går ju även för ett svenskt lag?

Håkan Ericson stänger ned sin laptop. Han har precis visat en bit ur "Vägen till U21-guldet", sin föreläsning om hur han ledde det svenska U21-landslaget till ett osannolikt EM-guld i Tjeckien förra sommaren. Avsnittet handlade om den mentala träningen laget genomgick innan och under turneringen.

"Guidetti sa ju att vi skulle ta hem hela skiten"

I centrum stod en metod för att kontrollera hjärtats rytm och andningen, HRV, Heart Rate Variability, för att "slappna av mentalt". I det tillståndet ska man "öppna upp ett mentalt rum", "skapa målbilder" och "kontrollera sitt beteende", som Ericson beskriver det. Metoden snappade han upp under en av sina kurser hos Lars-Eric Uneståhl, "grundaren av mental träning" enligt Ericson.

- John Guidetti hade ju gått ut på Uefa:s hemsida och sagt att vi skulle ta hem hela skiten. Att börja se saker som möjliga, för mig är det mental träning i praktiken. Jag knyckte ett citat från Uneståhl om att "det enda som är omöjligt att säga om framtiden är att någonting är omöjligt". Det har vi haft som devis i laget, säger Ericson.

I sommar ska HRV hjälpa Sverige till nya mirakelresultat i OS.

Men när Svenska fotbollförbundet vid två tillfällen fått frågor om att använda Uneståhls metoder, har svaret blivit nej.

I svensk fotbolls kulisser uppenbarar sig en kamp om nycklarna till svenska spelare och tränares hjärnor.

 


Till vardags driver Lars-Eric Uneståhl sitt privata undervisningscentrum, Skandinaviska Ledarhögskolan i Örebro. När vi träffas i Stockholm ger han mig en kopia av "Mental träning i fotboll", en bok som innehåller instruktioner för 80 dagars arbete.

Muskulär avslappning och mental avslappning ska leda utövaren till ett "mentalt rum", ett "självhypnotiskt tillstånd där man kan påverka sin fotbollskarriär och sitt liv". Man ska sedan välja vilka "bilder och tankar man blir påverkad av" och "bestämma hur man vill se på sig själv och programmera in den informationen när man befinner sig i det mentala rummet".

- HRV ska kopplas ihop med mental träning. Hjärtrytmen speglar ett hälsotillstånd, ett tillstånd av mental avkoppling. Sedan skapar man ett program i hjärnan som påverkar automatiken, säger Uneståhl.

Lars-Eric Uneståhl, mental tränare och mentor till U21-förbundskaptenen Håkan Ericson

När Håkan Ericson inför sommaren 2015 letade efter vägar till ett "maxpresterande tillstånd" såg han ett webbseminarium med Uneståhl och Anders Nilsson från HRV-företaget HeartMath.

- På de två timmarna fick jag en aha-upplevelse. Jag tänkte att det var något konkret. När man har nått det tillståndet kan man börja prata med spelarna. "Hur vill du må när du ska slå den här straffen, när du spelar från start eller sitter på bänken?". På så sätt blir det en slags mental träning, men man går via att kontrollera sin hjärtrytm, förklarar Ericson.

För Lars-Eric Uneståhl är U21-guldet en anekdot i mängden. Han har jobbat med svenska idrottare i 50 år och berättar om effekter av sina metoder på skidlandslaget, Pär Arvidsson, OS-guldmedaljör i simning, Gunnar Nordahls IFK Norrköping, pingisspelaren Stellan Bengtsson, Försvarshögskolan, ett Davis Cup-lag, Polishögskolan och Göteborgs symfoniorkester, för att nämna några.

- Jag har faktiskt inte träffat någon på idrottssidan som inte har varit jätteintresserad, säger han.

 

 

Även i allsvenskan har Uneståhls sätt snappats upp. Hasse Eklund i Falkenberg är utbildad vid Skandinaviska Ledarhögskolan. Det är även Hammarbys Nanne Bergstrand, som vid en av kurserna kom i kontakt med Anders Friberg. Tillsammans med Uneståhl har Friberg, som kallar sig mental coach, sålt in "Coachappen" till Hammarby, där han även arbetar som mental tränare. I träningen ingår en övning där Nanne Bergstrands inspelade röst pratar till spelarna om målsättningar.

- Jag jobbar väldigt intuitivt. För det första är jag 56 år, jag har livserfarenheten. Det vill jag sätta in som en ingrediens. Jag har haft många anställda och vet hur människor tänker. Sedan använder jag coachning som bygger på frågeställningar, förklarar Friberg, som beskriver Uneståhl som en "nestor inom mental träning".

"Jag tror helt enkelt inte på det"
Henrik Larsson tror inte på mental träning inom fotbollen.Foto: Ludvig Thunman

Svaren varierar.

- Jag tror helt enkelt inte på mental träning inom fotbollen. Som elitidrottsman har man det eller så har man det inte, säger Helsingborgs Henrik Larsson.

Hos svenska mästarna IFK Norrköping är Daniel Ekvall idrottspsykolog och jobbar med att utveckla och utbilda spelarna mentalt. I samråd med Henric Gustafsson, som är docent i idrottspsykologi vid Karlstads universitet, har Ekvall även ansvarat för att skapa riktlinjerna för hur svenska fotbollförbundet väljer att utbilda tränare och ungdomslandslag.

- Mental träning och idrottspsykologi är inte riktigt samma sak. Idrottspsykologi är ett bredare begrepp. Det kan innefatta saker som har med gruppen, laget och ledarskapet att göra, medan mental träning är mer nischat mot mig som individ, att hitta ett tillstånd där jag presterar som bäst. Mental träning syftar till att ta kontroll över tankar och känslor, medan modern idrottspsykologi är mer inriktat på att acceptera tankar och känslor, säger Ekvall.

- På tränarutbildningarna jobbar vi så gott det går med det här fina ordet ”evidensbaserat”, det vill säga: vad säger forskningen har mest effekt när det gäller idrottspsykologi.

Varför har ni valt att rekommendera evidensbaserade metoder?

- Det är mer objektivt att göra så i stället för att gå på känsla och eget tyckande. Om Norrköping vinner guld vill jag gärna hitta ett samband med att jag drack juice klockan tre. Men var det verkligen så? Först och främst ska det vi bygger tränarutbildning på ha bäst effekt med störst sannolikhet.

 

 

Ekvall ingår i ett nätverk på tolv idrottspsykologer som är kopplade till fotbollsförbundet.

Men bland dessa finns inte Lars-Eric Uneståhl med.

För ett par år sedan kom en förfrågan om att ta in böcker av honom i förbundets utbildningsmaterial, men svaret blev nej. När Håkan Ericson förra året föreslog att Uneståhls metoder skulle användas i större utsträckning hos Svff, även då böcker i utbildningssyfte, fick han samma svar.

- Jag tycker att Lars-Eric har ett intressant sätt vad gäller fotboll i skolan, som han kallar för mental träning. Jag har upplevt positiva effekter och det finns ett framtaget material med böcker och allting. Men där var vi på förbundet, jag och Daniel Ekvall, överens om att vi inte skulle gå vidare eftersom de kände att man skulle hålla sig till den modell som är rådande här, säger Ericson.

Svenska U21-landslaget fullbordade succén med finalseger mot Portugal i EM.

Trots den nu 78-årige Uneståhls många framgångsrika exempel och lovord från fotbollstränare, är metoderna alltså inte i linje med förbundets rekommendationer.

Daniel Ekvall menar att det inte gått att hitta tillräckligt med forskningsstöd för dem.

- Forskningen pekar på att man snarare än att alltid tänka positivt ska acceptera att vi har en del av hjärnan som faktiskt tvivlar och oroar sig. Rent evolutionärpsykologiskt har vi överlevt genom att kunna oroa oss. Därför är det bättre att träna på att spela fotboll tillsammans med eventuell oro. Detta då i stället för att ta kontroll över tankar och känslor, vilket mental träning säger att vi ska göra.

- Utan att kritisera något annat står det klart och tydligt vad vi rekommenderar på hemsidan. I dialog med högskolor och universitet kom vi fram till att så inte var fallet med Uneståhls material och metoder, säger han.

 

 

Även Svenska Olympiska Kommittén och Riksidrottsförbundet rekommenderar evidensbaserade metoder samtidigt som flera forskare jag pratar med, däribland Henric Gustafsson, och Daniel Ekvall menar att det finns risker med att inte förhålla sig till det.

- Det är klart att delar av det Uneståhl lär ut, hur man använder målsättningar och att tänka positivt, kan vara bra. Men det räcker inte. Det kan skapa en falsk trygghet. Det kan slå tillbaka och det du inte vill tänka kan dyka upp. Negativa tankar slår igenom när du står inför en straffspark, till exempel, säger Gustafsson.

Daniel Ekvall pekar även på utvecklingen beträffande psykisk ohälsa i fotbollen och hänvisar till en ökad mängd studier på ämnet, bland annat en ganska färsk rapport om ångest och depression från Fifpro, den internationella spelarorganisationen, som visar på "anmärkningsvärda siffror".

- Det innebär att du behöver mer utbildning, du ska vara skickligare på att upptäcka psykisk ohälsa, ångest och depression. Har du en kortare utbildning finns risken att du gör tvärtom. Du kanske har för högt självförtroende i förhållande till din kompetens och tror att du kan jobba med ångest och depression, säger han.

 

 

Lars-Eric Uneståhl säger att han är förvånad över att fotbollsförbundet har tackat nej till hans utbildningsmaterial.

- Ja, det förvånar mig. Mental träning är väldigt evidensbaserat, jag har byggt det helt på forskning. Men att man säger nej beror ju på de idrottspsykologer som har tagit sig in i fotbollsförbundet. Jag har undervisat många av dem. Hos vissa är det tyvärr så att man vill skydda sin egen position i och med att man inte är mental tränare. Det är den enda förklaringen. Mina program kan idrottare använda själva, i stället för att jag ska gå ut och träffa utövare. Men gör man så utplånar man ju sig själv som idrottspsykolog.

John Guidetti och Isaac Kiese Thelin.Foto: Nils Petter Nilsson

Jag nämner riskerna som påtalats, om svårigheter att upptäcka och behandla psykisk ohälsa och de potentiellt motsatta effekterna för vissa individer. Men Lars-Eric Uneståhl menar att det handlar om olika sätt att se på idrotten.

- När jag bildade mental träning gjorde jag jämförelsen att en psykiater kallar sig för ”shrink” – men nu går vi från att vara en shrink till att vara en "stretch”. Mental träning bygger inte på den kliniska modellen, som jag kallar K-modellen. Den kritiska modellen. Klagomodellen. Det vanliga i samhället är att vi matas med problem, problem, problem genom massmedier. Krig, svårigheter, elände. Idrotten bygger inte på det. Om det kommer någon och springer stannar du ju inte den personen och frågar ”Vad är det för fel på din kondition?”.

Hammarbys Anders Friberg, som är utbildad hos Uneståhl, förstår inte invändningen.

- Psykisk ohälsa, då är det inget jobb för mig. Men jag oroar mig inte över psykisk ohälsa. Det är ganska enkelt att se och man är inte ens i närheten av den problematiken som vi jobbar i Hammarby. Vi jobbar inte utifrån att man har ett problem, utan att få ännu starkare och säkrare tankar än de vi redan har med hjälp av mental träning.

Hur vet du att det fungerar?

- Det går inte att mäta så som en forskare gör. Men jag kan se resultaten. Jag förstår de som är utbildade psykologer och har jobbat i många år med det här, lagt ned studieskulder och har stor kunskap. De vill naturligtvis ha utdelning på det.

 

 

Synen på idrottspsykologi och mental träning inom fotbollsförbundet har kolliderat tidigare.

Pia Sundhages landslag tog med sig föreläsaren Mia Törnblom till VM i Kanada 2015. I en intervju med Fotbollskanalen pratade Sundhage om beslutet och konstaterade att "alla som håller på med idrott vet hur viktigt det är med mental träning". Efter att ha fått kritik menade hon att Törnblom inte varit mental tränare, utan snarare en "inspiratör".

Mia Törnblom togs in av Pia Sundhage för att stötta landslaget inför VM förra sommarenFoto: Carl Sandin

En av de som kritiserade beslutet var Magnus Lindwall, professor i idrottsvetenskap med inriktning mot idrottspsykologi vid Göteborgs universitet.

- Mia Törnblom har ju hävdat att hon har vetenskapligt stöd vilket inte stämmer överhuvudtaget, hon har ju ingen koll alls. De flesta har ju förstånd att inte hävda det. Gemene man har ingen chans att se igenom referenserna bland de som hävdar det. Inte tränare på hög nivå heller. Man får lita på det, säger han.

Lindwall liknar Uneståhls metoder vid en "Gott & Blandat-påse där de salta bitarna har forskningsbas men inte resten" och är starkt kritisk till att de används i svensk fotboll.

- Ett övergripande vetenskapligt problem är att det är pseudovetenskap. Det är förvisso ett problem att Törnblom, Uneståhl och Anders Friberg säljer de här sakerna skickligt, men i mina ögon är problemet framför allt de som köper det här helt okritiskt. Unionen, som köpte kommunikologi, eller fotbollstränare. Man går på att personen är trevlig, karismatisk och en mentor, och så köper man hela konceptet, säger han.

 

 

Hur kommer det sig att Svenska fotbollförbundet rekommenderar en sak, men lämnar frihet åt sina U21 och seniora landslag att göra en helt annan?

Generalsekreterare Håkan Sjöstrand menar att det är en gammal vana.

- Det är ett komplext och svårt område. Det är helt rätt att när det gäller ungdomslandslag och tränarutbildningar ska det alltid bygga på det som är evidensbaserat. När det gäller våra seniora landslag har de haft möjligheten att jobba med motivations- eller inspirationshöjande aktiviteter i syfte att spela bra. Då har man hämtat olika inslag från erfarenheter, modeller och metoder.

Svenska fotbollförbundets Håkan Sjöstrand.Foto: Joel Marklund

I och med områdets komplexitet, finns det inte risker med att ingen granskar vilka tjänster som köps in till de seniora landslagen på samma sätt som till utbildningarna?

- Jo, det blir ju otroligt viktigt med en kvalitetssäkring.

Finns det någon rutin för det?

- Så här har det sett ut, men det finns naturligtvis anledning att se över de här sakerna och fundera på om vi behöver tänka på ett annat sätt. Vi behöver en kvalitetssäkring och se att det finns fog för det vi gör.

- Det är faktiskt första gången frågan kommer upp till mig. Uppriktigt sagt har jag inte kunskap nog för att gå in i detalj mer. Jag behöver mer och bättre insikter om det här.

 

 

Håkan Ericson ledde Sverige till ett sensationellt EM-guld förra sommaren, delvis tack vare HRV.Foto: Johanna Lundberg

Håkan Ericson resonerar fram och tillbaka, om olika metoder, att våga prova saker och spelare som uppskattat HRV.

- För min del var det inte viktigt med vetenskapliga undersökningar, men om du frågar Anders Nilsson och HeartMath tror jag att det finns ganska mycket på det här, säger han.

- Sedan har jag ju refererat till Lars-Eric Uneståhl, men det är min personliga utveckling, inte när det gäller att U21-landslaget vann guld. Men det har betytt mycket för mig, och det tycker jag att jag har rätt att säga. HRV kände jag var en grej utanför det här. Jag har inte applicerat fler metoder än HRV på U21-landslaget.

"Jag har inga bevis, men så jobbade vi i U21"

Snart ska U21 samlas igen, och tanken är att börja arbeta med Anders Nilsson och HRV-träning inför OS.

- Jag försöker hålla mig ifrån officiella åsikter när jag inte har insikter. Jag vill prata om hur vi gjorde med U21 och vad jag såg för effekt. Jag har inga bevis på det och jag kan inte säga att det här är en metod som fungerar på alla, eller ens att den fungerar. Jag kan inte säga det. Men så här jobbade vi i U21, och en av alla pusselbitar var HRV, säger Ericson.

- Det här handlar om att preparera ett lag för nya utmaningar. Om jag hittar knep från mina kurser tycker jag att jag har frihet att göra det. Jag pratade om "som om-tanken". Som om vi har vunnit EM - hur har vi gjort målen, hur har vårt försvarsspel sett ut, hur har du spelat. Drömma har jag och mina spelare fått göra - det måste alla få göra.

 

 

Precis när vi ska skiljas åt öppnar Lars-Eric Uneståhl sin väska. Han ger mig ytterligare fyra av sina böcker.

- Det är snart 50 år sedan jag började. Jag räknar till 2,5 miljon svenskar som har använt sig av det här under den tiden. Jag har kanske träffat några tusen, det är det som skiljer idrottspsykologi från mental träning. Mental träning kan du inte läsa dig till, det är något du gör, säger han.

Morgonen efter kommer ett mejl.

"Hej och tack för i går. Först vill jag säga att jag inte är kritisk mot några idrottspsykologiska kolleger. Även om vi ibland kan ha lite olika uppfattningar om saker och ting."

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida