Zlatan vill inte träna i dag

Maktspel kan sluta på olika sätt.

Men inte i Zlatans värld.

Bakom stängda dörrar förklarar han vad som gäller: "Zlatan bestämmer".

Om 15 dagar kliver Sverige in i EM med en av turneringens bästa och mest omtalade fotbollsspelare som lagkapten.

En världsstjärna som styr och ställer, oavsett landslag eller klubblag - och som kan explodera om han får skum i kaffet.

Det här är berättelsen om Chefen.

Text: Ludvig Holmberg

Fotbollsvärlden surrar om Manchester Uniteds jakt på Zlatan Ibrahimovic, men vi förflyttar oss några veckor tillbaka i tiden och beger oss söderut för att få en inblick i hur Zlatan egentligen fungerar och agerar.

Vi hamnar i Paris, på PSG:s träningsanläggning Camp des Loges i Saint-Germain-en-Laye, en förort väster om den franska huvudstaden.

Om man älskar fotboll är det här paradiset.

Två kostymklädda vakter möter upp oss vid grindarna och eskorterar oss in på anläggningen.

Alla utom Zlatan.

Vi vandrar bland träd och buskar, fåglar kvittrar i skyn och solen skiner trots att åskan mullrar på avstånd. Efter bara någon minut kommer vi fram till två elvamannaplaner som är så perfekta att man tappar andan och vakterna placerar oss på en terrass tillsammans med ett 50-tal andra journalister, från länder som Japan, Brasilien och Italien.

Alla är här av en och samma anledning. Zlatan Ibrahimovic har precis meddelat att han lämnar Paris Saint-Germain efter den här säsongen och nu vill alla få en skymt av den svenske världsstjärnan.

Klockan 15.57 kommer de första PSG-spelarna ut på planen. Målvakterna Kevin Trapp och Salvatore Sirigu lufsar bort mot ena hörnan. Kort därpå kommer de brasilianska försvararna Thiago Silva och David Luiz. Mittfältaren Thiago Motta vandrar över gräsmattan och vinkar upp mot oss på terrassen. Och snart är hela laget ute på planen.

Alla utom Zlatan.

– Det här är typiskt Zlatan, säger José Barroso, journalist på franska L'Equipe.

– Han vill att vi ska få vänta lite på honom, och sen kommer han ut sist av alla och får applåder från oss journalister. Det här är hans show.

Tiden går. Klockan blir 16.02, 16.03, 16.04. Zlatan Ibrahimovic dyker inte upp och träningen startar utan honom.

Alexis Thiebaut, pressansvarig i PSG, skruvar på sig.

– Jag vet inte varför "Ibra" inte är här, säger han. Jag har ingen information, tyvärr.

Vi lämnar terrassen och sicksackar mellan byggnaderna inne på Camp des Loges – och plötsligt står Zlatan där. Han står inne bland lyxbilarna på PSG:s avskilda parkeringsplats.

På håll ser vi hur han hoppar in i sin becksvarta Volvo och gasar ut via bakvägen, för att undvika fansen som har samlats utanför huvudentrén.

José Barroso flinar.

– Zlatan ville inte träna i dag, tydligen. Och då behöver Zlatan inte träna, säger han. Han kommer ändå att spela matchen i morgon.

BossMichelle Olsson, 16
BestämdJoel Ullskog Söderlung, 11
StatusSiw Lindberg, 77
FörtroendeKurt Lindberg, 78
SjälvförtroendeOlle Ahlén, 17
AuktioritetNiklas Norström, 30
BästMichelle Olsson, 16

Ingen morgonkille direkt

PSG:s tränare Laurent Blanc har den här säsongen, vid upprepade tillfällen, dementerat uppgifter om att Zlatan Ibrahimovic är "den verklige ledaren" i klubben, men det börjar bli allt mer tydligt att han lever i förnekelse.

Fler bevis för det? Testa att sticka in huvudet i köket på Camp des Loges och fråga efter kocken Geoffrey Tribondeau.

Han är inte där.

– Jag har aldrig pratat öppet om det här förut, men det stämmer. Jag tvingades lämna på grund av Zlatan, säger Geoffrey när vi når honom på telefon.

– Kom hem till mig så kan jag berätta mer.

Efter en halvtimmes bilfärd, på smala, regnvåta vägar omgivna av väldiga åkrar, är vi framme i den lilla orten Beynes. Vi hittar rätt bland alla höghus, trycker på ringklockan och Geoffrey Tribondeau öppnar dörren i ett par Manchester City-träningsbyxor och en rosa t-shirt med texten "Ibiza Miami Beach".

– Kom in! Behåll skorna på. Vill ni ha kaffe?

Äggröra. Det ville han ha varje morgon.

Han leder oss in i vardagsrummet, bland barn- och kattleksaker, och vi slår oss ner i soffan. Sen börjar han berätta om sitt år som kock i Paris Saint-Germain.

– Det var helt fantastiskt. Ni vet, man kom så nära stjärnorna. Man hade direktkontakt med alla och lärde sig exakt vad de gillade och inte gillade. Zlatan, till exempel, han ville alltid ha så här mycket kaffe och så här mycket mjölk, säger Geoffrey och måttar upp tre centimeter mellan fingrarna.

– Men inget skum! Fick han skum i kaffet kunde dagen vara förstörd!

Man var nervös när man gjorde kaffe åt Zlatan?

– Haha, ja! På frukosten ska man helst inte prata med Zlatan, överhuvudtaget. Då kommer han ner med keps, solglasögon och pratar bara med Maxwell och Zoumana Camara, den assisterande tränaren. Ingen annan! Zlatan är inte någon morgonkille direkt.

Vad gillade han mer än kaffe utan skum?

– Äggröra. Det ville han ha varje morgon. Annars var det mest välstekt kött. "Well done" ville han ha det och han kunde äta hur mycket som helst. Man gav honom först en stek med ris och grönsaker. Sen väntade man. Och efter en stund såg man hur han satt och vevade med ena handen i luften. Då ville han ha en till.

– Han kunde få i sig tre stora stekar på en måltid. Det var otroligt, alltså.

Zlatan kunde få i sig tre stora stekar på en måltid.

Jag jobbade för PSG under ett år, som andrekock. Jag fick komma nära stjärnor som Zlatan Ibrahimovic. Innan jag tvingades lämna klubben gick jag och pratade med Zlatan, med hjälp av Claude Makelele för att ställa några frågor till honom. Zlatan svarade på mina frågor med gott humör under frukosten. Efter vårt möte under frukosten bad jag honom att få en tröja. Han tog sen den med sig direkt till mig, på lunchen. Det är ett av de största minnena jag har av PSG, den här tröjan från Zlatan.

Geoffrey Tribondeau, arbetslös kock, tidigare hos PSG.

hello world

"Han är bossen, utan tvekan"

Geoffrey Tribondeau sitter med ett leende på läpparna här i soffan. Han har fina minnen från tiden i PSG. Men så fort vi kommer in på konflikten som gjorde att han var tvungen att lämna Camp des Loges blir han mer allvarlig.

Han känner sig orättvist behandlad.

– Zlatan klagade över kvaliteten på maten. Han tyckte inte den var tillräckligt bra och jag kan hålla med honom. Vi hade inte tillräckligt bra råvaror och det berodde på ekonomin. Sen gick det där hela vägen till Qatar, till ordföranden Nasser Al-Khelaifi, och han sa bara: "Ut med alla!"

– Vi var två andrekockar och båda två tvingades bort.

Geoffrey berättar att han blev både ledsen och besviken. Och han kunde inte hålla sig, han var tvungen att kliva fram till Zlatan och ta ett snack.

I samband med en frukost (!) samlade han mod och konfronterade PSG:s storstjärna.

– Zlatan var på ganska bra humör. "Det är lugnt kocken, kom och sätt dig", sa han. Jag förklarade exakt vad som hade hänt, att jag skulle få lämna på grund av att han klagat. Då skämtade han först: "Det är inget att oroa dig för, det finns många jobb. Du kan få bli min trädgårdsmästare om du vill." Men sen gjorde han någonting väldigt fint.

Jag hade mitt drömjobb, men nu sitter jag här arbetslös.

Geoffrey pausar berättelsen och springer in i sovrummet. Han kommer tillbaka med en inramad PSG-tröja, signerad av Zlatan Ibrahimovic.

– Han gav mig den här, inför alla andra!

Den sparkade kocken pekar på bokstäverna "MVH" som Zlatan har skrivit dit precis ovanför själva signaturen.

– Det är initialerna för hela familjen: Maximilian, Vincent, Helena. Zlatan förklarade att man skriver så i Sverige, för att visa respekt.

Du är inte besviken på Zlatan i dag?

– Nej. Vi hade en bra relation från dag ett. Han tyckte om mig eftersom jag var lite kraftig. Det ser ut som att du äter bra mat hemma, sa han. Det är tråkigt att det slutade så här, jag hade mitt drömjobb och nu sitter jag här arbetslös. Men jag förstår att han var missnöjd, och om Zlatan är missnöjd så får det konsekvenser.

Hur stor makt har han egentligen haft i Paris Saint-Germain?

– Han har styrt allting, som om han vore tränaren. Han är bossen, utan tvekan. Vi har ordföranden överst i hierarkin, sen kommer Zlatan. Laurent Blanc, Thiago Silva och de andra? De är alla under Zlatan.

Det är inte du som bestämmer.

Zlatan åker hem

På knappt fyra år har Zlatan Ibrahimovic alltså kopplat greppet om en av Europas största fotbollsklubbar. Nu när det snart är dags för en ny klubb att lära känna Zlatan vill vi veta mer om hur det faktiskt gick till.

PSG låter oss inte göra enskilda intervjuer med någon person i klubben, varenda förfrågan slås ned av klubbens pressavdelning. Vi tar oss därför i stället till L'Equipes redaktion i förorten Boulogne-Billancourt, ett stenkast från PSG:s hemmaarena Parc des Princes.

Här har man ett helt våningsplan enbart dedikerat för fotbollsjournalister. Och här vet man allting som är värt att veta om Zlatan och Paris Saint-Germain.

Redan i hissen på väg upp springer vi på reportern Damien Degorre, som precis gett ut boken "Ibra – grandeur nature". Han målar upp en tydlig bild av hur Zlatan, steg för steg, tog kontroll över PSG genom att hela tiden ställa stenhårda krav.

Open the door.

Vi får höra en rad historier som exemplifierar hur Zlatan agerat bakom kulisserna i PSG.

# 2012, Washington. Zlatan Ibrahimovic är ny i PSG och förbluffas över att spelarna själva måste bära sina väskor till hotellrummet i samband med bortamatcherna. Och han väljer att konfrontera den dåvarande sportchefen Leonardo.

– "Leo", kan du förklara varför min väska fortfarande är i foajén och inte i mitt rum?

– Ursäkta? svarar Leonardo.

– Ni säger att ni vill bygga en stor klubb, men du vet mycket väl att detta aldrig skulle hända i Milan.

# 2012, Paris. PSG ändrar sina parkeringsregler vid Camp des Loges. När Zlatan vill köra in genom huvudentrén blir han hänvisad till baksidan.

– Sorry?

– På baksidan, nuförtiden. Här är bara för personal, svarar vakten.

– Open the door.

– Sorry, det är inte möjligt.

Då kliver Zlatan ur bilen och lämnar den vid entrén, med nycklarna i.

– Okej, då står den här. Och det ska inte vara en skråma på den när jag plockar upp den efter träningen. Okej?

# 2013, Doha. Zlatan och två lagkamrater har valt att göra en utflykt under lagets träningsläger i Qatar. De besöker en man som dresserar falkar och Zlatan tycker det är extremt intressant att betrakta de vindsnabba fåglarna. Klockan börjar dock bli mycket, solen har gått ner och PSG:s PR-chef Guillaume Leroy väljer till slut att säga ifrån.

– Zlatan, vi måste åka hem nu. Natten faller.

Det visar sig vara ett misstag av Guillaume Leroy.

– Eh! Det är inte du som bestämmer när Zlatan åker hem, svarar Zlatan. Det är Zlatan som bestämmer själv!

Min relation med Zlatan Ibrahimovic är lite speciell, kanske rolig, jag har bara pratat två ord med honom. Jag tror att det var den andra matchen jag följde PSG, i början av säsongen, och jag ställde en väldigt naiv fråga, jag vet inte vilken. Han tittade på mig och svarade, jag sa “en fråga Zlatan?” och han svarade: “Bara svenska”. Jag har fått ett svar i mitt liv och det var bara två ord, men det är mitt enda svar från Zlatan.

José Barroso, fotbollsreporter på L'Equipe
Nobody talks,
because I'm the boss.

Tystnaden som uppstår

Uppe på L'Equipes redaktion, som tar begreppet "ljust och fräscht" till en ny nivå, möter vi också José Barroso, journalisten som vi träffade redan under PSG:s träning. Han tar oss med in i ett av alla kritvita konferensrum och berättar vidare om fransk medias relation till Zlatan.

Den är nämligen minst sagt ansträngd.

– Ingen annan spelare hade kunnat bete sig som Zlatan och komma undan med det. Alla andra spelare hade blivit slaktade! Men han klarar sig, eftersom han presterar på en så otroligt hög nivå ute på planen, säger Barroso.

Han förklarar att det har gått två år sen en fransk journalist senast fick göra en exklusiv intervju med PSG:s största stjärna. Och de blir ständigt förnedrade av Zlatan, menar han.

Jag känner honom, men han känner inte mig.

I fjol blev det rubriker världen över när Zlatan uppmanade hela laget att bojkotta media efter matchen mot Lille. "Nobody talks, nobody talks! Because I'm the boss", förklarade Zlatan när han gick igenom den mixade zonen. Och så har det fortsatt.

– Det var nästan ännu värre efter åttondelsfinalen i Champions League i år, mot Chelsea på Stamford Bridge, säger Barroso.

– Då stannade han framför oss, för en gångs skull. En fransk journalist ställde en fråga, så klart, men Zlatan tittade bara rakt ut i luften och sa: "Jag ser inte franska journalister". Det var ganska hårt! Och vi har fortfarande inte fått någon förklaring till varför han gjorde så.

Hur är din relation till Zlatan?

– Den är speciell. Jag känner honom, men han känner inte mig. Jag har till exempel varit i Rosengård flera gånger om och gjort reportage om honom, jag har pratat med hans vänner och tidigare lagspelare. Men allt jag har fått från honom är – två ord.

Vilka?

– Jag var naiv nog att försöka prata med honom efter en match. "Zlatan, bara en fråga?", sa jag. Han svarade: "Only swedish". Sen gick han bara vidare.

Okej, men vad har man egentligen tyckt om Zlatan inom PSG?

– Man har älskat honom. På allvar. Älskat!

Augusti 2010

Zlatan Ibrahimovic har inte alltid styrt och ställt på det sättet som han gör i dag. Det fanns en tid då han inte var en ledare, en tid då han ansågs bry sig mer om sig själv än om laget.

Vändningen? Den kom i augusti 2010.

Zlatan återvände till Italien efter en turbulent sejour i Barcelona under tränaren Pep Guardiola. Han skrev på för Milan och han brann som aldrig förr.

Umberto Gandini, vd i Milan, minns det hela tydligt.

– Vi hade sett en Ibrahimovic i Italien tidigare, men den som kom till oss 2010 var en annan Ibrahimovic, säger Gandini när vi når honom på telefon i Milano.

– Han hade en vilja att vinna som vi inte riktigt hade sett tidigare. Och den ledde till att han blev så extremt dominant. Han tog över! Alltså, jag är bara en direktör som följer allting på lite avstånd, men det var ändå så uppenbart.

Det var inte hans fel att vi bara vann en titel.

Gandini, som har varit i Milan sen 1993, beskriver det som att Zlatan tände en glöd inom hela gruppen. Han skulle vinna, till vilket pris som helst, och alla andra ställde sig bakom honom.

– Hans attityd smittade av sig. Han lyfte hela laget. Framför allt spelare som Kevin-Prince Boateng och Antonio Nocerino började prestera på en helt annan nivå. De blev nyckelspelare och det var Ibra som fick fart på dem. Han var en otrolig ledare i Milan…

Umberto Gandini blir tyst för en stund. Sen fortsätter han:

– Jag kan säga så här, det var inte hans fel att vi bara vann en titel under de två åren han var här.

Precis när vi avslutat vårt samtal med Gandini börjar telefonen att ringa. "Luciano Moggi" lyser upp över displayen. Juventus tidigare sportchef, som dömdes till fem års fängelse i den italienska fotbollsskandalen "Calciopoli", är nära vän till Zlatan och vi har sökt honom under flera dagars tid. Nu får vi äntligen höra hans hesa, dova stämma.

– Expressen i Sverige? Då vet jag nog vad ni vill prata om, säger Moggi och skrockar.

Han skriver omedelbart under på Gandinis berättelse om att det var en annan Ibrahimovic som återvände hem från Barcelona. Samtidigt vill han protestera mot bilden av att Zlatan ska ha varit en svårhanterad individualist under sina tidiga år.

Moggi menar att ledaregenskaperna alltid har funnits där. Det krävdes bara lite tid för att de skulle börja blomma.

– Han spelade i Juventus 2004-2006 och i början var han ganska lågmäld, han tog inte särskilt mycket plats i omklädningsrummet. Men han var inte någon "bad boy". Tvärtom! Han var väldigt korrekt och sympatisk, säger han.

– Under sitt andra år i Juventus såg man en förändring. Han hade lärt sig språket, blivit en viktigare spelare för laget och då tog han också för sig mer. Han var en tyst ledare. Folk hade respekt för honom. Och ibland, om spelet inte stämde, då röt han till!

Moggi fortsätter:

– Med åren har det där utvecklats ännu mer. I dag ryter han till oftare. Men han leder fortfarande, främst, genom att vara bäst på planen. Och folk lyssnar på en mästare. Så är det bara.

Kungen & divan

187 mil norr om Paris har det svenska folket kämpat sig igenom både vinter och vår. Värmen har äntligen kommit till Stockholm och EM-febern börjar smyga sig på.

Inne i den nybyggda jättegallerian Mall of Scandinavia, alldeles intill Friends arena, jäktar människor runt mellan affärerna. Det är barnskrik, det är svordomar, det är glass som har ramlat ner på golvet och det är en påtaglig längtan härifrån, ut till solen och de ljumma vindarna. Men när vi vill prata om Zlatan Ibrahimovic stannar folk ändå till. Och alla har, i vanlig ordning, en åsikt om 34-åringen.

– Han är en jäkla diva, säger någon.

– Han är kungen, säger någon annan.

Zlatan berör och det är, tveklöst, Zlatan allting kommer att handla om när Sverige kliver in i EM den 13 juni. Han är inte bara den bästa spelaren vi någonsin sett i den svensk landslagströja, han är dessutom den stora ledaren i laget.

Ända sen han utsågs till lagkapten 2010 har Zlatan, steg för steg, tagit över makten i svensk fotboll. Det hela har skett på ungefär samma sätt som i PSG.

Vi har talat med en rad källor som har insyn i Erik Hamréns landslagsbygge och deras besked är tydligt: "Zlatan styr allting". Han vet exakt vad han vill, han säger det rakt ut och han får nio gånger av tio sin vilja igenom.

Zlatan bestämmer. Och Zlatan tar sig även vissa friheter, när han känner för det.

Några exempel?

● 2014, Stockholm. Det är lagfotografering på Friends arena. Precis när samtliga 23 spelare har placerats ut och fotografen sätter fingret på avtryckaren, så höjer Zlatan rösten.

– Det här går inte, säger han.

Han menar att lagkaptensbindeln inte syns tillräckligt bra på den platsen han står. Han vill ha Sebastian Larssons plats. Och ja, så blir det.

Fotografen skrotar sin plan och Zlatan får sätta sig i mitten, på den nedersta raden. Lagkaptenen fäller ut sin väldiga vänsterarm framför kompisen Erkan Zengin, så att ingen i hela världen ska kunna missa bindeln.

Sebastian Larsson? Han hamnar längst ut på kanten.

Var är Zlatan?

● 2013, Stockholm. Sverige är mitt inne i ett brinnande VM-kval och match mot Irland står på schemat. Erik Hamrén har samlat hela gruppen för ett lagmöte och alla är där utom en spelare.

– Var är Zlatan? undrar Hamrén.

Marcus Allbäck, spelaransvarig i landslaget, sitter med telefonen tryckt mot örat. Signalerna går. Och går och går. Till slut svarar Zlatan och en stund senare kommer han ner till mötesrummet, med mössan djupt neddragen i pannan.

De andra spelarna konstaterar att det bara är Zlatan som kommer undan med en sån grej.

● 2015, Stockholm. Sverige har precis slagit Danmark med 2-1 hemma på Friends arena och kopplat greppet i kampen om en EM-biljett. Om bara tre dagar väntar returen på Parken och nu sätter sig hela laget ner för en gemensam middag.

Det finns mycket att prata om. Bland annat det faktum att Zlatan inte är där.

– Han är på väg till Paris, meddelar ledarna.

Zlatan bestämde sig för att flyga hem trots det tajta spelschemat och flera lagkompisar reagerar på att landslagsledningen inte satte ner foten och stoppade honom. Sen slutar det ändå med att Zlatan sänker Danmark i returen och skjuter Sverige till EM-slutspelet i Frankrike.

Zlatan är den som kontrollerar det
svenska landslaget.

"Han är vår general"

Marcus Allbäck får ett litet leende på läpparna så fort vi ska prata om Zlatan.

Han spelade ihop med honom i landslaget fram till 2008 och har sen dess varit spelaransvarig i Erik Hamréns stab. Och han är extremt imponerad av Zlatan.

– Han leder vägen. Ni hör inte allting inne i omklädningsrummet, men han tar verkligen tag i det när det inte stämmer. Han är vår stora ledare, vår general, säger Allbäck när vi träffar honom på Svenska fotbollförbundets kansli vid Friends arena.

Han går så långt att han kallar Zlatan för den starkaste lagkapten vi har haft under 2000-talet och placerar honom därmed framför spelare som Patrik "Bjärred" Andersson, Johan Mjällby och Olof Mellberg.

Allbäck fortsätter:

– Alltså, jag ska inte säga att han fört det här landslaget framåt på egen hand, men han är den överlägset lysande stjärnan. Han har oerhört mycket ansvar på sig och han har tagit sig an den uppgiften på ett imponerande sätt.

Mellan raderna förstår man att Zlatan är den som kontrollerar det svenska landslaget. Och den känslan förstärks när man pratar med landslagschefen Lasse Richt, som personligen har en väldigt nära kontakt med Zlatan.

– Han betyder väldigt mycket även för oss i ledarstaben, säger Richt.

– Han är ju en sån spelare som man bara får uppleva en gång i sitt liv, om man har tur. En världsspelare! Hans vilja, hans vinnarskalle och hans attityd genomsyrar hela landslaget.

Vad de andra spelarna i landslaget tycker om Zlatan? Enligt våra källor är han på det stora hela väldigt omtyckt – inte minst bland de yngre spelarna. Vi får höra hur Zlatan hela tiden är noga med att ta hand om nykomlingarna i landslaget, hur han får dem att känna sig sedda och hur han tar sig tid för att prata med dem, om allt möjligt.

Han visste säkert inte ens vem jag var.

Malmö FF-stjärnan Tobias Sana, som slog sig in i landslaget 2012, ger ett exempel.

– Han visste säkert inte ens vem jag var, men han pushade mig ändå och kom med små råd och tips, säger Sana.

– Jag spelade i Ajax då och vi pratade en del om vad jag skulle tänka på, vad som var nyttigt för mig. Det handlade mest om att fokusera på fotbollen och ingenting annat, att hela tiden behålla sitt fokus.

Trodde du att han skulle vara sån?

– Ja, det var ganska givet. Han är ju kingen, från orten!

Mittbacken Pontus Jansson kom in i landslaget samtidigt som Sana. Han minns hur Zlatan sökte upp dem direkt.

– Han kom och pratade med oss och vi satt och käkade ihop med honom. Jag kan tänka mig att han tänker tillbaka på vad han har gått igenom och vill hjälpa andra, säger Jansson.

– Det är en bra kille, det måste jag säga.

En del unga spelare kan dock bli lite väl storögda när de kommer in i landslaget. Våra källor berättar att många av de yngre försöker placera sig alldeles intill Zlatan under de träningar som är öppna för tidningar och tv, bara för att kunna hamna på bild ihop med honom. De äldre spelarna tycker det är fruktansvärt roligt.

– Många av de nya spelarna har ju haft honom som idol, säger mittbacken Erik Johansson.

Fotboll är ju väldigt mycket hierarki.

Vänner & fiender

Det finns dock spelare som inte alltid har dragit jämnt med Zlatan.

Vi ger oss ut på en skräckresa över smala, skumpiga, schweiziska vägar och kommer till slut fram till Grasshoppers träningsanläggning i utkanten av Zürich, där vi möter Kim Källström. Han gjorde debut i landslaget 2001, precis som Zlatan, och sen dess har de båda följts åt. Och precis som i alla relationer har det varit både ljusa och mörka stunder.

Vi minns alla gånger de har hittat varandra med briljanta passningar ute på planen, men vi minns också när Zlatan snodde en straff från Källström 2003 och när Zlatan väste att Källström "spelat för mycket vänsterback" 2009.

Nu är det 2016, vatten har runnit under broarna och inne på Grasshoppers träningsanläggning ser vi bilder på Kim Källström med lagkaptensbindel runt armen.

– Jag är nog en ledare i landslaget också, säger Källström.

– Eller... fast jo, ja, men det är jag. Det måste jag stå på mig och säga.

Han flinar åt samtalet han för med sig själv.

– Fotboll är ju väldigt mycket hierarki. Att Zlatan är längst upp i landslagets, det är som det ska vara. Han är lagkapten och den största profil vi har. Det är tydligt att han är vår ledare, men samtidigt är det en kollektiv sport. Det behövs mycket folk för att dra runt det här. Det är Zlatan duktig på, att delegera.

Källström förklarar vidare:

– Jag tycker att vi har hittat en bra balans när det gäller att ha en av världens bästa spelare i inte-världens-bästa-lag om man säger så. Det är en nyckel, att både vi som grupp och Zlatan och Erik Hamrén och förbundet har hittat en bra balans. Hela gruppen ser upp till hans professionalism och vinnarinstinkt. På varje träning, under varje moment och i varje övning är det viktigt att vinna och det låter han alla veta.

Men snart kommer Zlatans skrik inte längre att höras på de där träningarna. Enligt rapporter i flera olika medier har han bestämt sig för att avsluta sin landslagskarriär efter EM-slutspelet i Frankrike.

Om Sverige åker ut i gruppspelet har han alltså bara tre matcher kvar i den blågula tröjan. 270 minuter.

Sen är det över.

Dagens chefer har mycket att lära av Zlatan.

Zlatan Ibrahimovic har uppenbarligen lyckats i sin roll som ledare under de senaste åren. Men vad är det, mer exakt, som ligger bakom hans framgång?

Vi tar kontakt med både ledarskapsexperter och idrottspsykologer för att få fram svaret på det. Och de lyfter fram tre nycklar.

1) Kompetensen.

Han har förtjänat en respekt genom sitt fotbollsspelande. Det är liksom grunden i hans ledarskap. Hans kompetens gör att medspelarna, per automatik, kommer att lyssna på vad han har att säga.

– Och ofta köper gruppen att en sån här person inte behöver lyda under samma regler som de andra, eftersom den spelar i en annan liga, säger Malin Trossing, som har haft chefsroller på företag som Sony Ericsson, Saab och Svenska Spel.

– Men nu talar vi alltså om extraordinära personer och de är ovanliga. Jag har träffat på en enda under hela min chefskarriär, en enda Zlatan-typ.

2) Tydligheten.

Zlatan lindar inte in saker. Han är väldigt rak på sak, och det är generellt sett en framgångsfaktor i ett bra ledarskap.

– Jag menar att dagens chefer har mycket att lära av Zlatan, säger Alexander Holmberg, ledarskapsexpert som bland annat brukar synas i SVT:s Gomorron.

– Det råder någon konstig idé i Sverige om att chefer i Sverige ska vara snälla, goa och trevliga. Men den är inte sann. Gå till er själva. De chefer ni har gillat, visst har de varit väldigt tydliga? Ledare som lyckas är ofta "zlatanistiska".

Zlatan har alltid varit nummer ett.

3) Utrymmet.

Zlatan har fått lagkaptensbindeln av Erik Hamrén och han tillåts vara den stora ledaren i laget. Hamrén försöker inte sätta några kedjor på Zlatan – för det hade troligtvis inte fungerat.

– Om man har två tuppar i hönsgården måste en av dem vara lite mjuk och smidig, eftersom "supertuppen" behöver utrymme, säger Johan Plate, idrottspsykolog som tidigare har arbetat med U21-landslaget.

– Där tycker jag Hamrén har agerat väldigt klokt.

Plate lyfter också fram en detalj som han menar har varit avgörande: Ingen annan spelare har utmanat Zlatan om platsen på tronen.

– Om det hade funnits en "Zlatan 2", då hade det blivit problem direkt! Nu kanske någon tänker på Fredrik Ljungberg eller Kim Källström, men det har inte riktigt varit på den nivån. Zlatan har alltid varit nummer ett.

Came like a king, left like a legend.

La grande sortie

Nere i Paris har det blivit dags för match.

Det är 24 timmar efter den där träningen som Zlatan stod över (det handlade om "en känning i vaden", tydligen) och nära 50 000 personer strömmar mot Parc des Princes för att se PSG ta emot Nantes.

Vi står mitt i myllret av människor. Och det är känslosamt.

Det här är Zlatans sista match på hemmaarenan innan han packar väskan och lämnar för nya äventyr, och det märks. Det är fler Zlatan-tröjor än vanligt, svenska flaggor dyker upp här och var och ramsorna dånar när det börjar närma sig avspark.

– "Ibra", "Ibra", "Ibra"!

När vi väl parkerar oss på pressläktaren och domaren Lionel Jaffredo blåser i gång matchen blir det ännu tydligare exakt hur stor "Ibra" är här i Paris.

Nantes får frispark efter tio minuters spel. Men de får inte slå den. Anledningen? Zlatan har nummer tio på ryggen. Domare Jaffredo väljer att stoppa spelet och hela Parc des Princes ställer sig upp för att applådera sin stora hjälte. Ovationerna pågår i en hel minut, sen får Nantes till slut slå sin frispark.

En minut från slutet fortsätter galenskapen. Zlatan gör sitt andra mål i matchen och slår därmed tidernas målrekord i PSG. Då kommer hans två söner Maximilian och Vincent plötsligt inspringandes på gräsmattan. Zlatan plockar upp dem i famnen, vandrar ut mot sidlinjen och lämnar planen – trots att matchen fortfarande pågår.

José Barroso sitter och gapar uppe på pressläktaren.

– Okej, det här är någonting man aldrig någonsin tidigare har sett hända i en professionell fotbollsmatch…

PSG vinner matchen med 4-0 och efteråt vill hyllningarna aldrig ta slut. Zlatan håller tal inför publiken, han gör ärevarv och han umgås med lagkompisarna som han snart ska skiljas ifrån.

Klockan hinner passera midnatt innan han kommer gåendes igenom den mixade zonen och vi äntligen får chansen att prata med honom. Han har på sig mörk kostym, hästsvanen är åtdragen till bristningsgränsen och ögonen är, faktiskt, blanka.

– Ja, det var känslosamt det här, säger Zlatan och tittar ner i betonggolvet.

– Jag har haft fyra fantastiska år i PSG och allting tog slut här i kväll. Det var verkligen det perfekta slutet.

Ni undrar säkert vad som händer nu. Det gör vi också.

Kontraktet med PSG går ut den 30 juni och då kan världens alla klubbar, för första gången, värva honom utan att behöva betala någon övergångssumma.

Nere i korridorerna på Parc des Princes har det redan börjat tisslas och tasslas om Manchester United. José Mourinho är på väg in som ny tränare och han vill värva Zlatan, sägs det.

Det är också det ryktet som ska komma att ta ordentlig fart under de kommande veckorna (och vi ska få bevittna en smått klassisk presskonferens där Zlatan flinar som ett litet barn åt en United-fråga) – men det är ingenting vi vet någonting om här och nu.

Broccoli. Zlatan älskar broccoli.

Zlatan står framför oss i den mixade zonen och menar att han inte kan säga någonting om framtiden. Han pratar hellre om äventyret som väntar i sommar, med det svenska landslaget.

– Jag ser verkligen fram emot EM, säger han.

– Att få komma hit till Frankrike med mitt land, efter allting jag gjort här under de fyra senaste åren, det betyder allting. Jag vill bara fortsätta att spela nu, fortsätta att njuta.

Zlatan tackar för sig, ropar "came like a king, left like a legend" till de lokala journalisterna och försvinner bort genom en dörr.

Vi letar oss ut från arenan, ut i Paris-mörkret och ser hur fansen långsamt vandrar hemåt efter den sista stora showen. En era är över. Chefen har stämplat ut. Nu väntar nya tider i PSG.

Innan vi hoppar in i en taxi och åker härifrån testar vi att ringa till Geoffrey Tribondeau, den sparkade kocken.

Han svarar direkt.

– Nu är ni nöjda, va? Zlatan är bättre än någonsin. Det här är viktigt för Sverige, eller hur?

Verkligen! Bjuder du på något sista tips till Sveriges kock inför EM?

– Jag gillar inte att lägga mig i andras arbete, men jag har ett råd: Se till att stryka Zlatan medhårs. Om han inte är på humör åker ni ut direkt. Jag menar, det är inte direkt Kim Källström som kommer att göra målen!

Geoffrey skrattar i andra sidan luren.

– Förresten, jag kom på en till grej som Zlatan gillar.

Vadå?

– Broccoli. Zlatan älskar broccoli.