Nu är det dags att sätta ner foten, att markera.
Och det är dags att vi gör det varenda en av oss.
Vi tolererar inte den här skiten längre.
På söndag ska vi visa det - i min dröm är varenda västsvensk då öisare för en dag!
Det är okej att reagera när laget man håller på underpresterar, det är okej att bli frustrerad, det är okej att protestera och kräva förändring.
Men det är aldrig okej att ta till våld eller handgripligheter.
ALDRIG!
Jag - och många, många med mig - har reagerat med avsky mot de senaste veckornas hetsjakt på Öis-tränaren Janne Carlsson, hoten mot hans familj, vandaliseringen av Öis-gården.
Det patetiska patrask som har mage att kalla sig Öis-supportrar är inte värda något annat än allas vårt förakt.
Att de kallar sig Öis-fans är ju dessutom och naturligtvis bara trams. Vad vi snackar om är vanliga simpla kriminella småhandlare som gömmer sig bakom ett klubbemblem, de skränar om Örgryte när de i själva verket bara är ute för att jävlas och sabotera och göra livet allmänt surt för alla oss andra. Och den de skadar mest av alla är föreningen de säger sig hålla på.
Men eftersom de inte begriper det själva måste vi tala om det för dem.
För nu köper vi inte det här längre.
Alla illdåd som utförs i fotbollens namn måste stoppas.
Och måhända är jag bara en naiv romantiker, men ska vi protestera är det på söndag vi ska göra det. Sista omgången innan uppehållet för U21-EM på hemmaplan. Öis återvänder hem efter två bortamatcher, möter Djurgården på Gamla Ullevi och ska för första gången efter den senaste veckans turbulens möta sin publlik igen
Tänk om vi kunde bli 10 000.
Tänk om vi kunde göra matchen till en två timmar lång manifestation mot huliganism, våld, hot, upplopp, fylla, misshandel och förstörelse.
Tänk om vi kunde göra matchen till en kraftfull reaktion mot avarterna inom den så kallade supporterkulturen.
Tänk om söndagen den 31 maj 2009 skulle bli ihågkommen som dagen då "vanligt folk" visade att de fått nog.
Tänk om vi i lugn och ro kunde lämna Gamla Ullevi vid 15-tiden på söndag, med årets första Öis-seger och lyckliga supportrar på näthinnan.
Tänk om vi kunde småspringa därifrån på lätta ben raka vägen med blommor och tårta till mor på mors dag!
Så underbart det skulle vara!
Härmed uppmanar jag därför varenda människa inom rimligt avstånd från Göteborg att ta sig till Gamla Ullevi klockan 13 på söndag. Är ditt hjärta tillräckligt rött och blått finns det få godtagbara skäl för att befinna sig någon annanstans just då.
Jag vill att små och stora företag som har koppling till Örgryte Idrottssällskap förmår sina anställda att ta sig till nya arenan. Se till att ställa upp nu alla ni på Stena, Dunross, Audi, Ernst Rosén, Åbro, HA Bygg, Källfelt, Swedbank och Stavdal. Det kanske rent av är så att företagen ska bjuda sina anställda på entrébiljetten.
Det har de råd med, det är nog till och med avdragsgillt.
Och slutligen men kanske viktigast. Alla ni som håller på Blåvitt, Gais och Häcken, ni borde också markera ert avstagstagande till all otäck förföljelse som drabbat era bröder och systrar i Öis.
Nästa gång är det era föreningar som råkar illa ut, tränarna i era lag som tvingas söka skydd undan mobben.
Med änglar, makrillar och getingar på plats skulle manifestationen sätta att avtryck som ingen kan värja sig emot. Och vad vackert det skulle vara om ni kunde sätta er över alla motsättningar och rivaliteter, om inte annat för den goda sakens skull.
Vad starkt det skulle vara om alla fotbollsälskare blev öisare för en dag.
Det skulle vi kunna bjuda på.
Klart då, va?
Ska vi säga att vi blir 10 000?