Jag har kommit till Örebro för att prata med en spelare som nyss kommit tillbaka efter en resa med landslaget. Om jag i stället intervjuat Michael Almebäck ett år tidigare och frågat om hans framtid hade han svarat:
- Jag lägger nog ner fotbollssatsningen. Ska jobba hos farsan som bilmekaniker och försöka hitta ett division 1-lag att spela med.
Så hur kommer det sig att Michael Almebäck nu i stället sitter i en soffa i Örebro och säger meningar som: "Holland vore nog ett bra steg att ta för mig."?

Senhösten 2008 hade Michael Almebäck tröttnat på hostan och på slemmet i bröstet. Tröttnat på att aldrig kunna träna mer än ett par veckor innan han blev sjuk igen. Och eftersom han inte fick något nytt kontrakt hade antagligen Brommapojkarna också tröttnat. Michael Almebäck genomgick flera tester, kanske var han bara allergisk? Negativt resultat. Först efter en undersökning på Sophiahemmet i Stockholm konstaterades det att hans luftrör var extra känsliga, det var därför han drog på sig förkylningar hela tiden.
Michael Almebäck knackar med näven i bordet framför sig.
- Sedan jag började med astmamedicinen har jag bara varit sjuk en enda gång.
När 2008 blev 2009 var Michael Almebäck frisk - men klubblös. Han tränade på egen hand men hade inga stora förhoppningar om ett kontrakt med en allsvensk klubb. Han hade bara gjort några enstaka matcher i allsvenskan med BP och var inget känt namn.
Men så hörde Örebro SK av sig.
- Jag fick spela en träningsmatch mot Gefle, säger han. Det gick rätt bra och i februari förra året bestämdes det att ÖSK skulle låna mig.
Några månader senare hade klubben tecknat ett 2,5-årskontrakt med den snabbe mittbacken. För första gången på flera år var han frisk under en lång period och då kom också resultaten. Michael Almebäck tog en fast plats i Örebros försvar, var med och såg till att laget bara släppte in 33 mål på 30 matcher och när säsongen var slut berättade tränaren Sixten Boström att ett landslagsläger väntade.
Michael Almebäck skrattar till:
- Så kan det gå.

Den här råkalla måndagen i februari har Örebros lag precis genomgått ett "jojo-test". Om du inte vet vad ett "jojo-test" är kan man säga att det är ungefär som ett "beep-test". Om du inte vet vad ett "beep-test" är heller räcker det med att känna till att det innefattar en massa löpning och - inte sällan - en och annan spya.
Det är formulär 1A i den allsvenska försäsongen.
Michael Almebäck var näst bäst på testet, endast slagen av den två år yngre Marcus Astvald.
- Annars kör vi faktiskt ovanligt mycket med boll i år, säger Michael. Serien startar ju tidigt i år.
Örebro slutade sexa förra året. Ett klart godkänt resultat men eftersom laget siktade på femteplatsen var ingen spelare riktigt nöjd. Michael Almebäck säger att det är rätt attityd att ha. I år ligger ribban högre upp. "Jag tror exempelvis att det kan bli tufft för Djurgården som ska spela ihop ett helt nytt lag."
- Vi har nästan helt samma lag som förra året. Det är en fördel. Jag tror till exempel att det kan bli jobbigt för Djurgården som måste spela ihop ett helt nytt lag. Vi visade redan förra året att vi kan slå alla lag. Men det krävs att vi blir jämnare och gör lite fler mål.

Michael Almebäck väljer orden "tuff" och "hård" när han ska beskriva sig själv. Snabbheten är så given att han inte ens behöver nämna den.
- Jag har alltid haft den i mig, säger han. På tio meter är jag kanske inte den allra snabbaste, men efter det är det inte många som hinner med mig. Helst ska det vara en djupledsboll där jag hinner få upp maxfart.
Vilken typ av anfallare är svårast att möta?
- Sådana som man inte riktigt vet var man har, och som är fysiska. Mathias Ranégie i Häcken gillar jag fan inte att möta. Hans stora kropp är svår att kontrollera.
Tobias Hysén?
- Inte lika svår. Han är bra på det han gör men man vet att han alltid går i djupet, så jag blir sällan överraskad.

Förra säsongen framstår som en succé för Michael Almebäck, men själv ser han det inte så. I stället talar han gärna om saker han måste förbättra - passningsspelet, till exempel - för att han ska kunna ta nästa steg.
- Jag hymlar inte om att jag har höga mål med min fotboll. Jag trivs jättebra här men kommer aldrig att vara nöjd med att bara spela i allsvenskan. Självklart vill jag bli utlandsproffs, sedan om det blir i år eller senare - det får vi se.
Vad drömmer du om?
- Drömmer och drömmer... Jag har sagt tidigare att Holland vore en bra förstaflytt. Men drömmen är att spela i Premier League en dag.

Det här är min allsvenska elva

Det här är nödvändigtvis inte den bästa startelvan allsvenskan erbjuder. Några spelare är stora profiler, andra är på väg att slå igenom och några gör det kanske aldrig. Jag har helt enkelt valt spelare som jag trodde skulle vara roliga att intervjua. Och att läsa om.
Varför Michael Almebäck?
Trots att han gjorde ett kanonår under sin första riktiga allsvenska säsong blev det inte så många rubriker utanför Närke. En spännande mittback som är fruktansvärt snabb, det ska bli kul att se hur långt han kommer.