Kristoffer Nordfeldts första säsong i allsvenskan belönades med ett landslagsläger i Oman och Syrien. Därifrån fick han med sig erfarenhet, inspiration - och en parasit.
I tre veckor var han magsjuk. Han förlorade sex kilo och gick miste om viktig träning med Brommapojkarna. Ändå är han positiv inför säsongen som kommer.
- Jag hymlar inte med att jag har höga mål, säger han.
- Mitt mål i år är att stå alla matcher i allsvenskan och att bli uttagen till U21-landslaget. Men framöver kommer jag inte att vara nöjd med att bara vara målvakt i allsvenskan.

Det var egentligen aldrig meningen att Kristoffer Nordfeldt skulle bli målvakt. När han kom upp i tonåren var han anfallare i ett av Brommapojkarnas framgångsrika pojklag.
Men så slutade plötsligt lagets målvakt. Utespelarna turades om att stå efter ett roterande schema, och Kristoffer Nordfeldts första målvaktsmatcher blev väldigt lugna.
- Jag vill inte låta kaxig, säger han. Men vi var ganska överlägsna. Som målvakt hade man nästan ingenting att göra. Men jag kände att jag höll på att tappa platsen som forward, så jag gav det ett försök.
Mängder av duktiga spelare har fostrats i Brommapojkarna. Men de brukar sällan vara målvakter. Är detta den enkla anledningen? Att man som målvakt i BP:s högklassiga pojklag aldrig får några skott på sig?
- Kanske det, säger Kristoffer och skrattar. Men jag har alltid haft bra målvaktstränare som uppmuntrat mig. Och ju äldre man blev, desto tuffare blev matcherna.
Blir du aldrig avundsjuk på anfallarna?
- Jo. När de lägger upp bollarna för skotträning på straffområdeslinjen - då vill man ju också stå där och skjuta. För ingenting slår känslan man får av att göra mål. Men numera försöker jag se en svettig räddning som en motsvarighet.
Känner man sig inte utsatt och lite ensam som målvakt?
- Jo, till viss del. Slår en mittfältare en dålig passning behöver det inte få så stora konsekvenser. Men om jag bommar ett inlägg ska det mycket till för att det inte ska bli mål. Alltså: gör jag ett misstag syns det direkt. Men jag gillar den pressen också. Har man inte kyliga nerver ska man nog inte ställa sig i ett fotbollsmål.

Kristoffer Nordfeldts värsta minne är en hemmamatch mot Landskrona i superettan 2008. Han "kastade in tre bollar" och mådde dåligt efteråt. Men han fick ändå fortsatt förtroende.
Detta är helt avgörande för en ung målvakt, menar han och drar en parallell till Örgrytes David Stenman som släppte in fem mål i premiären förra året och blev petad till nästa match.
- Tjänstefel. Man borde självklart ha gett honom en chans till, tycker Kristoffer.
- Hade han varit dålig då också - fine, då kan man ta bort honom. Men en dålig match kan alla målvakter göra. Och vad hade hänt om Nathan Coe skadat sig i matchen efter? Hur trygg hade Stenman känt sig då om han hade fått hoppa in?
Hur kritisk är du mot dig själv?
- Väldigt, väldigt kritisk. Även om jag släpper in ett skott i krysset kan det kännas som om jag borde ha tagit det. För det gör precis lika ont varje gång att släppa in ett mål. Jag hatar det.
Efter en match där du gör nio räddningar och ett misstag är det misstaget du minns?
- Lätt. Det är det man ältar efteråt. Kunde jag ha haft en annan position? Kunde jag ha styrt försvaret bättre? Sådana saker. Men det är min inställning också, jag vill bli bättre på allt för att komma så långt som möjligt.
Är det svårare för en målvakt att bli proffs?
- Det kan man kanske säga. En utespelare kan oftast spela på fler positioner och får säkert fler chanser. Som målvakt är det mer svartvitt - antingen spelar du eller inte.
- Om jag ska sticka utomlands blir det extremt viktigt att känna förtroende från start.

Tommy Söderberg, assisterande förbundskapten för U21-landslaget, brukar berömma Kristoffer Nordfeldt för att han är "atletisk" och "kattlik". Kristoffer tror att det stämmer, men använder hellre adjektivet "hetsig" när han ska beskriva sig själv. Han lägger ganska mycket energi på domarna under en match (trots att han inte kan deras namn) och pratar ständigt med sin backlinje.
- Jag tog nog rätt mycket plats redan när jag kom upp i A-laget. Som målvakt får man inte be om ursäkt för sig. Det är jag som står längst bak och det är jag som ska vakta vårt mål.
- Det är en uppgift man måste gilla att utföra.
Hur tänker du inför en straff?
- Jag går nästan helt på instinkt. Generellt sett slår en högerskytt oftast straffen till höger om mig, men det är jäkligt svårt att veta. Att läsa en skytt är svårt. Jag kanske ser att han tittar i ett hörn, men det kanske bara är en tittfint? Det viktiga är att man inte tvekar.
Är det skönare att som ung målvakt göra allsvensk debut i Brommapojkarna, i stället för i ett lag där trycket är hårdare?
- Vet inte. Det hade varit jävligt kul att göra debut framför Black Army också. Men BP är ett lag där ungdomarna är grunden och det tycker jag är rätt häftigt. Sedan kan det ju vara skönt att utvecklas lite mer i lugn och ro. Bojan Djordjic blir säkert igenkänd på stan till exempel. Det blir inte jag.
Har det hänt?
- Nä. Inte än i alla fall.

DET HÄR ÄR MIN ALLSVENSKA ELVA Det här är nödvändigtvis inte den bästa startelvan allsvenskan erbjuder. Några spelare är stora profiler, andra är på väg att slå igenom och några gör det kanske aldrig. Jag har helt enkelt valt spelare som jag trodde skulle vara roliga att intervjua. Och att läsa om.