Hammarby hade inte förlorat en hemmapremiär sedan 2002.
Det vanliga Hammarby, alltså.
Dagens Bajen är av en annan kaliber.
Efter hemmaförlusten mot Gefle försvann ytterligare några centimeter av stubintråden.
Jag ger det en, ja, kanske två, förluster till.
Sen kommer frågorna att börja komma till tränaren Tony Gustavsson.
- Är du orolig över att få sparken?
En berättigad fråga, om ni frågar mig, men också en orättvis sådan.
Under hela våren har jag påpekat att Gustavsson och Hammarby just nu inte förfogar över en trupp som är i närheten av att kunna uppfylla målsättningen för året - en topp fyra-placering.
Det har även Tony Gustavsson antytt vid upprepade tillfällen.
Näe, i stället borde man blicka nedåt på en gång.
Och för att inte tidigt bli indraget i något som skulle kunna kallas för en bottenstrid krävs det med all säkerhet att man tar sina poäng hemma på Söderstadion.
För även om man klippte en pinne på Borås Arena mot Elfsborg i premiären (den känns rätt bortglömd i dag, va?), så har Bajen inte gjort sig känt som ett lag som trivs på bortaplan.
Därför var 1- 2-förlusten mot bottentippade Gefle en dubbel smäll för klubben.
Och även om han är oskyldig till alla uteblivna förstärkningar är det klart att Tony Gustavsson kan ifrågasättas efter den uddlösa insatsen i går.
Först och främst behöver Charlie Davies HJÄLP uppe på topp. Jag vet att Gustavsson inte fick någon tung förstärkning i present under våren - men NÅGOT bättre än Sebastian Castro-Tello som "shadow striker" måste det finnas.
Sen begriper jag inte varför Bajen spelar med tre centrala mittfältare. Jo, så ser det ju ut, för Fredrik Söderström är sannerligen ingen vänsterkantsslickare.
Möter man ett så organiserat och kompakt lag som Gefle måste man komma runt på kanterna för att skapa målchanser. Då räcker det inte med ett massivt bollinnehav.
Nu är det Henrik Larsson och Helsingborg på Olympia i nästa omgång.
Kunde varit lättare, om jag säger så.
För det är inget "vanligt" Hammarby som reser ned till Skåne i veckan.
Okej, nu har jag skällt på Hammarby, och det kändes faktiskt som en rätt väntad utskällning.
Men det är klart att Pelle Olssons lagbygge ska hyllas - igen.
Trodde att Gefle skulle få stora problem i år då man förlorat veteranerna Mathias Woxlin och Thomas Hedlund, men starten på 2009 är ju sensationell.
Ett kryss hemma mot svenska mästarna Kalmar följdes upp med tre poäng borta mot vanligtvis hemmastarka Hammarby.
Och Amadou Jawos segermål var klass. Vilken speed när han passerade en passiv Christian Traoré, och vilken balans när han höll bort Igor Armas och skickade in 2- 1 bakom "Poppen" Björklund.
Sagt det förut, Jawo är ett fynd.
Sen ska man så klart inte dra alltför stora slutsatser efter 2 av 30 omgångar, lika lite som man ska döma ut Hammarby efter så kort tid.
Men jag hade mycket hellre suttit i Pelle Olssons sits just nu än Tony Gustavssons.
Om man säger så.