Snön ligger vit utanför Behrn Arena. Istapparna hänger från baracken bakom den ena kortsidan där Örebro SK har sitt omklädningsrum. Det är fyra grader kallt och eftersom jag precis har glömt vinterns fjärde par vantar på tåget försöker jag blåsa varmluft på mina bara händer.
Då dyker Nordin Gerzic upp. Klädd i shorts.
- Kallt i dag, säger han och flinar.
Han har ett pulsband fäst runt bröstet ("tränaren får resultatet direkt i mobilen, omöjligt att mygla") och håret är uppsatt i en liten tofs. Det har hunnit växa ut igen.

Det var för ungefär ett halvår sen som en betydligt mer lång-hårig Nordin Gerzic sa till sina lagkamrater:
- Håller vi vår placering och lyckas behålla Kim Olsen, då klipper jag av mig hästsvansen.
ÖSK hade varit ett av allsvenskans mest sevärda lag redan från början, men under våren saknades effektiviteten. Kristoffer Näfver, Nordin Gerzic och Roni Porokara dribblade vackert, men det saknades kraft i straffområdet. När så den store dansken Kim Olsen flyttade till gnällbältet föll pusselbitarna på plats.
- Jag har aldrig sett en bättre powerforward, säger Nordin. När han kom fick Roni plötsligt betalt för sina inlägg. Tidigare var han ju tvungen att slå på mig. Lönlöst, haha.

ÖSK gjorde en stark höst och medan andra klubbar brottades med vikande publiksiffror tyckte örebroaren att det var riktigt kul att gå till Behrn. Efter säsongen bestämde sig Kim Olsen för att stanna kvar. Och Nordin Gerzic fick ta fram saxen. Påhittige målvakten John Alvbåge kom på idén att sälja den av-klippta hästsvansen på Blocket. Två företag - BF:s Bygghandel och Lars Eklunds VVS-teknik - hostade upp 10 000 kronor var och fick därmed dela på anfallarens mörka lockar.
- Delad vårdnad, säger Nordin. Och pengarna gav vi till Barncancerfonden i Örebro. Hur bra som helst.

Första gången jag såg Nordin Gerzic spela fotboll var på den årliga inomhus-cupen i Motala. Han spelade med Rynninge då och med sin häftiga teknik stod han ut under gruppspelet. Men när det var dags för slutspel fanns Nordin inte med. Han var precis på gång att gå till ÖSK och skaderisken ansågs för stor.
Rynninges dåvarande tränare Alexander Axén (nu i Gais) minns:
- Folk blev vansinniga för att inte Nordin var med. Jag fick stå och be om ursäkt och det var nästan så att man blev upptryckt mot väggen.
De var väl inte bortskämda med såna lirare i Motala.
I Örebro hade många redan hunnit döma ut Nordin Gerzic. Killen som flydde till Sverige med sin familj från Bosnien 1993 hade alltid haft talangen. Som 16-åring provtränade han med Bayern München. Men efter bara några träningar med Mehmet Scholl, Patrik Andersson, Oliver Kahn och Carsten Jancker åkte Nordin hem till Örebro.
- Jag kände inte riktigt för det livet då, säger han.

Sådan var länge inställningen. Nordin Gerzic tog inte fotbollen så allvarligt. Han spelade för skojs skull och hellre med sina kompisar på fritiden än i organiserad form. I slutet av tonåren slutade han till och med att spela.
- Jag höll upp helt i ett och ett halvt år. Gjorde ingenting särskilt i stället. Spelade med kompisar, lirade tv-spel, drällde omkring. Men det var inget festande eller så. Inte min grej.

Efter viss övertalning började han spela igen. I Forward. Ett år senare hamnade han i Rynninge, fortfarande utan ambitioner.
- Det var mycket strul med mig på den tiden. Alexander Axén var vansinnig på mig. Jag kom inte i tid till träningarna och såna grejer. Jag har alltid varit lite slarvig. Men Axén fick mig faktiskt att ändra mig. Och mot slutet i Rynninge blev jag mer seriös. Utan honom hade jag nog inte suttit här nu. Det var så många som inte trodde på mig och plötsligt ville jag visa dem. Vi mötte en del allsvenska lag i cupen och jag tänkte: "Fan, det är ingen som är bättre än mig här."
Och så blev det ÖSK.
- Först trodde jag det var en pr-grej. Du vet, folk snackade. Man sa att det var slöseri att jag spelade i tvåan. Jag fick provspela i två månader och ja? sen skrev jag på.
Men 2007 fick du inte spela så mycket.
- Nej, Kevin Walker trodde inte på mig och jag fick mest hoppa in. Jag hade svårt att förstå det. Men Sixten (Boström, nuvarande tränaren) har en tydlig filosofi som stämmer överens med min. Jag vill spela fotboll, inte sparka fotboll. Och det känns som att ÖSK verkligen står för en rolig fotboll. Vi har många spelare som älskar att göra sin gubbe. Som Porokara. Själv kör jag mer på fart och kroppsfintar.
Är det viktigt att underhålla?
- Ja, som fan. Går jag till en arena och inte blir underhållen, då går jag aldrig dit igen. Gör du?