Här är 128 huliganer som förstör fotbollen

Publicerad

En mördare och flera tungt kriminella.

Knarksmugglare, hälare och våldsverkare.

Vissa har varit huliganer i 20 år - andra är tidigare ostraffade.

Det är totalt 128 personer som stängts av från svensk fotboll senaste året.

SPORT-Expressen har kartlagt vilka det är som står för problemen.

127 män och 1 kvinna - och alla har de belagts med tillträdesförbud.

I måndags vaknade fotbollssverige upp till en, lite mörkare verklighet. En 43-årig man misshandlades till döds på väg till söndagens allsvenska premiär mellan Helsingborg och Djurgården.

Sedan dess har debatten om hur samhället och fotbollen ska få bukt med våldet pågått på många håll. En metod är tillträdesförbudet. Från och med i går kan våldsamma och ordningsstörande huliganer dömas till tre års tillträdesförbud.

Redan innan söndagens tragiska händelser inledde SPORT-Expressen en stor granskning av samtliga som fått tillträdesförbud till svenska arenor det senaste året.

Av totalt 128 personer som har fått tillträdesförbud av en åklagare är 99 personer tidigare straffade för något brott. Totalt har de dömts för 567 brott.

Bland de avstängda finns en mördare, och flertalet personer som är tungt kriminellt belastade. Nästan hälften har begått våldsbrott.

Flera har dokumenterade missbruksproblem, och 35 är dömda för någon form av doping- eller narkotikabrott.

Det flesta är också unga; 76 personer i SPORT-Expressens kartläggning är under 25 år. Den äldsta är 59 år och den yngsta är 16.

– Det är ju i den åldern man stökar som mest. Jag tror att många blir lugnare med åren, säger Henrik Koch, säkerhetsansvarig för AIK Fotboll.

 

I granskningen finns ett flertal personer som blivit avstängda för att ha tänt bengaliska eldar. Så sent som i måndags anmälde en pappa till polisen att hans nioårige son träffats av en bengalisk eld på Friends arena, och flera barnfamiljer skrämdes bort av röken och elden.

– Min son fick ett årskort till AIK:s matcher i julklapp, men han vill inte gå något mer nu, säger en mamma som vill vara anonym.

Nella Bergström var inte på plats på Friends, men efter dödsfallet i Helsingborg och matchen mellan AIK och IFK Göteborg författade hon ett öppet brev till Sveriges fotbollsklubbar.

– Det känns sinnessjukt att man ska bli dödad för att vara en vanlig supporter. Dessutom är jag så arg över alla kvinnliga könsord som skriks ut på matcherna, säger hon.

Andreas Coman, 19, är en av de 128 personerna. Han är avstängd från alla svenska fotbollsarenor för att ha tänt en bengal under en Östermatch. Han är tidigare ostraffad och vill betona att han inte är någon huligan och att han tar tydligt avstånd från våld.

– Jag är avstängd för att jag tände en bengal. Jag vet att det är olagligt och så men jag trodde inte att det var så strikt. När man är utomlands och till exempel i hemlandet Rumänien får man tända bengaler. Men jag har märkt att det är mycket strängare i Sverige.

Coman menar att bengaler inte medför någon skaderisk.

– Jag har fått bengaler på armarna och man blir inte skadad av det, säger han. 

Vad gör du nu när du inte får gå på matcher då?

– Jag är inte så stort Österfan egentligen. Jag gör ingenting, går inte på matcherna helt enkelt, eller så går jag utomlands på andra matcher.

I vårt material finns personer med betydligt grövre brott på sitt samvete. En 22-årig huligan med nazistsympatier dömdes 2007 för ett synnerligen brutalt mord. Tillsammans med två jämnåriga gjorde han sig skyldig till en lång och utdragen misshandel med sparkar och slag med baseballträn. Det slutade med att en 55-årig handikappad man miste livet.

När vi ringer upp vill 22-åringen inte diskutera sitt tillträdesförbud eller något annat.

– Jag vill inte medverka. Jag sitter i bilen nu, jag har inte tid, säger han och lägger på luren.

 

En 28-årig Helsingborgshuligan är dömd till fängelse för en våldsam misshandel innan en match förra säsongen, där han hoppade in en spark i ryggen på en Djurgårdssupporter som föll platt till marken. Totalt är han dömd för elva fall av misshandel, och ett flertal andra brott.

Det rör sig inte om samma 28-åring som i dag begärs häktad för grov misshandel alternativt vållande till annans död efter den 43-årige djurgårdssupporterns död.

 

Två stora händelser från förra säsongen sticker ut i granskningen. Många av de avstängda är Hammarbyhuliganer som stängdes av efter attacken på Gais supportrar i superettan den 20 september förra året.

Ännu fler har stängts av efter den kaosartade finalen av svenska cupen den 26 maj. Tack vare en stor mängd videomaterial har åklagaren kunnat stänga av nästan 30 personer, främst djurgårdshuliganer. Bland dem finns den morddömde 22-åringen.

– Jag har gett tillträdesbud till nästan alla. Eftersom vi har haft ett så bra filmmaterial har vi kunnat åtala så många, säger åklagare Malin Björk.

SPORT-Expressen ringer upp en 26-åring från Stockholm som var med vid upploppet, och är tidigare dömd för flera brott.

– Jag vill inte säga något mer än att det är ett felaktigt beslut att stänga av mig, säger han innan han lägger på.

Flera andra i kartläggningen är väl kända för polisen, och har funnits länge i den ultravåldsamma huliganmiljön.

Men de allra mest våldsamma är inte de som stör klubbarna mest.

Tommie Elgestål gjorde i går sin sista match som säkerhetschef i IFK Göteborg. Anledningen till det är, enligt SPORT-Expressens uppgifter, en intern konflikt om hur man ska bemöta klubbens problematiska supportergrupper. Han hävdar att det är de yngre som är det största problemet för klubbarna.

– Våra risksupportrar med firma-anknytning gör ingenting inne på arenan. Det vi har problem med är de här ultras och supras som stökar till det så att vi får böter, säger Elgestål.

 

Många klubbar har redan börjat ett arbete med att fånga upp de unga risksupportrarna. Och Tommie Elgestål menar att det är där det finns störst chans till förändring.

– Om killarna får ett kännbart straff, då kanske vi kan få dem att tänka om. Om de får två års tillträdesförbud, då kan de få ner det till ett år om de sköter sig och hjälper, säger Elgestål.

Här får han medhåll från idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M).

– Förhoppningen är att fånga upp de här som befinner sig i en våldsmiljö, vi vinner ju ingenting på att försöka skjuta bort dem ännu längre ifrån oss, säger hon.

 

Före detta rikspolischefen Björn Eriksson tillsattes av regeringen för att utreda hur man skulle kunna minska det idrottsrelaterade våldet. Han är besviken på att regeringen har tagit för lång tid på sig.

Dessutom saknar han ett förslag.

– Jag vill att man inför en så kallad "safe zone" runt arenan, och att den zonen ska ingå i tillträdesförbudet, säger Eriksson.

Djurgårdens sportchef Bosse Andersson har ännu inte velat uttala sig om eventuella lagändringar.

– Vi jobbar med sorgearbetet och vi har inga planer på något annat just nu. Det överlåter jag till andra personer och klubbar, säger han.

Klubbarnas linje med mer dialog har länge haft en motpart hos regeringen där det handlar om hårdare straff. Justiteminister Beatrice Ask (M) verkar vilja ha både och:

– Man ska diskutera med supportrarna och framför allt se till att supporterkulturen tidigt är sån att man lär sig god laganda och hur man uppträder på olika idrottsevenemang, säger hon.

 

FOTNOT: SPORT-Expressen har sammanställt alla tillträdesförbud som utfärdats av åklagare mellan vecka den 25 februari 2013 och vecka 9 mars 2014.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Expressen
Till Expressens startsida

Mest läst i dag