- Vad fan gör du här? frågar Patrik Rosengren med en road min.
Ja, vad fan gör jag här? På en snötäckt idrottsplats i Sölvesborg? (Med det i och för sig rätt fräcka namnet Svarta Led)
I den gula lilla klubbstugan drar Rosengren och resten av Mjällbys spelare på sig långkalsonger och mössor för att kämpa sig igenom ännu ett ojämnt försäsongspass mot den mäktige motståndaren Kung Bore. Utanför fortsätter flingorna att falla. Det blåser elakt. Minusgrader givetvis. 20 centimeters tjäle i marken.
Välkommen tillbaka till allsvenskan, Tobias Grahn!
Det är kanske till honom Patrik Rosengrens fråga borde riktas. Vad fan gör Tobias Grahn här? Det var trots allt inte så värst länge sedan han var proffs i Spanien och gjorde mål mot Barcelona i ligan. Nu får han hålla till godo med en allsvensk nykomling som förmodligen har en bottenstrid framför sig.
- Jag behöver ju helt enkelt spela matcher igen, säger Grahn när vi sitter med var sin kopp te på ett fik i Sölvesborgs lilla centrum.

Och Mjällby var en klubb som var beredda att ge honom chansen. Andra har varit rädda, berättar han.
- Sett till min kapacitet borde jag kunna välja och vraka bland de allsvenska klubbarna. Men mediabilden av mig är jag är en kille som bråkar och håller på. Tror fan att klubbledarna är rädda för att satsa på mig då. Det hade jag också varit.
Han ger ett exempel.
- Förra vintern var det lite aktuellt att jag skulle återvända till Malmö. Jag pratade med Hasse Borg och han var positiv. Men sedan blev det ändå inget. Jag frågade Hasse varför och han svarade att Roland Nilsson sagt nej. Han ville inte ha någon strulare i laget, tydligen.
Han rycker på axlarna och ler snett.
- Vad kan man göra åt det? Inte ett skit. Folk som aldrig har träffat mig har ändå sin uppfattning klar. Det är som det är.

Den här dagen var Tobias Grahn uppe klockan fem på morgonen. Han tog bilen till Ronneby där han flög upp till Stockholm för att medverka i TV 4-programmet "Ekwall vs. Lundh". Där fick Tobias Grahn bland annat lista de tre största rövhålen han träffat på inom fotbollen.
Tillbaka i Blekinge suckar Grahn och säger att det är typiskt att han får sådana frågor (även om han inte hade några problem med att namnge Tom Prahl). Han förväntas vara en spelare som talar i hårda rubriker.
- Jag har den här stämpeln på mig som verkar omöjlig att tvätta bort. Det finns så många felaktiga rykten, och folk tror på dem! I stället för att kolla upp saken själva. Det här har skadat mig något oerhört.

"Jag har en stämpel på mig som verkar omöjlig att tvätta bort."  

Jag frågar om han kan nämna ett felaktigt rykte.
- För längesedan var jag med landslaget i Thailand. Då spreds det ut att jag låg i en solstol vid poolen och glassade medan de andra åt mat inför matchen. Hur fan kan man tro på det? Hade man ens nått dit med den inställningen? Självklart inte! Det är så löjligt att det inte är sant.
Men hur är det med självkritiken då? Är det bara journalisterna som är elaka?
- Givetvis inte. Jag har tagit ett par dåliga beslut i min karriär, det ska jag villigt erkänna. Men det här är mitt yrke och jag tar det väldigt seriöst. Överallt där jag har varit har jag haft en professionell inställning. Jag är säker på att jag hade fått ut mer om inte folk skrivit så mycket skit och skrämt upp alla klubbar. Jag tittar på svenska proffs i Europa och ser spelare som gör okej ifrån sig utan att ha en tiondel av min talang. Missförstå mig inte: jag unnar dem framgång. Men det är klart att man funderar över varför man inte själv är där ute.
Och nu sitter du här i Sölvesborg.
- Precis, haha. Nu sitter jag här i denna metropol och dricker te. Men jag vill inte låta bitter. Jag ser det här som en utmaning. Det ska bli spännande att spela med Mjällby och försöka hålla kvar laget i allsvenskan. Sedan gäller det att förstå hur man ska spela för att klara av allsvenskan också.
Egentligen tycker inte Tobias Grahn att allsvenskan passar honom perfekt. När han presenterades i den spanska klubben Gimnàstic de Tarragona sa han till den spanska pressen att han "inte är någon typisk skandinav".
 
Och när han förra året såg en allsvensk match reagerade han på att det aldrig var mer än fem passningar inom laget.
- Allsvenskan är spännande på andra sätt. Det är tätt och bra intensitet. Men de danska lagens passningsspel är flera klasser bättre. Det passade mig ganska bra när jag var där, jag blir som en magnet när bollen är nära.

Tobias Grahn vill ha stor delaktighet i spelet från en central mittfältsposition. Det var också därför han lämnade Malmö FF mitt under guldsäsongen 2004. När tränaren Tom Prahl placerade honom på kanten fick han nog och stack till Århus. Innan han flyttade hann Grahn även med att bli kallad "transvestit" av Helsingborgs Jesper Jansson (kanske menat som en komplimang då Jansson tyckte att Grahn var lik den bildsköne Rickard Engfors).
Hur som helst ångrar inte Tobias Grahn att han lämnade Malmö och allsvenskan.
- Jag hade kunnat stanna och vinna guld men valde i stället en dansk bottenklubb. Det säger lite om hur viktig fotbollen är för mig. Och det gick skitbra för mig när jag kom till Århus. Men det skrev så klart inte tidningarna om.
Så vad säger du om Mjällbys tränare Peter Swärdh ber dig spela på kanten?
- Hehe, det tror jag inte att han gör. Ska vi klara oss i serien blir det viktigt med spelare som vågar hålla i bollen och lugna ner spelet. Det har varit lite för stressigt i försäsongsmatcherna.
Hur var tiden i Hertha Berlin?
- Ja, det är nog den jobbigaste tiden i min karriär. Det började skitbra i Spanien men sedan fick jag återkommande bristningar. På grund av det var jag i dålig form när jag sedan kom till Berlin. Jag spelade en del på hösten ändå, men kände mig inte i slag. Det var frustrerande för Bundesliga är inte så jävla bra egentligen. Hade jag bara varit på den nivå jag kan ligga hade jag kunnat vara en av seriens bästa mittfältare. Men så är det.
Du har ett bra självförtroende?
- Det vet jag inte. Men i den här branschen måste man våga tro på sig själv och att man räcker till. Den inställningen har jag alltid haft. Men det är skillnad på att tro på sig själv och på att vara en diva. Tro mig, jag vet.



DET HÄR ÄR MIN ALLSVENSKA ELVA
Det här är nödvändigtvis inte den bästa startelvan allsvenskan erbjuder. Några spelare är stora profiler, andra är på väg att slå igenom och några gör det kanske aldrig. Jag har helt enkelt valt spelare som jag trodde skulle vara roliga att intervjua. Och att läsa om.
Varför Tobias Grahn?
Jag hade aldrig träffat mannen bakom rubrikerna och var nyfiken. Jag förstod tidigt att jag representerade en yrkesgrupp han inte ger mycket för, men han var ändå trevlig och samtalet blev underhållande. Nu ska det bli intressant att se om han fortfarande kan spela bra fotboll.