Patrik Asplund, 37, har ett förflutet som huligan och nazist. Men framför allt har han hindrat andra från att bli det.
Sedan slutet av 90-talet har han jobbat i Djurgården, och de senaste åren med det sociala projektet "Djurgårdsandan". Nu är han ny vd i Djurgårdens riskkapitalbolag.

"Kan inte bromsa"

Vad blir din viktigaste uppgift?
- Att hitta så många kreativa lösningar som möjligt. Man kan inte bromsa i en uppförsbacke, man måste gasa. Och det tänker jag göra.
- Vår främsta uppgift är att få in kapital till riskkapitalbolaget så vi har pengar till nya spelare och anläggningar.
Vad måste Djurgården ändra på?
- Jag tror att man måste särskilja supporterskap och arbetsuppgifter på ett tydligare sätt. Först måste man vara supporter, men man måste kunna skilja på den rollen och det man arbetar för.
Du har gjort en lång resa i Djurgården, hur känns det att vara på toppen nu?
- Ja, det är en liten resa, det måste man säga. Alla människor gör en massa fel. Men jag försöker åtminstone vända mina till något positivt. Ett av de kraven jag hade när jag blev vd var att få fortsätta arbeta med Djurgårdsandan.

Ställde sig emellan

När vände det för dig?
- Man trycker inte på en knapp, det är en process. Men det började med kampsporten, jag fick nya förebilder och lärde känna folk med invandrarbakgrund. Jag minns en händelse efter en träning, när ett gäng studenter hoppade på några svarta killar. Då ställde jag, som skinhead, mig emellan, och sa "rör ni dem så smäller det".

"Krossade mina ben"

- Samtidigt ställde Djurgården upp för mig och jag blev ordförande för supporterklubben.
Var det i samma veva du bröt med huliganismen?
- Nej, det var mycket tidigare. Jag blev utsatt för grovt mordförsök. Det var efter ett bråk på en krog, de väntade på mig utanför med släckta lysen. De körde över mig och krossade benen. Efter det var jag inte i fysisk form att vara med i några bråk.

"Det blir en nystart"

- För mig handlade allt om utanförskap, hela den resan.
Var ser du Djurgården om två år?
- Vi ska vara i toppskiktet av allsvenskan. Djurgården är alltid en storklubb. Men samtidigt är ett starkt varumärke en förbannelse. Man förväntar sig att allt ska gå av sig självt.
- Vi måste ha tålamod, vi ska spela en attraktiv fotboll. Om ett halvår kommer vi känna att vi är på väg. Jag vet inte om det räcker för att hänga kvar i allsvenskan, men det blir en nystart för Djurgården nu.
Patrik Asplund efterträder Alf Johansson som har verkat som vd vid sidan av sin huvudsyssla som vd för Djurgården Elitfotboll AB.