Innan Oscar Möller fick kaptens-C:et på bröstet var det Joakim Anderssons uppgift att leda de svenska Juniorkronorna.
Men även med ett A där upp vid axeln leder Frölundadoldisen laget i det tysta.
– Jag jobbar hårt och försöker få med mig de andra i det. Det är inte så att jag skriker en massa i omklädningsrummet, men när jag väl säger något så tror jag de flesta lyssnar, säger Andersson.

Olika spelartyper

Efter två ganska tröga matcher har han kommit igång ordentligt och i gruppfinalen mot Ryssland var han en av isens dominanter.
– Jag är nöjd med matchen, absolut. Vi har hittat varandra riktigt bra i vår kedja (med Magnus Pääjärvi Svensson och Simon Hjalmarsson), säger han.
De har sina utpräglade roller. Pääjärvi är lite av snipern, Hjalmarsson en playmaker och Andersson en hårt slitande puckvinnare som är bäst på små ytor.
– För mig är det otroligt viktigt att jobba hårt. Jag mår rent av dåligt om jag kliver av isen och känner att jag inte gett allt.
Det är den inställningen som gjort honom till en av ledarna i Mårts lagbygge.

Vill till Detroit - men inte än

Ett ansvar han trivs utmärkt med:
– Jag blir bättre av det, säger han.
Han kom från Munkedal till Frölunda för hockeygymnasiets skull. Förra säsongen hade han en sejour i Borås men har i år fått förtroendet av Ulf Dahlén i Frölundas A-trupp.
– Han gillar mitt sätt att spela tror jag. Han gillar grovjobbet som jag lägger ned och han säger att han matchar spelare han litar på. Jag har fått mycket istid nu på slutet, så han måste väl lita på mig numera, säger Andersson.
Att påstå att den här ”doldisen” kan ha stärkt sina NHL-aktier är ett understatement. Farten och de små ytorna som små rinkar innebär har enbart varit till Anderssons fördel.
Detroit, som draftat honom, ser nog gärna svensken i sitt lag inom en snar framtid.
– Jag pratar ganska ofta med deras svenska scout, Håkan Andersson. Men de säger att jag ska få göra som jag vill och just nu tror jag att jag behöver mer tid i Sverige innan jag satsar på NHL. Men visst vill jag spela i Detroit en dag.