Kärleksaffären nära knäcka Marie Curie
1867 Maria Sklodowska föds i Warszawa.
1891 Börjar på Sorbonne i Paris.
1895 Gifter sig.
1898 Makarna Curie upptäcker grundämnena polonium och radium.
1903 Får nobelpriset i fysik med sin man och Henri Becquerel.
1906 Pierre Curie dör.
1910 Inleder ett förhållande med fysikern Paul Langevin, vilket leder till skandal.
1911 Får nobelpriset i kemi. Franska Vetenskapsakademien röstar ner henne som ny medlem.
1934 Hon dör i en blodsjukdom, troligen orsakad av strålning.
Fler pris i familjen
Makarna Curies båda döttrar blev kända på egna meriter.
IRÈNE. Makarna Curies äldsta dotter Irène Joliot-Curie (1897–1956) bedrev forskning i kemi och fysik med maken Frédéric, som varit en av Maries elever. 1935 fick Irène och Frédéric nobelpriset i kemi för upptäckten av konstgjord radioaktivitet.
ÈVE. Den andra dottern, Ève (1904–2007),
kallades ”flickan med radium-ögonen”. Hon blev konsertpianist och författare. Hennes biografi över modern Marie gav henne ”American national book award” 1937 för bästa faktabok. Èves make, Henry Richardson Labouisse, tog emot Nobels fredspris för Unicef 1965.
Fyra kvinnor får i dag, torsdag ta emot nobelpriset ur Kungens hand. Men än i dag står sig Marie Curie rekord. För runt 100 år fick hon inte bara ett utan två Nobelpris för sin forskning.
Den ovanligt självständiga och framgångsrika kvinnan hade dock en tuff kamp mot många i sin omgivning. Hon trampade på många manliga forskares tår.
Avundsjukan exploderade 23 november 1911 efter en sexskandal och förtalskampanj i den franska pressen. Hon var fånge i sitt eget hem utanför Paris som
belägrades av en pöbel som skanderade: ”Ut med utländskan, hon som stjäl gifta män!”
Den polskfödda Marie Curie hade, trots sitt kön, en enastående forskarkarriär bakom sig.
Som kvinna på den tiden var hennes karriär inom naturvetenskapen unik. Hon hade med sin make, fysikern Pierre Curie, och även Henri Becquerel belönats med Nobelpriset i fysik 1903. I ursprungsförslaget fanns hon inte med (hon var ju kvinna), först sent i processen lades hennes namn till.
Det beslutet bidrog till att de vetenskapliga Nobelprisen blev lika stora nyheter som litteratur– och fredsprisen.
Några veckor efter gatloppet i den franska pressen hösten 1911 mottog hon – som den
första någonsin i världen – ett andra Nobelpris, denna gång i kemi.
Hennes karriär tog sin början 1891 när hon lämnade det ryskstyrda Polen, eftersom högre
utbildning var stängd för kvinnor där.
Hon kom från en familj som ovanligt nog hyllade självständighet för både kvinnor och män, samt högaktade sökandet efter kunskap. Hon skrev in sig vid Sorbonne–universitet i Paris och tog senare kandidatexamen i både matematik och fysik, i fysik som kursetta.
1895 gifter hon sig med fysikern Pierre Curie, de blev varandras själsfränder och forskningspartner och fick också två döttrar, Irène och Ève. De lockades av Henri Becquerels upptäckt av uranstrålning. Marie Curie kunde bevisa att strålningen kom ur uranet självt utan yttre påverkan, det var en atomisk egenskap: en fantastisk upptäckt som revolutionerade fysiken. Hon myntade begreppet radioaktivitet.
1898 upptäcker de två nya radioaktiva grundämnen; polonium och radium.
För att kunna bevisa att det verkligen rörde sig om nya grundämnen behövde de producera en tillräcklig mängd av ämnena och helst isolera dem.
Ett hårt laboratorieslit väntade. De processade tonvis med radioaktiv slagg. I labbet tog Marie sig an 20 kilo råmaterial åt gången, hon rörde runt i gryta med kokande slagg med en järnstav nästan lika stor som hon själv.
Till slut kunde hon isolera ett tiondels gram radium och bestämma dess atomvikt.
Pierre Curie hade också utfört medicinska test med radium på sig själv – han nämnde
radium som ett botemedel mot cancer.
Men makarna hade ingen aning om radioaktivitetens farlighet. Pierre brukade bära ett prov på sig och Marie brukade ha radiumsalt intill sängen – det var självlysande i mörkret. De led av konstant trötthet och hade ärrade, inflammerade och spruckna fingrar.
Deras anteckningsböcker, som nu förvaras i blylådor på nationalbiblioteket i Paris, är så radioaktiva att den som vill konsultera dem måste bära skyddskläder och intyga att man gör det på egen risk.
Senare samma år belönades makarna Curie med Nobelpriset i fysik för sin tidigare forskning kring radioaktivitet. De blev världskändisar och ständigt omskrivna i pressen.
1906 fick äktenskapet och forskningssamarbetet ett abrupt slut. Pierre Curie blev överkörd av en hästdroska och dog.
Marie bröts först ner av chocken och sorgen. Men snart visade sig hennes uthålliga, oböjliga karaktärsdrag igen – när hon erbjöds pension tackade hon nej och tog i stället över sin makes laboratorium och blev den första kvinnan någonsin att föreläsa vid Sorbonne–universitetet.
1908 blev hon den första kvinnliga professorn vid universitetet.
Mörkare tider i form av två smutskastningskampanjer väntade. En offentlig strid som utkämpades på grund av hennes kön. 1910 tackade hon ja till att nomineras som ledamot av den franska vetenskapsakademien. Om hon blev invald skulle hon vara den första kvinna att bli ledamot.
Nomineringarna brukade normalt inte intressera pressen, men efter en artikel i Le Figaro startade en störtflod där antisemitism, fördomar mot kvinnor och främlingsfientlighet kom till ytan. Marie Curie anklagades för att ha snyltat på sin mans arbete. Det spekulerades i hennes judiskhet. Det framfördes också att en kvinna i vetenskapsakademien skulle vara en fara för samhället. Föga förvånande röstades hon ner i januari 1911.
Snart skulle en ännu värre storm blåsa upp. Ett kärleksförhållande som hon inlett med en forskningskollega Paul Langevin, en före detta elev till hennes avlidne make, skulle nå offentligheten.
Langevin levde i ett sedan åratal mycket uselt äktenskap med en hustru som slog honom, men var ändå gift och hade fyra små barn.
Kärleksbrev mellan Paul Langevin och Marie Curie stals vid ett inbrott, som troligen Langevins hustru (som kände till affären och hade hotat att mörda Marie Curie) låg bakom.
Breven nådde tidningarna och Marie Curie fick än en gång löpa gatlopp i pressen. Hon beskrevs som en utlänning, en polska, som kom och stal en ärbar fransk kvinnas make. Hon var en karriärlysten, okvinnlig familjeförstörare enligt tidningarna, som aldrig nämnde att även hon var mor till två barn.
Stormen nådde sin kulmen 23 november när utdrag ur ett brev där hon bad Langevin att inte uppsöka sin äktenskapliga säng publicerades i L’Oeuvre.
1911 slutade trots allt gott. Efter publiceringen när ropen skallade ”Ut med utländskan, hon som stjäl gifta män!” utanför hennes belägrade hem, kom hennes vänner till undsättning.
Någon skrek ”Åk hem till Polen!” En kastad sten träffade huset. Men vännerna hjälpte Marie Curie och hennes barn att fly därifrån.
Tre veckor senare kunde hon ta emot Nobelpriset i kemi ur Gustav V:s hand. Hon fick priset bland annat för upptäckten och isoleringen av radium, som kemister kallade den största händelsen inom kemin sedan upptäckten av syre.
Ett par decennier senare betalade hon det yttersta priset för alla år i radioaktivitetens närhet. Hon dog 1934 i en blodsjukdom orsakad av strålning. 6 juli sänktes hennes kista ner ovanpå hennes makes. Så fick själsfränderna återförenas i evigheten.
Av Stefan Ljung
sondag@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan
