Själva staden är dock allt annat än charmig. Något av ett öststatsblock, tydligt märkt av krigstiden och med LKAB:s malmhamn som sitt mest framträdande karaktärsdrag. Men Narvik med sina 19 000 invånare bär på en mörk historia som förklaring till sitt trista yttre. Under andra världskriget bombades stora delar av staden sönder av de allierade i en drabbning med tyskarna. För att snabbt komma på fötter valdes enkla men kanske inte fullt så bildsköna lösningar.
Fjällanläggningen, däremot, är en ljuv skönhet. Parkerad mitt i city, unik i sitt slag med nedfarter som ger besökaren känslan av att åka rakt ner i havet. Att den halvrassliga gondolen till mellanstationen endast sväljer 530 personer i timmen är snabbt förlåtet, liksom den övre sittliftens extrema väderkänslighet.
Ett guldåk genom Mörkhåla
Vi möter vår guide Torje Kosmo Karlsen på den slitna restaurangen vid mittstation. För det mesta är rätt slitet i Narvik. Det saknas helt enkelt medel att förnya med. Ett faktum som återigen blir sekundärt när vyn slår till med full kraft.
Unge herr Kosmo verkar inte ha några planer på att skynda långsamt med sitt hänförda entourage utan tar direkt sikte på Mörkhåla, Narviks offpistkändis.
- Vi ska droppa in där uppe, säger Torje, och pekar mot en rejäl hängdriva.
Vi har redan hajkat i en 40 minuter och när vi nu står på Andratoppen skakar mina ben av mer än mjölksyra. För det är ett respektingivande, för att inte säga skräckinjagande, åk vi har framför oss. Att landningen är knallbrant och stenhård gör knappast det hela bättre. Men vi knatar beslutsamt vidare för att nå Tredjetoppen.
Tursamt nog visar sig insteget vara betydligt mildare än det ser ut på håll. Efter en tuff inledning - det är svårt att få skidorna att bita i det genomfrusna underlaget - öppnar sig ett underhållande åk med en rad valmöjligheter. I takt med att temperaturen stiger luckras snötäcket upp och förvandlas till slaskig sorbet. Den allra sista biten får låren vad de tål, snön suger sig fast under skidorna och mjölksyran pumpas hänsynslöst ut i minsta muskelfiber. Vi är fullkomligt utsjasade när vi når botten av Mörkhålas 1 150 fenomenala fallhöjdsmeter.
Dagens första åk och ribban är stadigt satt.
Narvik är inget för nybörjaren, knappt ens för den medelgoda åkaren. För att uppskatta denna anläggning krävs ett genuint skidintresse som helst sträcker sig utanför pisten. Det är där guldkornen finns med sina mesta karat paketerade i just Mörkhåla.
MER OM NARVIK
ÄTA
Packa en matsäck, för det är fruktansvärt dyrt i Norge. Det finns en restaurang i backen men utbudet är snålt och priserna skyhöga.
Undantaget är Tinna Fjällgård. Familjedriven restaurang som ligger mitt emellan Narvik och Riksgränsen. Det är sonen som står i köket och han både fiskar, jagar och plockar bär. En mysig restaurang i rustik miljö.
BO
Planer finns på att bygga stugbyar med ski in ski out i anslutning till anläggningen. I dag finns ett fåtal bäddar fördelade på campingplatser och hotell.
ATT GÖRA
Dykning. Narvik har otroliga dykvatten med 64 sjunkna krigsskepp i viken. Det går att dyka året runt.
Museer. Ofoten museum tar dig med på en resa från 1900-talets början till i dag. På stadens krigsmuseum kan följa Narviks mörka historia, sjöslagen som i sin omfattning krävde fler liv än Pearl Harbor och den tyska ockupationen.
Späckhuggarsafari. Från november till mitten av januari är chansen god att se späckhuggare i vattnen som omger Narvik.
Downhill. Under sommartid finns Europas bästa downhillbana i Narvik.
BETYG
Utförsåkning
Det mäktiga sceneriet är trollbindande. Och fallhöjden är störst i Skandinavien!
Övriga aktiviteter
Utbudet i Narvik vintertid lämnar en del att önska om man inte är särskilt intresserad av krigshistoria.
Bo & äta
Spar dina pengar till den svenska sidan med enda undantaget Tinna Fjällgård, riktning Riksgränsen.
Totalintryck
Att åka skidor i Narvik är en fantastisk naturupplevelse. Men bo hellre i Sverige och lägg dina matpengar på annat än torftiga hamburgare som kostar skjortan.
