Upptäck Medelhavets sydligaste ö.
Här möts inte bara Europa, Afrika och Arabien, här finns också spår av forna stormakts-Frankrike och uråldriga judiska bosättningar.
Tunisiska Djerba är en spännande mix.
Ön Djerba ligger långt ned på Tunisiens sydöstkust, något sydligare än Kreta och nära gränsen till Libyen.
Här är livet långt ifrån så präglat av Europa och de forna franska kolonisatörerna som i huvudstaden Tunis och landets norra del.
På tunisiska betyder ordet "djerbi" specerihandlare - detta är en utpräglad lantbrukarregion.
Att ön nästan är öken - med bara 21 regndagar om året - är inget som stoppar den driftiga lokalbefolkningen. Många har odlarjobbet som bisyssla, vilket ofta betyder att man har en grupp olivträd att pyssla med som extraknäck.
Vägarna på landsbygden kantas av enkla stånd där odlarna säljer oliver, frukt och ett oändligt antal exotiska kryddor. Johannesbrödsfrukt är till exempel en storsäljare: den anses vara perfekt mot dålig mage.
Fast lockbetet som drar turister hit är enklast tänkbara: sol och bad.
Vädret är underbart från maj till oktober (drygt 30 grader juli-september) och badförhållandena alldeles utmärkta.
De allra flesta turisterna hamnar på öns östkust, kallad "turistzonen", ett drygt två mil långt band av härligt vita sandstränder och knallblått vatten. I ett enda stråk här ligger nära ett hundra turisthotell.
Den bekväma turisten kan enkelt tillbringa en hel vecka enbart i "zonen". På hotellen här finns majoriteten av regionens bättre restauranger och här serveras det också alkohol, annorstädes svårfunnet i detta muslimska land.
Men några utflykter bör man våga sig på, åtminstone är öns huvudort Houmt Souk värd ett besök. Stan ligger strax nordväst om turistzonen.
Namnet betyder "marknadsplats" och som sådan har orten tjänstgjort sen eviga tider, någon stad att tala om uppstod först på 1800-talet.
I marknadens labyrinter möts vi av jättekrukor med knallfärgade kryddor, av kamelsouvenirer och allehanda billiga lädervaror, mattor och krukor. En mäktig dold innergård myllrar av antikviteter - även om det stundtals är svårt att avgöra var gränsen går mellan fin antikvitet och värdelöst skräp.
Mest exotiskt är fiskmarknaden där äldre, bistra män bjuder ut dagens fångst till en livlig publik. En scen som säkert sett likadan ut här varje dag i årtusenden.
En krog alldeles intill står beredd att tillreda ditt inköp och vill du inte ta fisken direkt i hand står plastpåsförsäljaren i marknadsentrén till din tjänst.