Kärlek i gränder

Roms äldsta kvarter, Trastevere, har bevarat sin urromerska charm, och har en lång historia i romantikens tecken.
Redan på 1500-talet stod den upp över öronen förälskade konstnären Rafael och sjöng serenader för bagardottern på Via Sant Dorotea. Trots att kärleken var obesvarad stod han kväll efter kväll trånande under hennes fönster i gathörnet nära Porta Settimiana där Via della Lungara börjar.
På samma gata har ingen mindre än Cleopatra bott, då hon följt sin älskade Julius Caesar under 40-talet f Kr till Caput Mundi ("världens huvud", som romarrikets huvudstad kallades.). Då var det mer en grön och lummig flodstrand.
Cirka 1700 år senare flyttade Drottning Kristina in i Palazzo Corsini på samma gata. Som det såg ut då ser det ungefär ut fortfarande. Hon bodde där med sin livskamrat kardinal Azzolino ända fram till sin död 1689.

Romantiska höjder

Är man i Trastevere ta en promenad upp till kullen Gianicolo som i solnedgång erbjuder ett magnifikt panorama över hela Rom. Uppe på toppen står frihetskämpen Giuseppe Garibaldi staty, här stred han för den romerska republiken 1849 mot påvedömets legoknektar. Kvällstid tar många romerska unga par en tur hit upp för en kyss eller två. I bil förstås för romarna skulle inte anstå sig att eskortera en dam till fots i den långa uppförsbacken med trappor från Via Garibaldi.
Dagtid är denna plats som gjord för en picknick i de närliggande parkerna Villa Sciarra eller Villa Pamphili. Villa Sciarra som ligger på Via Calandrelli är lite mindre och var en gång privat trädgård tillhörande familjen Wurts som Mussolini fick till skänks mot att den skulle hållas öppen för allmänheten. Lite högre upp på kullen breder den enorma parken Villa Pamphili på 700 hektar ut sig. Centralpunkten är den stora slottsliknande vita 1700-talsvillan som är omgiven av fontäner, vattenfall och en liten konstgjord sjö.
Villa Pamphili har flera ingångar, lättast är att ta sig in från Via Porta San Pancrazio.
Om man är sugen på ännu fler romantiska vyer tar man sig till Aventinen och Parco Savello även kallad Apelsinträdgården. Den här lilla parken med citrusfrukträd, var på 1100-talet privat trädgård till familjen med samma namn. Nu är den en romantisk klassiker där många passat på att fria mot en fond av Roms stadssilhuett.
Aventinen är en av de sju kullar som Rom byggdes på och sedan senantiken har den varit adress för diplomater och ämbetsmän.
Här uppe ligger Malteserordens säte på Piazza dei Cavalieri di Malta. I porten till trädgården finns ett besynnerligt nyckelhål.
Om man böjer sig fram och tittar in genom det ser man en väldigt vacker bild av Sankt Peter kyrkan.

Rom på vatten

En båttur på floden Tibern är ett trevligt sätt att transportera sig genom staden en varm vårdag. Om man vill åka lite längre kan man fortsätta ända till utgrävningarna i Ostia Antica, ett sorts Pompeji fast i mycket mindre format men nog så intressant.
Båten till Ostia Antica, som var det antika Roms hamn, avgår nedanför från Ponte Marconi i södra Rom. Skyltningen ner till kajen är riktigt dålig så ta lite extra tid på dig för att promenera från busshållplatsen före bron eller tågstationen Saõ Paolo. (Mer info på www.batellidiroma.it)
Då båtresan tar ungefär två timmar kan det vara ett alternativ att ta pendeltåget från Ostia Antica tillbaka till stan om man vill resa snabbare (tar drygt 30 min).

Romantiska ruiner

En solig vardagsmorgon är ett besök på den gröna kejsarkullen Palatinen en lisa för själen.
Palatinen var det antika Roms "Beverly Hills" där kejsare efter kejsare byggde sina pampiga villor.
Men kejsar Nero nöjde sig inte med bara utsikten över kapplöpningsbanan Cirkus Maximus på ena sidan och på den andra Forum Romanum som var antika Roms hjärta för handel, religion och politik. Han lät bygga en flera kilometer lång villa som sträckte sig ända ned till det som nu heter Trajanus park. Villan Domus Aurea ligger i dag helt under jord då den fylldes igen efter den hatade Neros död och hittades av slump på 1400-talet.
I dag kan man gå in och titta på de enorma utgrävda salarna med fresker.
I den stora trädgården med vattenfall och vilda exotiska djur som omgav villan hade Nero anlagt en stor konstgjord sjö och rest en kolossal staty av sig själv.
När Nero dog torrlades den och den efterföljande kejsaren Vespasianus lät där bygga - Colosseum. Ett folkets hus som skulle vara öppet för alla och den enorma gladiatorarenan kunde ta emot dryga 50 000 besökare och mätte 188 gånger 156 meter.
Att vandra omkring där inne med morgonsolen vandrande in genom de höga valven är mäktigt.
För att gå in i Domus Aurea måste man förboka, visningar är begränsat till ett par gånger om dagen på tisdag till fredag då utgrävningarna fortfarande pågår (telefon +39 0639967700).
Till Palatinen, Forum Romanum och Colosseum löser man en och samma biljett som kan användas under två dagar.
Kvällstid byter gatorna invid Colosseum karaktär och regnbågsflaggan vajar högt över "Coming out" på Vid di San Giovanni in Laterano där gatan är proppfull av tjejer och killar från Roms gayscen som samlas för att ta ett glas mot den enastående kulissen av ett illuminerat Colosseum.
Inte helt långt från Colosseum ligger Terme di Caracalla.
Dagens spa-anläggningar i all ära men antikens romare kunde bygga badhus, så kallade termer.
Det här är ett av de största, uppkallat efter kejsaren Caracalla och här kunde drygt 1 500 personer samtidigt löga sina lekamen i de olika bassängerna; varmbad i caldarium, kallbad i frigidarium och tiepidarium var ett sorts ljummet relaxrum.
Det är imponerande att gå omkring och titta på de jättelika ruinerna och tänka sig doften av eteriska oljor och lavendel som slavarna hela tiden spred ut över marmorn och mosaiken för att det skulle dofta gott.
Under senvår och sommar ges kvällstid utomhuskonserter med ruinerna som fond, främst klassiska. För mer information se http://en.operaroma.it/luoghi/terme_di_caracalla

Antiken på cykel

Visst är det lite guppigt men det är å andra sidan inte varje dag man får cykla över samma kullersten som Augustus och de andra kejsarna färdades fram över. Ungefär en mil kan man trampa på den bilfria originalvägen som är kantad av pinjeträd. Under antiken begravde de kristna sina anhöriga i katakomber längs med vägen då de inte fick vila innanför Roms stadsmur. Passa på att gå ner och titta, till exempel i San Callisto med trånga gångar som sträcker sig fyra våningar ner i jorden.
Cykel hyr man i början av Via Appia Antica nr 58/60 där det finns en så kallad "Punto Informativo" (cirka 3 euro i timmen eller 10 euro för en heldag, det arrangeras även guidade cykelturer, telefon +39 06 51 35 316).

Text: Ann-Louice Dahlgren