Lyxkryssning. Blunda och smaka på ordet.
Nej, du kan inte föreställa dig vad det innebär om du tidigare bara rest med någon av Ålandsfärjorna till Mariehamn eller Åbo.
Vi tog flyget till Italiens huvudstad Rom och redan på flygplatsen välkomnades vi kungligt och lotsades till Royal Carribeans egen buss. Efter 45 minuters resa var vi framme i den sjaskiga hamnstaden Civitavecchia och lotsades in i ett stort vitt tält som byggts upp intill det 311 meter långa Bahamasregistrerade fartyget Navigator of the Seas, vårt hem under kommande sju dygn.
I tältet väntade en säkerhetskontroll som skulle ge flygplatskontrollanterna på Arlanda mardrömmar. Väskor, kläder, pass, resehandlingar, nyckelkort, barnvagnar - allt granskades in i minsta detalj innan vi fick gå ombord.
Snabbt in i hissarna med känslan av att varje steg vi tog övervakades via kameror och säkert också hemliga chip som monterats i våra kläder. Den inglasade hissen tog oss blixtsnabbt nio, tio, elva, tolv - ja, femton våningar upp i detta monster till fartyg.
Och där möttes vi av vår egen uppassare, eller betjänt, under veckan. Han heter Fostor och kommer från Saint Vincent och Grenadinerna i Västindien.
Fostor, som är gift och har två tonårsbarn hemma i Saint Vincent och Grenadinerna, har arbetat för Royal Carribean i fem år. Det bästa med jobbet är sammanhållningen bland personalen, lönen, de fina arbetsvillkoren - och mötet med alla trevliga gäster, hävdar han. Det värsta är saknaden efter dem där hemma - han arbetar åtta månader i sträck och är sedan ledig i två.
De drygt 1 100 anställda på Navigator of the Seas kommer från 87 länder. Kapten Erik Standal är norrman - med bästa arbetsschemat ombord. Han jobbar tio veckor och är sedan ledig i tio.
I tre år har han styrt ett av världens största fartyg.
- Men jag har jobbat för Royal Carribean i femton år, berättar han när RES möter honom på bryggan.
- Hade jag haft ett vanligt jobb hemma hade jag troligen sett barnen mindre. Då hade jag kommit hem sent på kvällarna från jobbet och bara umgåtts med dem på helgerna. Nu är jag ju helt ledig tio veckor i sträck.
Hur mycket han tjänar eller var han är skriven vägrar han berätta. Men det här är en plats där miljonerna rullar.
Och att vara kapten på "Navigator of the Seas" är också att vara kändis. Flera dagar under veckan ställer han upp och låter sig fotograferas med passagerarna.
Lyxkryssning, ja.
Vi var rätt säkra på att fartyget skulle vara knökfullt med äldre amerikanska damer i konstiga hattar och dollarstinna kostymgubbar med egna oljefält i Texas.
Men som så ofta kom fördomarna på skam. På fartyget blandades USA-miljardärerna, jo, några fanns det allt, med svenska barnfamiljer, norska ungdomar, hungriga tyskar, törstiga britter och upprörda italienare.
Vår lyxiga jättehytt med dubbelsäng, barnsäng och våningssängar låg i fören på våning tio. På tv-n fick vi veta att denna flytande stad bjöd på allt från skridskobana, klättervägg, basketplan, löparbanor, bubbelpooler, casino, minigolf, restauranger, barer, butiksgator, spa och Las Vegas-shower till stora parader, konferensrum och internetcaféer.
Och nästan allt - inklusive maten - var inkluderat i priset för resan.
Första stoppet då - efter ett dygn till havs. Vi lade till på Sicilien. I maffialand. Vi hade bestämt oss för att gå av på denna Medelhavets största och mest mytomspunna ö. Det är här amerikanska maffiabossar har sina släktingar, inbillade vi oss. Men några spår av maffiaorganisationen Cosa Nostra såg vi inte på Messinas gator. Vi tittade snabbt förbi den kända katedralen som byggdes av Henrik VI för drygt 800 år sen, världens största astronomiska klocka, och satte i oss en flottig pizza med den goda italienska korven Spinata Calabra på. Sedan snabbt tillbaka till lyxen ombord.
Våra åttaåriga tjejer Nova och Eira hade klokt bett om att få slippa Sicilien och i stället tillbringat timmarna i leklandet framför datorer fulltankade med spel och filmer. Fritidsledarna hade tagit med dem till restaurangen och bjudit på lunch.
Dagen vid kaj hade barnen, och vi, i ärlighetens namn kunnat vara utan. Det är ju på fartyget det händer. I det barnförbjudna casinot till exempel. Där arrangeras pokerturneringar och lottodragningar varje dag, och de enarmade banditerna tjuter från morgon till kväll - när båten inte ligger vid kaj. Stora inbjudande skyltar förklarar att det är här drömmarna blir till verklighet.
Just drömmarna om miljoner blev för vår del aldrig uppfyllda. Men på många andra sätt var vi ändå i paradiset.
Ta bara maten.
För överviktiga amerikaner är en resa med Navigator of the Seas förmodligen förenad med livsfara. Här serveras hamburgare, pommes frites, pizzor, ostar, chips och wienerbröd - dygnet runt - gratis.
Redan vid sju-tiden på morgonen öppnar frukostmatsalen på däck elva - och frukostbuffén, som serveras i fyra timmar, är enorm. Här finns olika sorters bacon, ett dussintal nybakta brödsorter, olika skinkor, varmt och kallt, grönsaker i massor, ägg på valfritt vis, ett tiotal olika flingor i små specialpaket, fruktbufféer med allt från meloner till kiwi och päron.
En timme efter frukost dukas det upp för lunch i restaurang Windjammer. Då har buffébordet vuxit. Här finns köttgrytor, nystekt fisk, skaldjur - och så hamburgare och pizzor, givetvis. En timme efter lunch serveras snacks i restaurangerna. Och snacks - det är hamburgare och pizzor.
Efter lunch väntar middag - i fartygets superlyxiga jätterestaurang.
Här väntar servitören Branko, från Serbiens huvudstad Belgrad, vid vårt bord. Liksom hans assistent Carol, som bor i Saint Vincent och Grenadinerna i Västindien. Varje kväll hela veckan är det de som tar hand om just vårt bord på den tre våningar höga restaurangen. Totalt arbetar närmare 200 servitörer i restaurangen.
Om någon gäst, mot förmodan, skulle vara hungrig efter middagen går det att beställa mat till rummet. Efter midnatt kostar "roomservice" några dollar, övrig tid är det gratis.
Mätta och belåtna tog vi plats i den enorma arenan på däck tre där fartygets sångare och dansare underhåller med olika shower ett par gånger varje kväll. Det blir Abba-medley, Beatles-kopior, magiker, musikalmedley - och opera.
Ett par showkvällar låter vi barnflickor passa Valje, 2, som sover gott i sin säng i hytten. Tjänsten kostar 19 dollar i timmen.
På arenaplanet ligger isen där artister två gånger under veckan bjuder på en färgsprakande skridskoshow. Övriga dagar kan passagerarna själva åka skridskor på isen.
Nova och Eira lånar flera gånger skridskor och hjälm av de skandinavisktalande guiderna och förvandlas till isprinsessor. När de är klara på isen klättrar de på klätterväggen, badar i bubbelpoolerna, spelar basket, bangolf och åker rullskridskor. Sedan spelar de tv-spel och leker med andra barn i leklandet.
Efter vår resa ska Navigator of the Seas lämna Medelhavet och åka vidare till Florida för att sedan fortsätta till Västindien. Våra bordsgrannar i restaurangen berättar att de kliver av först i Västindien.
Snacka om att vi är avundsjuka!
FOTO: Lisa von Garrelts
