Att resa till Dublin är lite som en tidsresa, både framåt och bakåt.
Några av Dublins bästa restauranger ligger minst en knarrande gammal trätrappa upp. Allra mest vindlade är trapporna upp till restaurangen, The Pigs Ear.
Matsalen öppnar sig med stora fönster ut mot Nassau Street mitt i hjärtat av Dublin. Det är trångt och bullrigt, men trevligt.

Trevligt folk

Vid bordet bredvid är det någon som fyller år. Hela matsalen inklusive servitörer stämmer upp i "For she is a jolly good fellow". Och just så är det lite hela tiden i den här stan, folk engagerar sig och vart du än vänder dig finns det någon där som är villig att börja diskutera väder, musik, ekonomi eller rentav brista ut i sång.
Ställets specialitet är Shepherds pie. Vi beställer in en krabbsallad med apelsin, fänkål och selleri till förrätt och tar ett glas Sauvignon Blanc till det.
Ankbrösten är perfekt stekta och serveras med katrinplommon marinerade i svart te och ugnsrostad potatis med vitlök. Vi tar ett glas mjukt och bärigt rött vin till ankan. Avslutningsvis en rabarber- och ingefärstrifle med rostade mandelflarn.
En promenad till hotellet känns som en lagom aktivitet efter middagen. Men vi hinner inte gå många steg förrän puben The Porter House, med eget mikrobryggeri, dyker upp på samma gata som restaurangen.

Inspiration från förr

Den gemytliga stämningen och värmen smittar av sig. Inredningen har hämtat inspiration från genuina irländska pubar från förr.
Bryggeriet har ett tiotal fasta sorter och gör specialbryggningar till olika årstider. Sorten Oyster är förutom rostat korn och malt bryggt på färska ostron. Populära är också Brainblasta, en ljus kopparfärgad ale bryggd på fem olika sorters korn, och Russler, en mer traditionell irländsk Stout.
Det går att äta här och ett halvt dussin färska ostron till ölen med samma namn kostar omkring 85 kronor. Blodpudding är populärt i det här landet och på menyn serveras den med en ciabatta och ett pocherat ägg!
Vi har tagit in på flotta The Fitzwilliam Hotel mitt i stan vid St Stephen's Green, en av Dublins stora parker. Här finns också en av Dublins bästa restauranger, Thorntons restaurant.
Även om irländarna själva har en tuff ekonomisk situation, har den svenska kronan lite mer än 25 procents större köpkraft och det innebär att du kan kosta på dig att bo och äta bra.

Violett och grönt

Det ganska nystylade hotellet går i olika nyanser av violett, grönt och lime. Samma färger som på det irländska hedlandskapet kommer vi att upptäcka några dagar senare. Violett och grönt är de absoluta favoritfärgerna över huvudtaget i Irland. Prova en utsökt lunchmeny för 25 euro.
Vi hänger på bokförläggaren Eveleen Coyle för att få en inblick i Dublins delikatesser över disk. Hon samlar turister för en kulinarisk vandring runt Dublins små charmiga gränder och gator. Vi börjar hos Sheridan's Chesemongers på St Anne Street. En liten trång butik som förefaller vara byggd av ost. Allsköns ostar ligger travade uppåt väggarna.
John Leverrier, ursprungligen från Frankrike, står i butiken och servar kunderna som kommer i strid ström. Vi får provsmaka Milleens, en komjölksost från ett litet gårdsysteriet i Cork.
Veronica Steele, som startade ysteriet för 40 år sedan räknas som pionjär i sitt yrke. Den andra osten är Coolea, också den från Cork gjord av Helen och Dick Willhem från Holland som kom hit 1980. Precis som i Sverige höll de små gårdsmejerierna och ysterierna att försvinna. Men på 1970-talet kom fransmän och holländare och slog sig ihop med irländare som förstod att något värdefullt höll på att försvinna. I dag finns ett 30-tal populära små gårdsysterier med egna ostsorter på ön.

"Vi kapitulerar"

Vår guide Eveleen föser oss vidare till Liston's Deli. En långsmal butik med en spännande mosaik av lokala, ekologiska och närproducerade matvaror. Här finns en fascinerande delidisk med massor av olika sorters hämtmat och enligt ryktet ska Liston's ha Dublins bästa husmanskost.
Vi provsmakar en krämig varm soppa på mixade rostade rotfrukter och kapitulerar direkt. En bit bort på Camden Street, ligger Daintree building. Det är Dublins första ekohus, ett hus med både lägenheter och butikslokaler. I bottenvåningen ligger en helt oemotståndlig pappershandel som vi gärna vill stanna och botanisera vidare i, men Eveleen skuffar oss obarmhärtigt vidare rakt igenom butiken ut i en trädgård med högväxande trevligt rasslande bambu.
En stenlagd gång mynnar ut i en öppen plats med ett kafé. Vid en mur under ett vassklätt skärmtak står en udda samling stolar och kafébord med vaxdukar i alla mönster och färger. På muren skojiga kollage i ränder med bestick, sugrör, kaffefat och annat som om någon som verkar ha haft kul och gått loss med hela kreativiteten.
Kanske någon i det roliga gäng som jobbar i The Cake Café?

Ett hängställe

Det kan vara Aniz från Mexiko, som samtidigt hinner brygga två koppar espresso, bre mackor och servera illblå cupcakes. Eller Justin från Dublin, som bakar det berömda matbrödet - en konst som lärs ut på kvällskurser.
Det här är ett annorlunda hängställe. Alltigenom ekologiskt med mycket värme och atmosfär. Ägarinnan Michelle Darmody är en känd matkreatör som skriver recept för bland andra Irish Examiner Weekend.
Runt hörnet in på Grantham street ligger den lilla mysiga bistron, Camden Kitchen, där krögaren och kocken Padriac Hayden chefar över en handplockad skara erfarna kockar och servitörer.
En vällagad lunch med lokala fräscha råvaror kostar mellan 55 och 114 kronor. Kvällsmenyn ligger på omkring 180 kronor för varmrätter och 60-80 kronor för förrätter och desserter. Menyerna byts ofta och Padriac jobbar konsekvent med säsongens råvaror.
Restaurangen finns i en häftig byggnad som tidigare var den gamla saluhallen för kött, Camden market.

Godare än det låter

Vår guide Eveleen avslutar matmarschen klokt nog på Murphy's Ice Cream. Vi har börjat bli rätt svettiga i solskenet och den raska promenaden. På Murphys gör man bara glass på mjölk från en irländsk kosort som heter Kerry Cows och liknar Jerseykor, fast svarta. Testa Brown Bread eller Sea salt, intressantare och godare än det låter.
Senare är det dags för ett restaurangäventyr av stjärnbestrött slag.
En av Irlands stoltheter, kocken Derry Clark, driver sedan över 20 år restaurangen l'Ecrivain tillsammans med sin hustru, lite i utkanten av citykärnan. Det är en av fem Dublinrestauranger med en stjärna i Guide Michelin - i ett gammalt stenhus med entrén genom en trevlig innergård. Väl i dörren blir vi visade en trappa upp.
Där väntar en fullsatt matsal med dämpat ljud, vita dukar och sober belysning. Vi fastnar för kycklingleverparfait till förrätt, fortsätter med hälleflundra och avslutar med glass på Calvados och karamellsås med saltflingor. Salt verkar vara populärt och desserten får mer än godkänt även om kycklingleverparfaiten som serveras med en brioche, inlagda körsbär och hackade macadamianötter är det som lämnar outplånliga spår i minnet efter den här middagen.
En dagsutflykt till havet är lockande. Speciellt som du enkelt kan ta tåg eller buss till vårt valda resmål, den lilla fiskebyn Howth.

Irlands svar på Jamie Oliver

Howth ligger på en halvö norr om Dublin och är ett populärt turistmål inte minst för fågelskådare. Här finns en marina och flera bra fiskrestauranger. Utmed den långa kajen ligger också fiskbutikerna på rad tillsammans med små företag som sysslar med att distribuera den fisk, som dagligen kommer in med någon av de många fiskebåtarna.
Vi har bestämt träff med Donal Skehan och hans flickvän Sophia på Ivans oyster bar nere i hamnen.
Donal är Irlands svar på Jamie Oliver, en ung självlärd kock och matbloggare som redan hunnit ha flera programserier i tv, gett ut en rad kokböcker (han gör både recept, stylar och fotar själv) och medverkar i tv-soffor, receptspalter i veckopress och annat. Det roligaste med Donal för oss svenskar är att han pratar nästan felfri göteborgska.
Anledningen är Sophia från Sverige som Donal mötte i Dublin för några år sedan och som lockade honom till Sverige. Här jobbade de tillsammans på Elfsborgs fästning, berättar Sophia, han i köket och hon som guide.
Nu har Sophia flyttat till Irland i stället och hjälper Donal med hans företag. Vi pratar medan vi sörplar i oss de fantastiska smakrika irländska ostronen till lunch. Nya matshower och nya kokböcker är på gång och denne charmige irländare är en bra ambassadör för Sverige dessutom. I alla hans kokböcker finns svenska recept med.
Väl hemma i Dublin igen tar vi det lugnt med en kopp välbryggt te i hotellets tjusiga lobby - före nästa restaurangäventyr: The Winding Stairs på Ormond Quay.

Husman med twist

Två gistna trappor upp öppnar sig en trevlig matsal, väldigt lik en fransk bistro med bokhyllor med böcker till salu, franska öglestolar, hög ljudnivå och menyn på en svart griffeltavla. Menyn är dock irländsk husmanskost med modern twist och ekologiskt inflytande.
En skärbräda med ett smakprov på irländska charketurivaror blir en bra start, en grillad köttbit med hemlagad pommes frites och vitlökssås varmrätt och avslutningsvis ett inlagt päron med vaniljglass. En allt igenom bra middag med tre rätter för omkring 400 kronor. En lunchmeny med tre rätter kostar omkring 220 kronor.

Matlagningsskola

Sista dagen avslutas med Cathrine Fulvio och en kurs i traditionell irländsk matlagning på hennes egen Ballyknocken House & Cookery School. En helt fantastiskt idyllisk gård med Bed & Breakfast och matlagningsskola. Här spelas även de flesta av Cathrines många matprogram in.
Vi har hyrt bil och försöker hålla tungan rätt i mun i vänstertrafiken vid rondellerna och de branta backarna på väg mot Gleenaly Ashford söder om Dublin. Vi stannar till och besöker en fårfarmare med vidunderlig utsikt över de gröna kullar som de flesta säkert har som själva sinnebilden av Irland.
Cathrine Fulvio är en av Irlands mest kända tv-kockar och matambassadörer. Vi lär oss att göra det traditionella irländska bakpulverbrödet som helt ärligt inte är någon höjdare. Enligt Cathrine bakas brödet med bakpulver i Irland eftersom den odlade brödsäden i landet innehåller för lite gluten. Lammkotletterna med panering av senap och skorpsmulor är däremot fantastiska och mintchutneyn till är ett recept väl värt att lägga på minnet.