Gran Canaria, La Gomera, La Palma...
Utsikten är hisnande.
Men så är vi också på Spaniens högsta berg - Teide på Teneriffa.
Teide
TENERIFFA
Längre bort ser vi också El Hierro och Fuerteventura, eller är det Lanzarote? Eller båda kanske? Inte lätt att se på det här avståndet, det är mer än 20 mil dit. Hela Teneriffa ser vi också, inklusive höghusen i turistorterna Las Americas och Puerto de la Cruz.
Vi har en osannolik tur på Teides topp. Det är inte många dagar man ser så här långt. Ofta ligger molnen tjocka runt berget, även om det är sol nere vid kusten.
Men i dag har vi strålande sol, nästan ingen vind och min lilla termometer visar tre plusgrader. Trots att det är december har snön ännu inte lagt sig på toppen, men det är frost på marken. Utom på vissa ställen där jordens inre värmer ytan. När jag böjer mig ner för att känna med handen bränner det till. Het ånga pyser ur ett litet hål. Det luktar svavel.
Teide mäter hela 3 718 meter över havet, men det är inte svårt att ta sig upp. Först den snabba och bekväma kabinbanan till 3 555 meter, sedan en markerad stig, delvis tillrättalagd med grova trappsteg.
Stigningen är inte så brant men den känns i kroppen. Det är jobbigare för lungorna än för benen här uppe i den tunna luften.
Den som vill ha mer strapatser struntar förstås i linbanan och går hela vägen. Den enda tillåtna leden startar fyra kilometer öster om linbanans dalstation och är tolv kilometer lång. Räkna med fyra fem timmars vandring i ständig uppförsbacke. De flesta väljer att ta kabinbanan ner igen.
Om man som vi åker även uppför är den fysiska ansträngningen mindre än den administrativa. Man måste nämligen ha tillstånd för att gå upp. Och tillståndet måste sökas minst en vecka i förväg.
Den som åker upp utan tillstånd får alltså snällt nöja sig med någon av de andra två utsiktsplatserna. Där ser man också ut över öarna, men har man kommit så här långt vill man ju gärna klara den sista biten också. Därför mejlade vi nationalparkskontoret för en dryg vecka sedan och fick våra "permisos".
Anledningen till denna byråkrati är just att Teide ligger i en nationalpark och man vill undvika alltför stort slitage från de tusentals besökare som kommer upp med kabinbanan.
Info: Tillstånd för att gå upp på toppen söker man minst en vecka i förväg på nationalparkskontoret i Santa Cruz eller via mejl teide@oapn.mma.es. Bifoga en inscannad kopia på fotosidan i passet. Uppge dag och tid för ditt besök. Kabinbanan öppnar klockan nio. Åk gärna upp på morgonen, senare blir det kö. Tillståndet är gratis, men kabinbanan kostar 25 euro tur och retur. www.telefericoteide.com
Det enda boendet i nationalparken är Parador Cañadas del Teide några kilometer från dalstationen. Övernatta gärna där om du tänker gå hela vägen upp, så vänjer du dig vid den tunna luften på över 2 000 meters höjd. Dubbelrum kostar från 100 euro. Alla stora charterbolag har resor till Teneriffa, en vecka i mars kostar från cirka 3 200 kronor/person.
Ruta de los Volcanes
LA PALMA
På La Palma hör vandringskängor till standardutrustningen i turisternas bagage. Den gröna ön har ett välutvecklat nät med närmare hundra mil av vandringsleder i olika svårighetsgrader. De två längsta, GR 130 och GR 131, går runt respektive tvärs över ön.
Vi går en bit på GR 131, på den del som också kallas Ruta de los Volcanes. Leden består av två gamla stigar som användes av lokalbefolkningen innan bilvägarna byggdes. Den går längs bergskammarna, så när man väl är uppe är höjdskillnaderna ganska små.
Vill man gå hela leden hade startar man nere i Puerto de Tazacorte vid havet för att sedan vandra upp till Roque de los Muchachos 2 425 meter över havet.
Naturen på leden är varierande, från kargt vulkanlandskap till grönskande skog. När vi promenerar i kanarietallskogen på en svart grusstig tror vi att vi är ensamma på stigen. Men så dyker ett par upp mellan träden. Det är Ursula och Richard Nigg från Schweiz. De är på La Palma för sjätte eller sjunde gången. De går inte hela leden, utan en rundtur på knappt tre timmar.
- Vår favorittur är runt Pico Birigoyo, från toppen ser man havet åt båda håll, både öst och väst, tipsar de.
Info: "Topoguide" är en guidebok och karta med alla vandringsleder på La Palma. Köp den i turistbyrån i Santa Cruz eller på www.senderosdelapalma.com. Fritidsresor har La Palma i sitt charterprogram. En vecka i mars kostar från 7 748 kronor/person.
Garajonay
LA GOMERA
Lilla La Gomera väster om Teneriffa är många vandrares favoritö. Inte konstigt, för här finns de väl skyltade vandringsleder som saknas på de flesta andra kanarieöar.
Nationalparken Garajonay täcker den centrala delen av ön med sin urgamla lagerskog. Trädens gröna tak håller kvar fukten i luften och hjälper över 450 andra växtarter att leva här. De ger också sval skugga åt öns alla vandrare.
När vi kör på huvudvägen tvärs över ön och genom nationalparken ser vi överallt gröna skyltar som visar var leder går in från vägen. Ofta finns en liten parkering bredvid. Lätt som en plätt att ta bilen, stanna där det ser fint ut och gå en sväng. På La Gomera finns vandringar för alla.
Info: Apollo, Fritidsresor och Ving har resor till La Gomera. En vecka i mars kostar från 6 498 kronor/person (Apollo).
Cruz de Tejeda
GRAN CANARIA
Det inre av Gran Canaria rymmer en för de flesta helt okänd värld av berg och dalar förbundna med mer eller mindre välhållna stigar, caminos reales - kungliga leder som förr stod för den enda kommunikationen mellan avlägsna byar i bergen. I dag är många leder övervuxna och bortglömda, men en del rustas upp för nutidens vandrare. Från Cruz de Tejeda mitt på ön utgår fem olika leder.
Svenske Björn Westin är vandringsguide på Gran Canaria. Hans Rocky Adventures arrangerar gruppvandringar.
- Det finns ingen karta som sammanbinder samtliga leder, vi har själva letat upp de flesta lederna med hjälp av ortsbefolkning och idogt vandrande, berättar han.
Info: http://senderos.grancanaria.com/, www.rockyadventure.com. Alla stora charterbolag har resor till Gran Canaria. En vecka i mars med boende i dubbelrum kostar från cirka 3 200 kronor/person.
El Sabinar
EL HIERRO
De stora enarna hukar dubbelvikta. De ser ut som knotiga gamla troll som kämpar mot vinden. Vi har kommit till El Sabinar och det största trädet känner vi igen från turistbroschyrer och kartor. Den vindpinade gamla enen har blivit en symbol för El Hierro. En passande sådan, livet på ön måste vara en kamp mot elementen, både för växter och människor.
Särskilt här, högt över havet utan något skydd. Här går en av El Hierros många vandringsleder, PR EH 9, en 7,5 kilometer lång rundtur som börjar och slutar vid vallfärdskyrkan Santuario de Nuestra Señora de los Reyes.
Ytterligare en led går mot El Pinars ståtliga skog av kanarietall där den grusiga marken täcks av ett mjukt lager av långa barr. En fin kontrast till det annars så vassa lavalandskapet.
Info: Fritidsresor har resor till El Hierro i kombination med Teneriffa. Tre dagar på El Hierro med flyg och boende kostar från 3 050 kronor/person, vilket läggs till charterresans pris.
Cofete
FUERTEVENTURA
Fuerteventura består i princip bara av sand, sten, grus och öken. Gillar du grönskande växtlighet - åk någon annanstans!
Men den som fascineras av ett ogästvänligt och på intet sätt insmickrande landskap satsar på det mest otillgängliga av allt - Cofete. Och belönas vid den eländiga vägens slut av en vidsträckt helt oexploaterad sandstrand.
Resan hit från sydliga Morro Jable görs helst i fyrhjulsdriven bil då den smala gropiga grusvägen ringlar längs bergssidor mellan Pico de la Zarza och Fraile.
Vid vårt besök är vi helt ensamma. Men något bad blir det inte. Vågorna slår höga mot stranden. Och det är just det som är skälet till att stranden fått vara orörd. Den ligger på Fuerteventuras vindsida, där havet är tufft. Vore det en allmän badstrand hade den röda badförbudsflaggan varit hissad nästan jämt.
Info: Apollo, Solresor och Ving har resor till Jandía nära Cofete. En vecka kostar från 6 125 kronor i mars (Ving).
Timanfaya
LANZAROTE
Vill du uppleva spektakulär natur utan att behöva vandra, knappt ens gå ur bussen? Då är kanske vulkannationalparken Timanfaya något för dig. Montañas del Fuego (Eldsbergen) är i högsta grad aktiva och svavel pustar ut här och där. Landskapet består av vassa kolsvarta lämningar från ett jättelikt utbrott på 1730-talet.
Det är bara tillåtet att röra sig på egen hand på vissa stigar i nationalparken. Man kan gå en kort guidad vandring eller åka buss längs "Ruta de los Volcanes". Bussen stannar vid Islote del Hilario, den plats där marken är mest uppvärmd av vulkanisk aktivitet. Här kastar guiden en torr buske ner i ett djupt hål. Busken fattar genast eld. Sedan häller han vatten i ett annat hål. Några sekunder senare pustar varm ånga ut, flera meter upp i luften.
Naturupplevelse eller turistfälla? Ibland är gränsen hårfin, men här lutar det tyvärr åt det sistnämnda.
Därmed inte sagt att parken inte är värd ett besök. Den månlandskapsliknande terrängen är fascinerande. Det är lätt att förstå att Nasa åkte just hit för att testa sin månbil.
Info: Apollo, Fritidsresor och Solresor har Lanzarote på programmet. En vecka i mars kostar från cirka 4 848 kronor/person (Apollo).