Varva ner i en stillsam och vacker bergsby, bara en halvtimme från de spanska Medelhavsstränderna.
Skymningen sänker sig sakta över torget. Svalorna följer med och flyger allt lägre, snart svischar de fram i ögonhöjd. Piip, piip, piip låter de, ackompanjerade av fontänens behagliga porlande och de spanska damerna vid bordet intill som uppdaterar varandra med dagens skvaller. Fönstret till restaurangens kök står öppet och sprider förföriska dofter och ibland kastrullslammer och stekfräs.
En liten hund springer förbi. Och alla, sex personer, följer den med ögonen. Jag tar en sipp svalt vitt vin och läser ett par sidor till i min bok. Så kommer Gustavo ut med lammspettet jag beställt. Saftigt och smakrikt, marinerat i örter från trakten.
Det är precis så här jag hoppades att det skulle vara.
Jag sitter på det lilla torget i bergsbyn Canillas de Albaida i Axarquia-regionen i Andalusien, knappt 70 kilometer från Malagas flygplats eller runt 20 kilometer upp i bergen från Torrox på spanska Costa del Sol. Byn är ett vitkalkat litet charmtroll med små snirkliga gränder och vida utsikter från sitt läge 600 meter över havet. Överallt prunkar färggranna blommor, de hänger i rad i gränderna och klättrar upp längs fasaderna – ett fyrverkeri i rött grönt och rosa mot den vita bakgrunden.
"Här kan man slappna av"
Hit har hysterin nere från solkusten inte nått. Det är lugnt och stilla, litet och behagligt. Här kan man slappna av, hinna ikapp sig själv och bara vara. Torget rymmer allt man behöver – ett litet bekvämt och prisvärt hotell på ena sidan, en restaurang med uteservering på andra sidan och lite folkligt och animaliskt skådespel däremellan i form av byliv.
Skulle ett behov av omväxling uppstå kan man promenera till någon av de andra tre barerna och restaurangerna i byn. För de som vill använda fler delar av kroppen än ögonen och handen som håller en läskande dryck, finns det mängder med vandringsleder i området – fråga inne på hotellet. Det går också att följa med på ridturer.
Själv sitter jag mest på torget
och njuter av stillheten. På morgonen, innan det blir för varmt, promenerar jag runt i byn, hälsar på gamla damer och klappar hundar och katter. En siesta mitt på dagen och en biltur tidig kväll till en utsiktspunkt. Sen svalkar jag mig i bubbelpoolen på hotellets tak med en kall öl i handen. Utsikten är underbar och återigen har jag sällskap av kvittrande svalor. På avstånd hörs en hund skälla och jag
ser en åsna spankulera i en hage.
Så slår kyrkklockorna precis bredvid åtta slag. Dags att gå ner på torget och njuta av ännu en stillsam måltid.