title: "storepictures (exp)" storepictures@expressen.se email: =?iso-8859-1?q?pearl_=c5kesson_=28exp=29?= pearl.akesson@expressen.se
title: "storepictures (exp)" storepictures@expressen.se email: =?iso-8859-1?q?pearl_=c5kesson_=28exp=29?= pearl.akesson@expressen.se

Gustav och Hanna såg en efterlysning – nu hjälper deras projekt tusentals som är på flykt

Publicerad

Allt började med en efterlysning på Facebook i höstas. Det behövdes kaffe på Centralstationen i Göteborg, dit hundratals människor anlänt efter att ha varit på flykt i veckor från krigets Syrien.

Snart insåg man att det behövdes mer än rykande hett kaffe för att hjälpa flyktingarna, då startades projektet Refugee Phones.

– Mobiltelefonen är ingen lyxvara längre, det är en nödvändighet för att vara en del av det samhälle du lever i, säger Hanna Wekell.

Gustav Martner och Hanna Wekell står bakom organisationen "Refugee Phones". Foto: Privat

Hanna Wekell från Göteborg är en av initiativtagarna bakom projektet och berättar att hennes kollega Gustav Martner tog tag i frågan i samma stund som han kom ner till Centralstationen.
– Man insåg väldigt, väldigt fort hur stort behov det var efter just det. För så fort vi kom och hjälpte till att tanka på SIM-kort så var det bra mycket intressantare än en macka eller en kopp kaffe.

För många var det viktigt att återfå kontakten med dem man oavsiktligt brutit upp med under resans gång och en mobiltelefon fyller ett stort behov för många på flykt.

Nu har Refugee Phones etablerat sig i både Göteborg, Stockholm och Malmö och de har volontärer över hela landet som är med och hjälper till. Men numera står de inte längre på Centralstationen och delar ut SIM-kort utan fungerar mer som en slags mellanhand mellan dem som vill hjälpa och de som behöver deras hjälp.

– Nu distribuerar vi telefoner till asylboenden, transitboenden och till folk som är goda män till ensamkommande flyktingbarn osv. Vi tar emot beställningar och förmedlar ut, säger Hanna Wekell och fortsätter:
– Vi samarbetar med de flesta stora mobiloperatörerna i Sverige i dag. De har skänkt SIM-kort till oss för att hjälpa folk, och det är helt grymt. Vi samarbetar också med bland annat Sony som ger oss mobiltelefoner som de har på lagret, dessutom har privatpersoner och mindre företag som har telefoner liggande hört av sig och frågar om de kan ge oss dem. Många företag i dag har ju att man byter ut telefoner regelbundet, då behöver det inte alltid vara något fel på den telefonen man bytte från.

Refugee Phones håller i pysselkvällar där de sätter ihop telefonerna. Foto: Refugee Phones

Hanna berättar att många flyktingar som kommer inte har någon kontaktväg tillbaka till familj, vänner och andra personer som de lämnat kvar och att en mobiltelefon då kan fylla en viss trygghet för dem som vill nå sina nära och kära.

– Det är ju en aspekt i det hela som jag tycker är viktigt, det är att kunna få höra av sig till sin familj. Mobiltelefonen är ingen lyxvara längre. Det är en nödvändighet för att vara en del av det samhälle du lever i och det visar också hur viktig telefonen är som ett verktyg under flykten också, så man kan hålla folk uppdaterade om var man är och vad som händer i omvärlden, säger Hanna och Gustav fyller i:
– Internet är en mänsklig rättighet, det uttalade FN redan 2011. Vi på Refugee Phones tror att tillgängliggörandet av smartphones, internet och appar kan bidra stort till snabbare integration, bättre psykisk hälsa och andra positiva effekter för Sverige.

Gustav säger att en fungerande mobiltelefon är superviktigt och det också hjälper till att minska på trycket hos Migrationsverket.
– Nyanlända kan utföra viktiga saker mer självständigt, en familj letade till exempel upp information om sjukdomssymptom hos sitt barn och sökte upp läkare på egen hand när annan hjälp var svår att få.

Hanna berättar att alla som vill kan hjälpa till och vill man komma i kontakt med Refugee Phones kan man hitta dem på både Facebook och på deras hemsida. Refugee Phones är inte det första projektet som Hanna är delaktig i. För fem år sedan var hon med och grundade organisationen Ung Cancer tillsammans med Julia Mjörnstedt något hon svarar blygsamt på.
– Jag tänker ofta att jag nog inte brinner mer än någon annan, men jag har också gjort någon form av insikt i mitt liv att jag vill göra saker där jag känner att jag ger tillbaka till samhället på något sätt. Och sen har jag haft turen att ha så bra och vettiga människor omkring mig som vill göra samma sak. För en människa kan vara hur engagerad som helst men det hjälper inte om man inte har andra människor som också är det.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag