ABORT: Varför talar vi inte om smärtan?

Publicerad

Jag ligger kallsvettig på kakelgolvet i vita bomullstrosor. Intill mig håller jag duschmunstycket med vattnet som strålar på full styrka mot min mage. När 45 minuter passerat kommer barnmorskan in och föreslår att jag ska röra på mig istället. Men jag kan inte ta mig någonstans. Jag kan inte ens ställa mig upp.

"Det är väl bara att ta ett piller" sa han, och jag nickade instämmande. Vi hade båda samma förväntningar på hur en abort skulle gå till och eftersom det var tidigt i graviditeten kände jag ingen oro för vad jag hade framför mig. Hos besöket på vårdcentralen möttes vi av samma budskap; man tar en tablett, fostret dör, det kommer en liten blödning – klart.

Men när jag en vecka senare lägger mig i sjukhussängen möts jag av ett annat scenario.
Vi kan kalla det för verkligheten. Att "ta ett piller" börjar med att jag stoppar upp två tabletter mellan benen. Kort därefter drabbas jag av hög feber och måste dränka min panna med isvatten. Sen börjar jag kräkas och kort därefter kommer kramperna.
Det som skulle kännas som "mensvärk" är snarare som att min livmoder mals till slamsor i en köttkvarn. Och så fortsätter det i åtta timmar tills jag sätter mig ner på toaletten och krystar ut en klump av blod och foster. Efter aborten blöder jag dagligen i sex veckor.
När jag ringer till sjukhuset säger de att allt är i sin ordning.

Varje år gör 35 000 - 38 000 kvinnor abort i Sverige enligt Socialstyrelsen. Fri abort är en viktig rättighet för kvinnor, men bilden av hur proceduren går till är väldigt förenklad. Vårdguidens beskrivning av den är steril och enkel.

Men till vems fördel vill man få abort att framstå som något okomplicerat?

Efter min egen upplevelse började jag prata med andra i min omgivning som hade erfarenheter av abort; kvinnor som utfört det och män som betraktat smärtan på nära håll. Även om nästan alla hade identiska upplevelser med min egen var det ingen som pratade om dem.

Givetvis kan man också kommentera våra erfarenheter med klassikern att "det varierar från person till person" – som om smärta vore undantaget istället för regeln. Likadant låter det när man talar om kvinnor som fött barn. Men med ett undantag; det är inte tabu att prata om förlossningar.

När vi aldrig hör berättelser om abort, och heller aldrig får en realistisk bild av hur det är att genomgå en, lever myten om pillret kvar. Samtidigt som vården inte vill skrämma upp någon i onödan blir det också enklare för de inblandade männen att slippa dåligt samvete. Så länge bilden av abort är att kvinnan "bara tar ett piller" behöver man inte känna sig medskyldig till någon annans fysiska, och psykiska, lidande.

Att förmedla abort som något enkelt och okomplicerat har så klart sina fördelar – för alla som inte genomgår en.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag