Nej, de här bilderna är rena lögner – sanningen om bilderna som sprids efter Paris

Publicerad

I samband med terrorgruppen Islamiska statens hemska dåd i bland annat Paris och Beirut har en rad falska bilder och påståenden fått stor spridning i sociala medier.

Exempelvis har ett videoklipp där svenska IS-terrorister hävdas vara "på väg hemåt" fått tiotusentals visningar och spridning via sajter i Sverige.

Här är bilder, videoklipp och påståenden du ska undvika att sprida vidare.

  • 1. Nej, de här IS-svenskarna är inte "på väg till Sverige"


    Videoklippet som heter "Svenska ISIS-medlemmar" har i skrivande stund över 80 000 visningar. Det har delats på flera sajter i Sverige med texter som "svenska ISIS-krigare som nu är på väg hemåt igen".

    Bland annat har sajten Dagens247 spridit vidare påståendet om att dessa män är "på väg hemåt", skriver Metro.

    Det finns inga belägg för påståendet att männen är på väg till Sverige.

    Expressen har i en kartläggning av svenska IS-terrorister dessutom fastställt att minst sju av åtta personer i klippet är döda.
  • Foto: FAKSIMIL


  • 2. Nej, den här mannen var inte en av terroristerna i Paris

    Foto: FAKSIMIL/Twitter (Montage)

    Bilden på Veerender Jubbal har retuscherats och publicerats med falska påståenden om att han skulle ha varit en av terroristerna i attacken mot Paris. Den redigerade bilden på honom ska ha publicerats i tidningar runt hela världen, enligt Buzzfeed.

    Mannen i fråga är en sikh från Kanada. Han har dessutom aldrig satt sin fot i Paris.

    "Låt oss börja med det grundläggande. Aldrig varit i Paris. Är en sikh-kille med en turban. Bor i Kanada", skriver Jubbal på Twitter.

    En av de största inofficiella IS-hyllande kanalerna delade bilden. "Enligt rapporter är det här en av de bröder som genomförde det välsignade attackerna i Paris", skriver kontot.
  • Foto: FAKSIMIL


  • 3. Jo, det exploderade på fotbollsarenan Stade de France


    I ett klipp som laddades upp under fredagen hävdar en person att det inte kraftiga explosioner inte alls ägde rum på fotbollsarenan, en händelse som Expressen har rapporterat om.

    Videoklippet har över 52 000 visningar sedan det laddades upp i helgen. Mannens "bevis"? Att det saknas amatörfoton och videoklipp från arenan.

    "Ta lärdom från historien eller så kommer du dömas", skriver han under videoklippet.

    Men, påståendet om att det saknas videomaterial från besökarna har snabbt motbevisats.

    Flera klipp från fotbollsmatchen har lagts ut på Youtube – som klippet nedan.
  • 4. Nej, den här bilden är inte från konserten i Bataclan

    Terroristerna stormade det amerikanska bandet Eagles of Death Metals spelning i konserthuset Bataclan under fredagen. I samband med händelsen började en bild spridas i sociala medier.

    "Paris. Skräcken. Bild tagen inne på Bataclan innan skottlossningen", skrev användaren som la upp bilden.

    Ja, bilden visar en Eagles of Death Metal-spelning. Men det var inte i samband med attentaten i Paris – det är från en spelning i Dublin den 10 november, enligt France Info.

    Nedan ser du originalbilden som publicerades efter konserten i Dublin.
  • 5. Nej, det här är inte muslimer som firar terrordåden


    Filmen, som även delades på Facebook under lördagskvällen, hävdas visa muslimer i London som firar terrordåden i Paris. Det kallades "den islamiska segern i Paris" i klippets beskrivning, enligt nyhetssajten Kit.

    Det var Facebook-kontot "Jean-Baptiste Kim" som delade filmen som fick över en halv miljon visningar. Kontot har sedan tidigare delat budskap som "fuck Islam" och grovt islamofobiskt hat.

    "Muslimer runt hela världen firar den islamiska segern (?) i Paris, Frankrike. Jag kommer döda de här jävlarna en dag. Det här firandet hände i London, Storbritannien, i eftermiddags av muslimer från Pakistan", skriver kontot under videoklippet.

    Sanningen? Personerna i klippet firar en vinst i sporten cricket. Filmen är inspelad den 21 juni 2009, skriver Metro.
  • 6. Nej, det här är inte en bild på "Paris just nu"


    En bild som har delats väldigt mycket efter attackerna är en bild på en demonstration i Paris. Samtliga som felaktigt delat bilden har beskrivit den som "Paris just nu".

    Ja, bilden är tagen under en demonstration. Ja, demonstrationen skedde i Paris.

    Men det inträffade i januari i år och hade ingenting med dåden i Paris att göra, enligt TV4. Det var demonstrationer i samband med attackerna mot Charlie Hebdo.
  • Här är hjälten som offrade sitt liv för att rädda hundratals från IS-terroristen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag