12 bilder som berättar varför vi aldrig får glömma nazismen och Förintelsen

Publicerad

27 januari 1945 befriades förintelselägret Auschwitz-Birkenau.

Det var först då vi på allvar insåg omfattningen av nazisternas krigsförbrytelser under andra världskriget.

Under nazisternas tolv år vid makten dödade de mellan 5,6 och 6,3 miljoner judar.

Räknat med andra grupper som romer, sovjetiska krigsfångar, polacker, civila sovjetmedborgare, homosexuella, handikappade, Jehovas vittnen och övriga politiska och religiösa motståndare mördade nazisterna mellan 11 och 17 miljoner människor.

Här är 12 bilder som berättar varför vi aldrig får glömma detta brott mot mänskligheten.

  • 1Köp inte judiska varor!


    Nazisterna kom till makten i Tyskland 30 januari 1933. När riksdagshuset brann månaden därpå tog nazisterna det som en förevändning att stärka greppet om makten.
    I april 1933 bevakar här nazistiska SA-trupper entrén till ett av Europas största  varuhus, Kaufhaus Nathan Israel. Tyskarna uppmanades att inte handla av judar. Detta var det första aktiva steget mot förintelsen.
  • 2Den siste juden i Vinnitsa


    16 och 22 september 1941 samlade nazisterna in alla judar i staden Vinnitsa i Ukraina.
    De hade lockats ut ur staden för att genomföra en "omröstning". Men i stället kom de till en öppen massgrav. Första gruppen uppmanades att klä av sig och lämna över sina ägodelar. Sedan blev de mördade med nackskott. Bakom stod en ny grupp människor som först fick i uppdrag att täcka kropparna med osläckt kalk innan de själva mördades.
    Den här bilden togs av en tysk soldat och hittades först efter kriget. På baksidan av bilden hade soldaten skrivit: "Den sista juden i Vinnitsa". Sammanlagt mördades 28 000 personer på det här sättet.
  • 3Arbeit macht frei


    "Arbeit macht frei". Arbetet gör dig fri.
    Men de allra flesta fångar som fanns bakom denna skylt i koncentrationslägren Auschwitz-Birkenau skulle aldrig bli fria. I stället skulle de dödas, långsamt genom hårt arbete med minimalt med mat, eller direkt i gasugnarna i Birkenau.
    "Arbeit macht frei" har blivit en av de starkaste symbolerna för nazisternas grymheter under andra världskriget.
  • 4Ankomsten till koncentrationslägret


    Fångarna transporterades med godståg till förintelselägret. Där sorterades de av lägervakterna. De som var starka fick leva ett tag. De andra sållades snabbt bort.
  • 5En 12-årig flicka från Polen


    I början fotograferades alla som kom till koncentrationslägren. För om de lyckades fly skulle de lätt kunna identifieras senare. Men nazisterna slutade ta bilder eftersom de flesta fångar skulle förlora så mycket vikt och se ut som levande skelett på grund av matbrist. Därför brännmärktes fångarna som boskap.
  • 6Den sista marschen mot döden

    Judiska barn och en äldre kvinna går mot gaskamrarna i koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau. Barn och gamla mördades omedelbart efter det att de anlänt till förintelselägret, utan att ens bli registrerade. Bilden är tagen 1944.
  • 7Dödligheten var hög i gettot


    Ett svältande barn ligger på trottoaren i gettot i Warszawa. Förhållandena var vidriga och hur mycket de än försökte räckte inte maten.
  • 8Ett kuvat uppror


    19 april 1943 lyckades människorna i det judiska gettot i Warszawa göra uppror mot de nazistiska ockupanterna. Striderna började när nazisterna skulle deportera de sista invånarna från staden till koncentrationslägren. Trots överväldigt motstånd pågick upproret i nästan en månad, till 16 maj 1943. Bilden där kvinnor och barn förs ut med våld ur ett skyddsrum är en av de mest kända från andra världskriget.
    Av de överlevande deporterades 49 000 till olika koncentrationsläger.
  • 9Hitler

    Adolf Hitler - Rare Moments in Colour
    make animated gifs like this at MakeaGif

    En unik filmsekvens av den tyske diktatorn Adolf Hitler.
  • 10Anne Frank – ett av 6 miljoner offer


    Anne Frank var 13 år när hon fick en dagbok i födelsedagspresent av sin pappa.
    I den skrev hon dagligen om att leva gömd med sin familj undan nazisternas ockupationstrupper i Amsterdam i Nederländerna.
    Anne skrev till sin påhittade vän Kitty och började så här: "Jag hoppas att jag skall kunna anförtro dig allt, så som jag hittills inte har kunnat anförtro mig åt någon, och jag tror att du kommer hålla det hemligt."
    Men familjen blev förrådd och greps 4 augusti 1944. I oktober 1944 deporterades flickan till Bergen-Belsen där hon avled i februari eller början av mars 1945, två månader innan lägret befriades.
  • 11Sovjet intar riksdagshuset i Berlin

    Foto: Jevgenij Chaldej

    Våren 1945 är Berlin sönderbombat. Sovjets röda armé är först på plats i nazisternas huvudstad och den här bilden är en av de mest klassiska. Det är fotografen Jevgenij Chaldej som har dokumenterat när den sovjetiska flaggan hissas på riksdagshuset.
  • 12Expressens Brita Håkansson rapporterar från dödslägret

    Foto: - -
    Efter kriget fick Expressens korrespondent Brita Håkansson som den första journalist från ett neutralt land besöka koncentrationslägret i Buchenwald.
    Läs hennes gripande reportage här.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag