Ja, Ramadan sammanfaller med Sveriges nationaldag – och det här är varför

Publicerad

6 juni är det som bekant Sveriges nationaldag. Men det är också första dagen av Ramadan, den muslimska fastemånaden. Och det har fått "Sverigevänner" att gå i taket. Rasismen flödar i flera inlägg på Facebook.

Men det finns en enkel förklaring till varför Ramadan sammanfaller med Sveriges nationaldag i år.

Och nej, det är inte Stefan Löfvens fel.

"Islamiseringen"?

"En konspiration"?

Nej, givetvis inte.

Men ett stort antal "Sverigevänner" fasas just nu över att Ramadan, alltså den muslimska fastemånaden, sammanfaller med Sveriges nationaldag i år. Eller ja, Ramadan inleds den 6 juni. Det är inte mer dramatiskt än så.

Men via diverse Facebookgrupper sprids just nu bilder ur kalendrar där det mycket riktigt står "Ramadan" på den 6 juni.

"Tydligen så har vi fått lite nytt att fira den 6/6 i år. En helgdag som heter Ramadan", skriver en man, intill en gråtande emoji, i ett av alla inlägg som just nu innehåller dessa bilder.

Reaktionerna?

Bestörtning. Sverige är på väg att gå under.

En man fick semesterfeeling:

En man jämförde muslimer med maskar som äter sig in i Sverige. Eftersom att kalendertillverkare har valt att ange första dagen av fastemånaden i en del svenska kalendrar. Väldigt omvälvande.

Till slut kommer även dalahästar in i bilden:

En kvinna anser att den som tryckte kalendern bör fängslas:

En man konstaterar att i och med att Ramadan nu anges i en del svenska kalendrar kommer svenskarna – "de som faktiskt är svenskar på riktigt" – snart inte längre att finnas. Poff.

Okej, det var flera män...

En annan man undrar kort och gott:

Så....

En anledning till att Ramadan anges i svenska kalendrar – vilket inte är något nytt för i år – kan till exempel vara att... tja, det bor muslimer i Sverige. Det finns ingen exakt statistik över hur många muslimer som bor i Sverige men man räknar med att ungefär 300 000 – 400 000 svenskar fastar under Ramadan.

Och vad innebär då Ramadan, den muslimska fastemånaden?

Religionen säger att praktiserande muslimer inte får inta mat eller vätska, eller vara sexuellt ­aktiva, från soluppgång till solnedgång under fastemånaden. Ordet Ramadan är arabiska och betyder egentligen "het månad" eller "glödande ökensand".

Alla muslimer fastar däremot inte under Ramadan. Nej, faktum är att bara drygt hälften av alla muslimer i Sverige beräknas vara aktivt troende. Trots det omsätter Ramadan, årligen, ungefär 1,3 - 1,6 miljarder kronor i den svenska dagligvaruhandeln, enligt organisationen Svensk Handel.

Hur kommer det då sig att årets fastemånad startar den 6 juni, och därmed sammanfaller med Sveriges nationaldag?

Är det islamiseringen?

Är det flyktingarnas fel?

Är det KONSPIRATIONEN?

Är det POLITIKERNA SOM VILL FÖRGÖRA SVERIGE?

Eller ÄR DET MASKAR SOM ÄTER SIG IN I VÅRA ÄPPLEN?

Nej, till att börja med: Det som anges i kalendern är att Ramadan inleds den dagen. Det är som sagt inte mer dramatiskt än så. Och det är heller ingenting som man "firar".

Fastemånaden är den nionde i islams kalender som följer månen, vilket också innebär att den inträffar runt elva dagar tidigare varje år i den västerländska kalendern som följer solen.

Förra året inleddes Ramadan 18 juni.

Och i år 6 juni.

Det bör också tilläggas att man, per automatik, inte måste fira högtider eller särskilda dagar som anges i kalendern.

Slutet på ramadan firas med en tre dagar lång fest – Eid al-fitr.

Den behöver man inte heller delta på om man inte vill.

Till exempel kan man spela Bingolotto i stället.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag