Dlovan Manla Ali, 22, kramar om sin son Mohamad i Lidköping, där familjen väntade på besked om de får stanna i Sverige. Foto: Anna-Karin NilssonDlovan Manla Ali, 22, kramar om sin son Mohamad i Lidköping, där familjen väntade på besked om de får stanna i Sverige. Foto: Anna-Karin Nilsson
Dlovan Manla Ali, 22, kramar om sin son Mohamad i Lidköping, där familjen väntade på besked om de får stanna i Sverige. Foto: Anna-Karin Nilsson
Samrawit Taeme och Yordanos Simon lärde känna varandra när de kom samtidigt från Eritrea till Sverige. Efter ett år på asylboendet i Vittangi är de redo att ta steget ut i det nya livet, tillsammans, i Göteborg. Samtliga reportage går att läsa på Expressen.se. Foto: Meli Petersson EllafiSamrawit Taeme och Yordanos Simon lärde känna varandra när de kom samtidigt från Eritrea till Sverige. Efter ett år på asylboendet i Vittangi är de redo att ta steget ut i det nya livet, tillsammans, i Göteborg. Samtliga reportage går att läsa på Expressen.se. Foto: Meli Petersson Ellafi
Samrawit Taeme och Yordanos Simon lärde känna varandra när de kom samtidigt från Eritrea till Sverige. Efter ett år på asylboendet i Vittangi är de redo att ta steget ut i det nya livet, tillsammans, i Göteborg. Samtliga reportage går att läsa på Expressen.se.  Foto: Meli Petersson Ellafi
”Expressens samhällsjournalistik präglas av nyfikenhet”, säger Christofer Brask, Expressens reportagechef. Foto: Olle Sporrong”Expressens samhällsjournalistik präglas av nyfikenhet”, säger Christofer Brask, Expressens reportagechef. Foto: Olle Sporrong
”Expressens samhällsjournalistik präglas av nyfikenhet”, säger Christofer Brask, Expressens reportagechef. Foto: Olle Sporrong

Expressen hyllas för unika granskningen

Publicerad

I "Asylrapporten" gav Expressen röst åt 1 691 asylsökanden runtom i landet – däribland Maria, som vittnade om hur hon utsatts för upprepade sexuella övergrepp på ett asylboende.

Nu har reportagesatsningen chans att vinna det prestigefyllda Wendelapriset.

Läs och se Expressens nominerade granskning "Asylrapporten" här!

"Asylrapporten" väckte stor uppmärksamhet när det publicerades i november förra året.

Med reportage, krönikor och avancerad grafik en specialdesignad sajt berättade Expressen om situationen för asylsökanden i Sverige. Tidningens team besökte 18 asylboenden i hela landet.

Ett av reportagen handlade om Maria, vars situation på ett svenskt asylboende väckte starka känslor, och Centerledaren Annie Lööf citerade ur Marias berättelse i sitt jultal.

Matilda Nyberg.Foto: Olle Sporrong

– Marias berättelse berörde mig starkt och visade på ett slags parallellt samhälle som vi mötte på flera av de asylboenden som vi besökte. Maria hade utsatts för upprepade sexuella övergrepp av en man på boendet och trots att såväl Migrationsverket som polisen kände till övergreppen, kunde de fortsätta. I dag har Maria fått asyl i Sverige men mannen terroriserar henne fortfarande, säger reportern Malin Roos.

”Marias berättelse berörde mig starkt”, säger reportern Malin Roos.Foto: Malin Roos

”Expressens samhällsjournalistik präglas av nyfikenhet”

Förutom Malin Roos uppmärksammas även reportern Diamant Salihu och tv-reportern Matilda Nyberg av Wendelajuryn när "Asylrapporten" utsetts till en av åtta finalister.

Asylrapporten

BERÖRANDE REPORTAGE

Reportrarna Malin Roos, Johanna Karlsson och Diamant Salihu berättade om starka öden i asyl-Sverige. Exempelvis tvåbarnsmamman Maria, vittnade om hur hon utsatts för omfattande sexuella övergrepp på ett asylboende.

TV-DOKUMENTÄR

I en 17 minuter lång dokumentär kan du följa med på hela resan genom asyl-Sverige, från Vittangi i norr till Ystad i söder. En hisnande resa genom glädje och sorg, hopp och förtvivlan.

UNIK UNDERSÖKNING

1 691 asylsökande svarade på Expressens frågor om vägen hit, situationen på asylboendet och sin syn på framtiden. Resultatet är en unik kartläggning som exempelvis visade att 33 procent hade sett människor dö längs vägen till Sverige.

TUNGA RÖSTER

Flera av Expressens största profiler skrev krönikor om reportagen och undersökningen. Alex Schulman skrev att "den mest hjärtskärande siffran är 45", vilket syftade på att hela 45 procent svarade "jag vet inte" på frågan om de tror att de bor i Sverige om tio år.

– Expressens samhällsjournalistik präglas av nyfikenhet och att vi inte låter oss styras av förutfattade meningar eller av vad som är den för tillfället populäraste åsikten. Vi är inte intresserade av svartvita berättelser med goda och onda. Vi ser hellre att våra reportage komplicerar än förenklar verkligheten. "Asylrapporten" är ett bra exempel på det, säger Christofer Brask, Expressens reportagechef.

Diamant Salihu.

Wendelapriset, som delas ut i september, delas ut till årets bästa socialreportage. Så sent som 2015 delade Expressenjournalisterna Terese Cristiansson och Anna Bäsén på priset. Och ifjol tilldelades Expressen ett hedersomnämnande för tidningens konsekventa satsning på socialreportaget.

Expressens tidigare vinnare av Wendelapriset

2013

David Qviström fick priset för tre socialreportage om ensamkommande flyktingpojkar, publicerade parallellt i Kyrkans Tidning och Expressen april 2012–januari 2013.

Han delade priset med Johanna Karlsson, i dag Expressenreporter, för reportaget "I det svarta" som publicerades i Sydsvenskan.

2015

Expressenkollegerna Terese Cristiansson, utrikeskorrespondent, och Anna Bäsén, medicinreporter, delade på priset. Cristiansson berättade om en afghansk flicka som förlorade sin familj och själv blev svårt skadad i en amerikansk drönarattack. Bäsén berättade om vardagen i hemtjänsten och på äldreboenden.

2016

Expressen tilldelades Wendelajuryns hedersomnämnande 2016 "för sin konsekventa satsning på socialreportaget. Därigenom öppnas gränser både inom Sverige och till den globaliserade värld som vi alla tillhör". Juryn framhöll särskilt Magda Gads och Christoffer Hjalmarssons fem reportage 2015 i serien ”Därför kommer tiggarna” som stod "i en klass för sig som en modig, engagerad och uthållig skildring av en värld utan nåd".

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag