Foto: COLOURBOX
 Foto: COLOURBOX

Yrke: nätspion

Publicerad
Uppdaterad
I veckan utexaminerades 16 svenska nätspioner. Deras uppdrag: att leta brottsinformation på nätet.
- Det handlar inte som man kan tro om att jaga it-brottslingar, utan att finna uppgifter om exempelvis nya ungdomsdroger som lanseras via sajter på internet, säger kriminalinspektör Björn Andersson till Ny Teknik.
Högskolekursen "kvalificerat underättelsearbete på internet" avslutades i veckan vid Blekinge Tekniska Högskola, och Sverige har nu fått 16 nybakade så kallade nätspioner. Kursen pågick i tio veckor och omfattar 15 högskolepoäng. Men nätspionernas uppgift är inte främst att jaga it-brottslingar, utan om att exempelvis hitta nya ungdomsdroger på nätet, säger Björn Andersson, kriminalinspektör och kursledare, till Ny Teknik.
Åtta regionala underättelsecenter för myndigheter ska också byggas.
- Jag kände att det behövdes en plattform att stå på för myndighetspersonal, säger Björn Andersson till Ny Teknik.

"Deep web"

Att hitta uppgifter på den så kallade " deep web" har varit en stor del av utbildningen.
- Den dolda webben sägs vara 500 gånger så stor som den som är indexerad via sökmotorer. Det gäller exempelvis sidor som inte är länkade, multimedia, communities och mycket annat, säger Björn Andersson.
Men nätspionerna får inte hacka sidor, vilket betraktas som data intrång. Vill de ta sig in i ett community måste de enligt Björn Andersson registrera sig lagligt och gå in, skriver Ny Teknik.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag