Foto: Sven Lindwall
 Foto: Sven Lindwall

Ygemans plan för att avvisa asylsökande

Publicerad

Chartrade plan ska användas i regeringens plan för att avvisa upp emot 80 000 asylsökande från Sverige, skriver Dagens Industri.

Det är "en mycket stor utmaning", säger inrikesminister Anders Ygeman.

Asylrättsadvokaten Terfa Nisébini är kritisk till prognosen och menar att detta kan påverka bedömningen av asylärenden.

I slutet av 2015 hade 163 000 personer sökt asyl i Sverige. Regeringen har nu gett polisen och Migrationsverket uppdraget att krita upp planer för att avvisa upp till 80 000 av dem.

– Jag tror att det vart fall rör sig om 60 000 personer, men det kan också bli upp till 80 000, säger inrikesminister Anders Ygeman till Di.

"Stor utmaning"

Det kan handla om 200 avvisningar om dagen. 45 procent av de asylsökande får avslag på sin ansökan i dagsläget, skriver Di. Regeringen räknar därför med att runt hälften av de som kom till Sverige förra året kommer att skickas tillbaka. Enligt Anders Ygeman står man inför en stor utmaning som kommer kräva ökade resurser. Det handlar både om att transportera ut folk och hindra de som riskerar att gå under jorden efter avvisningsbeslutet. Enligt regeringen finns det en "betydande risk" för det.

– Förstahandsåtgärden är att få till ett frivilligt återvändande och skapar bra för­utsättningar för det. Men klarar vi inte det måste vi ha ett återvändande med hjälp av tvång, säger Ygeman till Di.

Regeringen ska enligt Di ha gett både polisen och Migrationsverket i uppdrag att vidta förberedelser och förbättra återvändandet.

Vill chartra plan

Polisen ska nu bygga ut gränspolisens verksamhet kraftigt. Antalet medarbetare ska fördubblas till omkring 2000 personer, samtidigt som man ska öka den så kallade inre utlänningskontrollen.

Både polisen och rege­ringen vill chartra plan och till exempel samordna avvisningar med Tyskland. Tidigare har avvisningar gjorts med reguljärflyg, där perso­nal från Kriminalvården har följt med på resan.

– Jag tror vi får se mer av chartrade flygplan, framför allt i EU-regi, säger Anders Ygeman till Di.

På grund av långa handläggningstider väntas avvisningarna påbörjas först i början av 2017.

Expressen har varit i kontakt med Migrationsverkets pressavdelning som under onsdagskvällen inte kunde uttala sig om nyheten.

Prognosen ett hot mot rättsäkerheten

Terfa Nisébini är advokat specialiserad på migrationsrätt. Hon ställer sig frågande till hur regeringen har kommit fram till siffran i prognosen och tror att detta kan påverka bedömningen av asylärenden.

– Att man sätter upp en prognos, vilken grunden än må vara, är ett hot mot rättssäkerheten. Det kan styra Migrationsverket och domstolarnas arbete om myndigheterna har prognoser om att endast en viss procent ska beviljas uppehållstillstånd när prövningarna väl kommit i gång, för det har ju regeringen "bestämt", säger hon.

Att människor går under jorden redan vid avslagsbeslut och inget nytt i sig, menar Terfa Nisébini. Om de planerade ökade resurserna till gränspolisen med anledning av detta säger hon:

– Om vi får fler flyktingar i Sverige måste ju av naturliga skäl gränspolisens stab utökas så som Migrationsverket har utökat sin personalstyrka, detta är helt förståeligt då arbetsbördan ökar. Men jag anser att det finns mycket annat staten kan lägga utökade resurser på än att till varje pris skicka hem varje flykting som går under jorden.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida