Wikileaks grundare hoppas på Sverige

Publicerad
Uppdaterad
LONDON/New york. Han jagades in i det sista av Pentagon och tvingades att gå under jorden.
De avslöjande dokumenten har gjort Wikileaks grundare Julian Assange, 39, till en av den amerikanska militärens största fiender.
Vid ett hemligt möte i Bryssel lyckades han lämna över informationen till några av världens ledande tidningar.
Nu hoppas Julian Assange att den svenska yttrandefrihetslagen ska skydda honom - och de över 15000 dokument som ännu inte publicerats.
Allas blickar var riktade mot Julian Assange när han trädde fram på en presskonferens på Frontline Club i centrala London i går. Vita huset anklagar honom för att sätta tusentals människors liv på spel genom att publicera de hemliga dokumenten om kriget i Afghanistan.
Men Wikileaksgrundaren försvarade det omstridda beslutet:
- Det här är motsvarigheten till att öppna Stasiarkiven. Det är den ena jävliga händelsen efter den andra. Det verkar finnas bevis för krigsbrott i det här materialet, säger Julian Assange.

Han är en australisk före detta datorhackare som sällan sover i samma säng två nätter i rad av rädsla för sin egen säkerhet.
Mycket är okänt om Julian Assanges liv, och han vill helst att det förblir så.
Vi vet att Wikileaks grundare har studerat matematik och fysik på universitetet i Australien och att hans mamma jobbade med ett resande teatersällskap vilket ledde till att Assange gick i 37 olika skolor under sin uppväxt.
Han har fortfarande inget hem utan reser ständigt runt med två ryggsäckar - en med en stationär dator i och en med kläder och skor.

2006 grundade han nätsajten Wikileaks som förargat olika myndigheter och regeringar då den anonymt publicerat känsligt - och ofta hemligstämplat - material på nätet.
De senaste månaderna har Wikileaks fått en stor mängd dokument skickade till sig från en anonym källa med tillgång till den amerikanska militärens hemliga nätverk.
Julian Assange insåg snabbt att han satt på en krutdurk - men innan han hann publicera började Pentagon jaga honom.
- Den australiska regeringen blev ombedd av USA att övervaka mig och andra personer som jobbar på Wikileaks.
Julian Assange valde att gå under jorden.

Flera av hans vänner oroade sig för att hans liv var i fara, inte orimligt då två personer som jobbat åt Wikileaks mördades i Nairobi förra året.
Det som gjorde att Pentagon fick ögonen för Assange var en anonym nätperson som kallade sig "Bradass87".

"Bradass87" tog enligt The Guardian
kontakt med amerikanske hackaren Adrian Lamo den 21 maj i år och började berätta detaljerat om hur han via sitt jobb kom över detaljerad information: "otroliga saker, avskyvärda saker... det hör hemma i den offentliga sfären och inte på någon server som står i ett mörkt rum i Washington DC." Det han inte visste var att hans nya nätkompis skulle kontakta amerikanska militären.
Den 26 maj greps 22-åriga säkerhetsanalytikern Bradley Manning på en amerikansk militärbas utanför Bagdad och fördes till Kuwait där han nu sitter inlåst i ett militärfängelse i väntan på rättegång.

Men ryktet om militärläckan
hade spritt sig till brittiska tidningen The Guardian.
Efter flera dagars fruktlösa försök lyckades de få kontakt med Assange och i början av juni träffades parterna för ett hemligt möte där kom de överens om att tillsammans med New York Times och tyska Der Spiegel, publicera materialet.
Därmed blev den största militärläckan sedan Vietnamkriget offentlig.
- Det är inte någon stor enskild händelse som är det viktiga i materialet. Men det är tydligt att det skapar bilden av hur åren av krig har varit, säger Assange.
Vita huset är inte nådig i sin kritik och kallar honom "oansvarig" och "säkerhetsrisk".
Rapporter tyder på att han var en eftersökt man in i det sista.
Den 17 juli klockan 13, nio dagar innan Afghanistan-dokumentet blev offentligt, skulle Assange ha föreläst på en hacker-konfrens i New York, men dök aldrig upp.
Arrangören Eric Corley, uppgav för CNET att fem agenter varit där för att leta efter honom och att han hade blivit förvanad om att Assange skulle tvingas "hålla sig utanför USA av rädsla för att bli arresterad".

Vem som har försett Assange med det digra materialet är ännu oklart, men i USA pekar man ut Bradley Manning, den 22-årige säkerhetsanalytikern som sitter fängslad. Adrian Lamo som var den som satte dit Manning, sa i ABC:s "Good Morning America" i går att Manning hade erkänt för honom att han hade lämnat "en stor mängd hemligstämplad information" till WikiLeaks.

Själv hävdar Julian Assange att han inte vet vem källan är och att han inte vill veta.
För att undvika att källorna som ligger bakom uppgifterna inte ska avslöjas har han valt att placera flera av Wikileaks servrar i Sverige, den svenska yttrandefrihetslagen ger ett av de starkaste källskydden i världen.
Men också för att det finns erfarenhet av omstridda nätpubliceringar här. Webbhotellet som Assange anlitat drivs av företaget PRQ - ägt av Pirate Bay-grundarna Gottfrid Svartholm Warg och Fredrik Nei.
- Det är bara en av alla kunder. Till en viss del ingår de i ett segment av typiska kunder som söker upp oss i yttrandefrihetsrelaterat, säger Mikael Viborg, den enda ordinarie styrelseledamoten i PRQ.
Ingen har ännu kontaktat företaget för att få ta del av materialet som Wikileaks publicerat med hjälp av PRQ.

Wikileaks planerar nu att flytta mer av verksamheten till Sverige samt öppna ett kontor i Stockholm.
- Vi har redan infrastruktur och vänner i Sverige, sa Julian Assange till Mediavärlden tidigare i år.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag