Historikern och författaren Gunnar Wetterberg Foto: Cornelia Nordström
Historikern och författaren Gunnar Wetterberg Foto: Cornelia Nordström

Wetterberg vill ha en nordisk förbundsstat

Publicerad

Historikern och författaren Gunnar Wetterberg vill att de nordiska länderna ska bilda en förbundsstat. Som ett första steg föreslår han bland annat att det skapas en invandringsunion.

"EU:s framtid är så oviss att det borde ligga i de nordiska staternas intresse att fördjupa frågan om en gemensam nordisk statsbildning", skriver Wetterberg på Dagens Nyheters debattsida.

"Om EU krackelerar är det klokt att ha förberett en annan lösning", enligt författaren som skrivit "Förbundsstaten Norden" på uppdrag av Nordiska rådet.

"När jag for runt med boken i huvudstäderna fick jag samma reaktion på flera ställen. Inte nu, allting fungerar – men om det kommer en riktig kris vore det bra att ha", skriver Wetterberg i DN.

Han ser det som att krisen nu börjar få "skärpa och kontur", och tar upp tecken som eurokrisen, ovisshet kring den brittiska folkomröstningen om EU-medlemskapet, Rysslands agerande i Moldavien, Georgien och Ukraina samt framtiden för Schengenavtalet och Dublinförordningen.

Författaren konstaterar att "en förbundsstat är inte snuten ur näsan".

"Därför borde de nordiska regeringarna snarast samla sig kring åtgärder för vart och ett av problemen", skriver Wetterberg som bland annat vill börja med en nordisk invandringsunion.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida