Victoria Ferm, 46, sjuksköterska på akuten, Helsingborg: ”Det är gråtfärdig stämning på mitt jobb kan jag säga. Vi har haft en vårdplatskris på mitt jobb sen åtminstone tre år tillbaka.” Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-BildVictoria Ferm, 46, sjuksköterska på akuten, Helsingborg: ”Det är gråtfärdig stämning på mitt jobb kan jag säga. Vi har haft en vårdplatskris på mitt jobb sen åtminstone tre år tillbaka.” Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild
Victoria Ferm, 46, sjuksköterska på akuten, Helsingborg: ”Det är gråtfärdig stämning på mitt jobb kan jag säga. Vi har haft en vårdplatskris på mitt jobb sen åtminstone tre år tillbaka.” Foto: Stefan Lindblom/ Hbg-Bild
Anna Jonsson, 50, sjuksköterska på Södersjukhusets akutmottagning, Stockholm: ”Jag satt och grät i flera timmar när jag var ledig”. Foto: Sara StrandlundAnna Jonsson, 50, sjuksköterska på Södersjukhusets akutmottagning, Stockholm: ”Jag satt och grät i flera timmar när jag var ledig”. Foto: Sara Strandlund
Anna Jonsson, 50, sjuksköterska på Södersjukhusets akutmottagning, Stockholm: ”Jag satt och grät i flera timmar när jag var ledig”. Foto: Sara Strandlund

Vittnesmålen från svenska sköterskorna

Publicerad

Expressen har varit i kontakt med ett 30-tal sjuksköterskor runtom i Sverige.

Nästan alla vittnar om en sjukvård i djup kris där arbetsbelastningen är omänsklig och patientsäkerheten hotas.

Här följer tre vittnesmål från vårdkrisens vardag.

Anna Jonsson, 50, sjuksköterska på Södersjukhusets akutmottagning, Stockholm

Anna Jonsson, sjuksköterska.Foto: Privat

”Jag tog min sjukexamen för ett år sedan. När jag hade jobbat ett halvår kände jag att 'vad fan är det frågan om'? En morgon när jag kom till akuten hade det varit 20 personer där sen kvällen innan. Det är fullständigt orimligt att börja dagen med 20 personer. Äldre människor som behöver omvårdnad i form av en ren blöja eller en kaffe hinner man helt enkelt inte med.

 

 Jag satt och grät i flera timmar när jag var ledig

 

Det jag inte förstår är att politikerna hör dessa vittnesmål från oss som jobbar, och ändå så händer det ingenting. Man lägger människor alldeles för nära varandra. Människor som är rädda, arga eller har väldigt ont. Man känner inte att man kan ge en bra vård då. Det finns ingen integritet eller värdighet kvar överhuvudtaget.

En period mådde jag så jäkla konstigt när jag kom hem från jobbet. Jag satt och grät i flera timmar när jag var ledig. Det kändes som att jag inte kunde göra ett bra jobb, att jag inte räckte till.

Jag förstår inte varför politikerna på nationell nivå inte bryr sig om det här. Ibland tänker jag att om alla sjuksköterskor slutar ta extrapass så skulle det bli tydligt att vi är för få.”

 

LÄS MER: Sjukvården är så sjuk att människor dör

 

Andrés Lindgren, 32, specialistsjuksköterska med inriktning på akutsjukvård, Helsingborg

Andrés Lindgren, specialistsjuksköterska.Foto: Privat

”En vanlig dag kan man ha 20 patienter på en sjuksköterska. Det är mer än dubbelt så mycket som man har på avdelningarna. Och de här människorna är akut sjuka. De dagarna går det inte att hävda att det är patientsäkert, det går bara inte.

 

Man orkar inte gå runt och undra om man har bidragit till att någon dör

 

Vi har ett begränsat antal rum så när det kommer en person med smitta är målet alltid att isolera dem. Om det inte går ligger de tillsammans med andra och riskera att smitta personer med nedsatt immunförsvar eller andra känsliga patienter. Men ligger det redan en person i korridorerna, så lägger man lätt in en till.

Hade du frågat mig för två-tre månader sen hade jag sagt att det kändes hopplöst. Nu har jag sagt upp mig, det gick bara inte längre. Man orkar inte gå runt och undra om man har bidragit till att någon dör.

Jag tror att definitionen av en katastrof är när resurserna inte räcker till oavsett vad man gör, och det är där vi är nu.”

 

LÄS MER: Krisen i den svenska sjukvården

 

Victoria Ferm, 46, sjuksköterska på akuten, Helsingborg

Victoria Ferm, sjuksköterska.Foto: Privat

”Det är gråtfärdig stämning på mitt jobb kan jag säga. Vi har haft en vårdplatskris på mitt jobb sen åtminstone tre år tillbaka. I fjol hade vi 2 800 patienter inneliggande på akuten förutom det vanliga akutflödet. Det är som att piloten i ett flygplan samtidigt skulle servera mat och drinkar till passagerarna ombord.

Man har slutat att möta blicken på patienterna som ligger i korridorerna, man kan inte stå för det man gör längre. Det finns ingen moral eller etik kvar.

 

 

”De här problemen finns från Norrbotten ner till södra Sverige”

 

 

Akuten är inte patientsäker längre. Jag står ansvarig för flera patienter på mitt pass som jag knappt hinner säga hej till. Det är patienter som ligger i flera timmar utan att någon tittar till dem.

Vi saknar fyra sjuksköterskor per dygn, även om vi räknar in bemanningsanställda. Det får vi täcka med extrapass. Vissa dagar ber jag en bön om att det inte ska ske en stor olycka.

De här problemen finns från Norrbotten ner till södra Sverige. Då kanske man måste ta tag i den här frågan nationellt.”

SJUKHUSEN SVARAR


• Tomas Movin, sjukhusdirektör Södersjukhuset.

– Det förekommer att patienter blir kvar på akuten efter nattskiftet då vi inte har hunnit hitta vårdplatser. Det är inte meningen, akuten är inte en plats för omvårdnad. Men då får man göra det bästa vi kan för att lösa situationen på ett bra sätt.

Sjuksköterskorna säger att deras arbetsbelastning är ohållbar. Hur tänker ni åtgärda situationen?

– Vi ska försöka få upp slutenvårdskapaciteten. Det är nummer ett. Men vi ska också försöka ordna guidning till de som söker vård, så att de inte tar sig till akuten i första hand utan uppsöker närakuter och vårdcentraler. Vi arbetar också med olika former av styrning så att vi kan se belastningen på varje akutmottagning och styra patienter till mottagningar där det finns en lägre belastning.

Flera sjuksköterskor som vi har varit i kontakt med säger att de funderar på att säga upp sig. Vad ska ni göra för att lyckas behålla personalen?

– Vi jobbar för att sjuksköterskorna främst ska få göra det de är utbildade för. Det försöker vi jobba med strukturerat nu. Det går bra men kanske inte tillräckligt bra. Arbetsmiljön är också jätteviktig att ha i fortsatt fokus. Parallellt med att vi förbättrar den tror jag att det är viktigt att vi kommer ihåg varför vi en gång i tiden valde vårdyrket, att det är världens bästa jobb att få hjälpa människor.


• Fredrik Jonsson, biträdande divisionschef Skånevård Sund

– Vi har inga indikationer på att vården inte är patientsäker på akutmottagningen, eller på någon annan avdelning för den delen. Vi följer det här väldigt noga. Sen finns det alltid en oro bland medarbetarna kring patientsäkerhet, och det är jag väldigt glad över. Vi har en kultur där medarbetarna är duktiga på att vädra sin oro och värna om patienten.

Sjuksköterskor vittnar om ”gråtfärdig stämning” på akuten. Vad tänker du när du hör det?

– Jag delar uppfattningen om att det har varit ansträngt på akutmottagningen i Helsingborg i flera år. Men under de senaste tre åren så har vi ökat upp grundbemanningen med totalt sex personer per dygn. Samtidigt har vi under det senaste året minskat antalet besök på akuten med 5 000 patienter.

Stämmer det att 2 800 patienter blev inneliggande på akuten i fjol?

– Siffran stämmer och det är för många. Det som är en klen tröst är att tiden som en patient måste vänta har minskat. I april 2016 var snittiden 23,1 timmar och de sista tre månaderna har det minskat till 15,8 timmar. Det tar alldeles för lång tid, vi vänder skutan men den är väldigt långsam.

– Jag förstår att medarbetarnas – och framför allt patienternas – tålamod tryter. Vi gör massor, men det går som sagt långsamt. Vi får fortsätta jobba med att skapa nya vårdplatser och att skapa ett flöde genom akuten så att sjukvårdspersonalen känner att de kan utföra sitt jobb.

En person som vi har varit i kontakt med har valt att säga upp sig, andra berättar att de funderar på det. Hur tänker ni se till så att folk vill stanna? Finns det planer på att höja lönerna?

– Som de sliter i dag på Helsingborgs lasarett kommer de inte att känna sig mer utvilade om de får 10 000 kronor mer i månaden. De måste få förutsättningar för att kunna genomföra sitt arbete. Den ansträngda situationen skapar en form av samvetsstress hos medarbetarna och det är det jag tror att vi brottas med mest just nu.

 

Vill du berätta om hur det ser ut på din arbetsplats? Mejla reporten här.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag