Strax innan 22 i går anlände Mehmet Kaplan till Arlanda där familj, vänner och den samlade journalistkåren väntade. Knappt två timmar senare landade Victoria Strands flygplan. Även hon togs emot med applåder.
De återförenades med en kram.
- Vi har varit ett väldigt stöd för varandra, säger Victoria Strand.
De har suttit inlåsta sedan israeliska armén brutala attack måndags morse, åtskilda men i samma fängelse.
Berörda men samlade berättade de om skräcknatten:
- Klockan är två halvtre på natten. En jättestor måne lyser upp Medelhavet, som ligger alldeles stilla. Sedan kommer de här israeliska fartygen och sedan sätter det hela i gång med helikoptrar, tårgas och skott, säger Victoria Strand.

De långsamma skjuts med gummikulor

En efter en tar de israeliska soldaterna över hjälpflottiljens båtar. Sist av alla fartyget som Victoria Strand befinner sig på.
- Hela besättningen går upp på däck, tar på sig livvästar och inväntar soldaterna. De har på någon maskin som ger ifrån sig ett väldigt högt ljud och sedan tvingar upp oss högst upp. De som är för långsamma skjuter de i benet med gummikulor, säger Victoria.
- Soldaterna är maskerade hela tiden och deras vapen riktade mot oss.
Efteråt fördes båtarna till hamnen i Ashdod, där militären upprättat ett uppsamlingsläger för de hjälparbetare som arresterats av polisen.
- När vi steg av stod det flera hundra militärer uppställda på kajen. Vi gick igenom tre kroppsvisiteringar, de tog fingeravtryck och fotograferade oss. Det var psykiskt jobbigt. Jag försökte komma fram och prata med Mehmet och då började de slita och dra i mig, säger Victoria Strand.

Brutal misshandel

De bevittnade också en brutal misshandel av svenske konstnären Dror Feiler.
- Han ville inte lämna ifrån sig sitt pass, då sparkade de ner honom, sparkade mot hans huvud. Han har märken efter fötter och ett stort jack i huvudet, säger Victoria.
När gruppen skulle transporteras till fängelset med en gallerförsedd buss var Dror Feiler den ende som inte fick sitta med dem.
- De tvingade av honom kläderna, tog av hans hårspänne. Han var halvnaken framför 300-400 soldater. Det var oerhört förödmjukande, säger Victoria.
I fängelset har hjälparbetarna inte fått färskt vatten, eller mat.
- De försökte psyka oss. Det fanns bara plastmadrasser i cellen och inga lakan.
Men hon är noga med att poängtera att deras traumatiska dagar inte kan jämföras med palestiniernas konstanta lidande.
- Det vi har utsatts för utsätts de för hela tiden. Vi har bara fått en liten försmak, säger Victoria Strand.
För att komma hem har Strand skrivit under deporteringspapper. Men under namnteckningen skrev hon att hon gjorde det i protest.
- De sa att jag var anklagad för att ha gjort intrång på militärt område trots att vi befann oss många sjömil utanför. De ägnar sig åt pirateri, säger Strand.
Nu ska hon fortsätta kämpa för sina vänner, folket i Gaza och försöka bearbeta händelsen.
- Det känns ganska jobbigt. Som att jag har varit med i en actionfilm, säger Victoria Strand.