”Vetskapen om att man som kvinna måste anpassa sitt sätt att bete sig finns där hos oss alla. Det handlar om hur vi klär oss, hur vi är på jobbet, hur vi flörtar. Man är rädd att bli den man ser ner på”, säger Katarina Wennstam som skrivit ”Flickan och skammen”. Foto: Henrik Jansson”Vetskapen om att man som kvinna måste anpassa sitt sätt att bete sig finns där hos oss alla. Det handlar om hur vi klär oss, hur vi är på jobbet, hur vi flörtar. Man är rädd att bli den man ser ner på”, säger Katarina Wennstam som skrivit ”Flickan och skammen”. Foto: Henrik Jansson
”Vetskapen om att man som kvinna måste anpassa sitt sätt att bete sig finns där hos oss alla. Det handlar om hur vi klär oss, hur vi är på jobbet, hur vi flörtar. Man är rädd att bli den man ser ner på”, säger Katarina Wennstam som skrivit ”Flickan och skammen”. Foto: Henrik Jansson
Katarina Wennstams nya uppföljare handlar bland annat om kvinnors rätt att vara kåta. Foto: Henrik JanssonKatarina Wennstams nya uppföljare handlar bland annat om kvinnors rätt att vara kåta. Foto: Henrik Jansson
Katarina Wennstams nya uppföljare handlar bland annat om kvinnors rätt att vara kåta. Foto: Henrik Jansson

"Vi måste bryta
tabun om kåta tjejer"

Publicerad

Hennes debutbok "Flickan och skulden" bidrog till att samhället lade mer fokus på gärningsmännens ansvar än på sexbrottsoffrens klädsel, agerande och förflutna.

Katarina Wennstams nya uppföljare handlar bland annat om kvinnors rätt att vara kåta.

– Killarnas spelplan är stor, tjejerna har tilldelats en miniatyrkopia, säger författaren till "Flickan och skammen".

Katarina Wennstam får skjuts av sin mamma från tågstationen i Göteborg till hotell Gothia Towers och blir glatt överraskad när det visar sig att hon uppgraderas till en seniorsvit på 21:a våningen.

– Vet ni, det är faktiskt lite grann en känsla av revansch att komma in här och blicka ut över den stad där det som jag i boken beskriver att jag var med om som 14-åring på Nordhemsskolan utspelar sig och veta att jag ska ha min releasefest i den här sviten, säger Wennstam, ber om hjälp att knäppa knappen i den mörkblå byxdressen, slår sig ner i den svarta skinnsoffan och skruvar av korken på en flaska mineralvatten.

– Jag dricker ju ingen alkohol i och med att jag kan få besvär av migränen då, fortsätter hon.

En flicka som tar plats, i offentligheten eller i klassrummet, kan snabbt degraderas genom att stämplas som hora, skriver du?

– Det tråkiga svaret är att det förhåller sig så för att det "funkar". Ses man som en tjej som ligger runt kan det färga av sig på allt den tjejen säger. Det kan till och med påverka vilken tyngd hennes ord får i en våldtäktsrättegång. Emilia som jag skriver om i "Flickan och skammen" var en stark röst på sin skola och protesterade när ett killgäng mobbade andra. Så blev hon jättefull och blev fotad medan killar begick sexuella övergrepp på henne. Elever gick runt på skolan och visade upp bilderna. Trots att det fanns flera killar med på bilderna var det hon som blev ifrågasatt, som förlorade sina tjejkompisar och den starka röst som hon tidigare haft.

– När någon letade upp en toplessbild tagen i ett privat sammanhang med åklagaren i O.J. Simpson-rättegången och hennes man, sågs hon inte längre som en kompetent yrkesperson. Detta för att någon sett hennes bröst. Monica Lewinsky beskriver hur hon än i dag, 18 år efter händelserna i ovala rummet i Vita huset, har svårt att få jobb trots att hon har en fin examen. Det var Clinton som var gift, president och chef, men det var hon som utmålades som slampa. Hur många avsugningar sker det inte i världen per dygn? Ändå är det Lewinsky som för evigt blir ihågkommen som "queen of blowjobs". Att något så intimt blir allmängods...

– I fallet med italienska Tiziana Cantone (som utsattes för hämndporr och som tog sitt liv förra veckan, reds anm) var det ju flera män med på gruppsexbilderna, men de kallas inte slampor utan ses som "kungar".

Horryktet påverkar alla kvinnor, menar du. Hur då?

– Vetskapen om att man som kvinna måste anpassa sitt sätt att bete sig finns där hos oss alla. Det handlar om hur vi klär oss, hur vi är på jobbet, hur vi flörtar. Man är rädd att bli den man ser ner på.

– Det leder till att kvinnor inte alltid följer sin egen röst. Vi borde fråga oss om vi vill ligga med en man eller inte. Punkt. Inte fundera över vad andra ska tänka om vi följer med en man hem på första dejten och behöva riskera fördömanden.

"En dam ska tas, får aldrig ta, så lyder världens grymma dom", citerar du Hasse och Tages låt "Donna Juanita"?

– Den skrevs på 1960-talet och handlar om att män som ligger runt kallas hingstar, players och kungar. Det enda manliga epitet som jag hört som möjligtvis inte har en lika positiv klang är "konferensknullare". Men tupp och häradsbetäckare är positivt laddade ord. Ord om kvinnor som ligger runt har en helt annan valör. Jag har precis satt ihop två A4-sidor inför en föreläsning med ord som vi använder om kvinnor och det är beteckningar som vandringspokal, madrass, hora, luder. Mängden av ord säger något om den historiska dimensionen, det här fenomenet är inte nytt bara för att internet finns i dag. Det handlar om att ta ner kvinnor från tronen, som Anne Boleyn. Män i hennes närhet torterades för att förmås att berätta om all otrohet hon skulle ha gjort sig skyldig till och så hamnade hon med huvudet i stupstocken. Kung Henrik VIII av England hade alla dessa fruar och älskarinnor och sågs bara som en potent man.

"Killars spelplan är stor, tjejerna har tilldelats en miniatyrkopia", förklarar du i "Flickan och skammen"?

– Jag använder en sportmetafor för att få killarna att fatta. Då blir det tydligt vad det handlar om. Killar kan röra sig över en stor yta innan man sprider rykten om dem. Tjejer har en till synes likadan spelplan/arena, men så väldigt mycket mindre spelyta. Det krävs otroligt lite för att vi ska dunsa in i sargen, bli avblåsta och anses ha gått över gränsen för vad som är "för många" partners.

Det var när du var rättsreporter på SVT som du kände att det behövdes andra sätt än tv-inslag för att berätta om sexualbrotten. Berätta!

– Jag märkte att ryktesspridningen förstärktes om det inte handlade om att en kvinna blivit utsatt för Hagamannen eller liknande överfallsvåldtäkter utomhus. Kvinnor råkade ofta ut för skamstraff efteråt. Redan i "Flickan och skulden" berättade jag att det sprids rena lögner om kvinnor som råkar ut för sexuella övergrepp och ju fler som säger det, desto slappare blir faktakontrollen. Den här tendensen letade sig även in i rättssalar. Jag såg det i flera rättegångar som jag bevakade. Hörsägner kunde lyftas fram, kvinnor fick stå till svars för det och det påverkade kvinnornas trovärdighet. Om en tjej ofta säger ja till att ha sex tyckte man inte att det självklart var fel om det inte respekterades om hon plötsligt sade nej. Är killarna omtyckta blir det ofta ryktesspridning om tjejen. Hur hanterar vi misstänkta gärningsmän som inte stämmer överens med vår bild av monstren i skuggan? Jo, då flyttar vi över ansvaret på tjejen.

Det handlar om makt, konstaterar du. På vilket sätt?

– Horstämpling eller "slutshaming" används ibland utan koppling till sex, just som ett sätt att straffa kvinnor som tar plats. Som kvinnlig journalist tror jag att du har märkt att hatmejlen ser lite annorlunda ut än vad de gör för männen? Som kvinna får man gärna höra att man ska våldtas.

Men "Kvinnan och skammen" handlar också om kvinnors rätt till orgasm!

– Ja, den här boken handlar också om lust, om kåthet - och om att våga stå för den. Alla säger att tonårskillar bara tänker på sex medan tjejers sexualitet problematiseras. Tjejer får höra om allt som är farligt, får lära sig hur man slår sig fri från övergrepp, får veta hur man skyddar sig från könssjukdomar och oönskade graviditeter och hur man undviker att bli tafsad på. Men sex är ju något av det mest fantastiska som både tjejer och killar har. Vi måste bryta tabun om kåta tjejer.

– Det finns tonårskillar som blir chockerade och äcklade av att det går för tjejerna eller för att de har lätt för att komma. När män blir äldre brukar de inse fördelarna med att kvinnor tar ansvar för sin sexualitet och att det blir roligare för bägge parter, men det är otroligt sorgligt att tonårstjejer inte självklart ska få känna sig enbart glada över sitt livs första orgasm utan att det ska vara förenat med skamkänslor.

– Jag hörde talas om att kvinnor i Zimbabwe torkar ur sitt innanmäte med gräs och annat för att en våt kvinna ses som äcklig. Det här hänger i förlängningen ihop med debatten om mens och om kvinnlig omskärelse. Här behöver sexualundervisningen i skolorna i Sverige bli bättre.

PS Så var mötet

Då vi först möts nere i hotellfoajén har Katarina Wennstam sina reskläder på sig och konstaterar att en del manliga kolleger har en betydligt mer avslappnad inställning till att klä sig bekvämt snarare än snofsigt. Några minuter senare knackar fotograf Henrik Jansson och jag på dörren till Wennstams seniorsvit på 21:a våningen i Gothia Towers. Då har författaren hunnit svida om till en mörkblå byxdress från H & M och ett par högklackade svarta pumps från Tiger.
Vi träffades för ett år sedan i Katarina Wennstams radhus i Nacka och pratade då mycket om hur Wennstam med sin romanhjälte, kriminalkommissarie Charlotta Lugn, hittar format att skriva om viktiga frågor på ett sätt som gör att hon inslagen i hårda pärmar får följa med på människors semesterresor. Vid Bonnierförlagens höstfest förra månaden sade nästan alla gäster jag frågade om vilken bok de såg fram emot att läsa att de längtade efter Katarinas "Flickan och skammen". Nu när jag har läst även den förstår jag varför. Det känns som att Katarina gör alla oss kvinnor en tjänst genom att sakligt och minutiöst beskriva maktstrukturer bakom "slutshaming"/horstämpling.

Men killarna är också fast i sina bojor, påpekar du?

– Ja, och min bok handlar också om dem. Jag är mamma till en son precis som jag är mamma till en dotter. Det har vid vissa gängvåldtäkter tagits för givet att alla killar vill och ska delta, för annars ses man som en bög. En riktig man ska alltid vilja och kunna ha sex, alltid ta chansen när den ges. Det finns starka förutfattade meningar som begränsar även mäns sätt att vara.

"Jag är den där fjortonåriga tjejen i skolkorridoren, hon som blev omringad av tjejgänget som slog. Jag är den som de kallade allemanshora och vandringspokal", tillkännager du. Varför var det viktigt att denna gång berätta inte bara om andras erfarenheter av "slutshaming" utan även om dina egna?

– Det handlar om att ta bort skammen, även för mig själv. Jag behövde bli vuxen på riktigt för att kunna stå för mina tonår. Trots att jag är en framgångsrik författare och är stabil i mitt liv har jag nog varit orolig för att behöva vara "horan". Det var ett risktagande att berätta om det här offentligt, men det är ingen slump att det kommer nu. För något eller några år sedan började saker i mitt liv att falla på plats. Jag är en feministisk debattör här på Bokmässan och jag hade inte varit den jag är i dag om det inte hade varit för det som hände på 1980-talet på Nordhemssskolan i Göteborg. Utan det hade jag inte varit den kvinna, författare och mamma som jag är i dag. Detta hände för 29 år sedan och först nu har jag kommit till en punkt i mitt liv då jag inte vill ändra på eller skriva om mina tonår. Nu är det värt att berätta om detta.

– Jag var bara 14 år och jag kände att jag ville gömma mig under en sten. Samtidigt fanns det en stark känsla av att jag inte ville ge upp. När jag läser gamla dagboksanteckningar framgår det att jag ville ge igen, men inte genom att åka hem och bajsa på plågoandarnas mattor, även om jag någon gång tänkte den tanken, haha. Att skriva "Flickan och skulden", att vara den jag är, genom att vara nöjd med hur livet har blivit, att jag valde att uppgradera mitt hotellrum här på Bokmässan till en seniorsvit... Det har varit min hämnd att lyckas, att visa att de inte definierade vem jag var.

Du skrev nyligen på Instagram att "i dag för sex år sedan gick jag på en lunch med en man som jag aldrig hade träffat tidigare, med tusen fjärilar i magen. Ett av mitt livs allra bästa beslut". Och så har du hashtaggat din pojkvän, Daniel Rosenlind, som är psykoterapeut.

– Daniel och jag träffades via nätet för sex år sedan. Vi käkade lunch och några dagar senare åt vi middag tillsammans. Jag blev förälskad redan under lunchen. Jag var nyskild och hade nog bara tänkt mig att träffa någon att hänga med och ligga med ibland, men jag är glad att jag vågade. Det var Mari Jungstedt som nötte ner mitt motstånd mot att nätdejta och fick mig att skriva ner några rader om mig själv. Daniel svarade. Det är ett av mitt livs bästa beslut att jag vågade ge mig in i det igen. När det har skitit sig i en lång relation kan man vara rädd för att starta om, för man vet hur höga insatser det är. Det har inte varit lätt för Daniel och mig. Han har tre barn och jag har två och vi har varsitt hushåll för att lösa situationen på bästa sätt för alla inblandade, men det är den bästa relation jag har haft i mitt liv. Han är den förste man jag träffat som tycker att det är helt oproblematiskt hur många partners man har haft. Sådant kan vara en väldigt bra temperaturmätare. Yngre tjejer säger ofta till mig att deras killar har synpunkter på om de har varit tillsammans med tio eller 100 män. Jag säger åt tjejerna att sådana kommentarer visar vad dessa killar går för och att man ska försöka ta sig ur relationen så fort som möjligt.

Augustprisnominerad tidigare kriminalreporter

NAMN: Anna Katarina Wennstram.
ÅLDER: 43.
YRKE: Författare, föreläsare, journalist och kolumnist.
BOR: I radhus i Saltsjö-Boo i Nacka utanför Stockholm.
SOMMARSTÄLLE: Fritidshus på 55 kvadratmeter utanför Torshälla i Sörmland. Lägenhet på Mallorca tillsammans med syskonen.
FAMILJ: Barnen Emil, 12 år, och Moa, 9 år. Särbon Daniel Rosenlind, 46 år, psykoterapeut. Tre bonusbarn.
INKOMST: 528 974 kronor (2015).
FÖDD OCH UPPVUXEN: I en välbärgad företagarfamilj i Askim med tre äldre halvsyskon.
MAMMA ÄR: Karin Staffansson, 76, pensionerad laboratorieassistent.
PAPPA VAR: Bo Wennstram, egenföretagare, avled 2011 (71 år gammal).
UTBILDNING: Hvidfeldtska gymnasiet i Göteborg, Kaggeholms folkhögskola.

KARRIÄR: Städat på Englandsfärjan, jobbat i skivbutik och på lagret på pappans kakelfirma, startat en egen gratistidning för gymnasieskolor. Regionala nyhetsprogrammet "ABC". Bevakat kriminaljournalistik med fokus på kvinnofrågor. Jobbat på Rapport, Uppdrag granskning, Aktuellt och Agenda. "Flickan och skulden: en bok om samhällets syn på våldtäkt" (2002), "En riktig våldtäktsman: en bok om samhällets syn på våldtäkt" (2004), "Smuts" (2007), "Dödergök" (2008), "Alfahannen" (2010), "Svikaren" (2012), "Stenhjärtat" (2013), "Skuggorna" (2014), "Skymningsflickan" (2015). Vilhelm Moberg-stipendiat och nominerad till Augustpriset för boken "Flickan och skulden". Belönad med Prix Egalia för sina tv-reportage.
AKTUELL: Med reportageboken "Flickan och skammen" (Albert Bonniers förlag).
GODA EGENSKAPER: "Väldigt varmhjärtad mot dem i min sfär. Är arg på ett bra sätt, för ilskan ger mig drivkraft".
SÄMRE EGENSKAPER: "Långsint och ganska speedad".

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag