På veckans pressträff på Rosenbad i Stockholm tog ingen någon annan i hand när regeringen rapporterade om den senaste utvecklingen av den nya influensan. Boven i dramat heter A H1N1, svininfluensan, den nya influensan eller baconfebern, som många börjat kalla den nya pandemin som anlänt till Sverige.
- Nu kommer det att bära av brant uppåt, varnade Johan Carlson, generaldirektör för Smittskyddsinstitutet, på presskonferensen.
I avvaktan på den kraftiga smittspridning som experterna tror kommer under september - och vaccineringarna som förväntas komma i gång i mitten av oktober - pågår en omställning i det svenska samhället.
I veckan gick Svenska fotbollförbundet ut med en rekommendation till spelare och ledare: Skaka inte hand med motståndarna efter match.
På Karolinska universitetssjukhuset - där två män och två kvinnor under 30 år som insjuknat i svininfluensa har vårdats med konstgjord lunga - har handskakningar förbjudits.
I Karlskoga församling har man dels fattat beslutet att präster och övrig personal ska sluta att ta i hand - även på begravningar och bröllop och dels beslutat att återinföra starkvinet på nattvarden - i hopp om att det ska ge ett bättre skydd mot smittspridningen än det alkoholfria vinet. I Frankrike uppmanas medborgarna att hålla igen med det dagliga kindpussandet.

På Djupadalssskolan och förskolan i Malmö började man förbereda sig för svininfluensautbrottet långt innan skolstarten genom att ta fram en handlingsplan. Numera står det en handspritsbehållare i varje klassrum.
Skolan är också restriktiv med besök utifrån och utflykter till offentliga platser där mycket folk är i rörelse har strukits från schemat. De gick till exempel inte till cirkusen som besökte stan av den anledningen.
- Vi tänker också mycket på de smitthärdar som finns. Därför får barnen på förskolan bara tillgång till hälften av alla leksaker åt gången. Den andra halvan, allt från lego till mjukisdjur, tvättar vi av, säger rektorn Gunn Hanéll.
Hur snabbt spridningen av svininfluensan kan ske visade utbrottet på Finnvedens gymnasium i Värnamo första veckan i september, när som mest 150 av skolans 1 300 elever var sjuka med den nya influensans kännetecken.
Den här veckan har två andra skolor i Värnamo drabbats: var tionde elev på Apladalsskolan och Gröndalsskolan är hemma med influensaliknande symptom, skriver Jan Holmqvist, chef för barn- och utbildningsförvaltningen, i en pressinformation.

Samtidigt som många slutat att ta i hand förbereder sig myndigheter och arbetsplatser runt om i landet på ett "worst case scenario". Rikspolisstyrelsen har upprättat en särskild stab som ska samordna polisens nationella pandemiplanering. Varje län har sin egen influensastab som ska se till att polisen kan utföra sitt arbete - även om halva styrkan insjuknar i svininfluensan.
- Än så länge har vi inte haft så många som är sjuka. Förra veckan var det fem i Gävleborg och drygt 50 i hela Sverige. Vi ska klara det här även om det blir kris men det är klart att det får konsekvenser - vi kanske får dra ner på passhanteringen och annat som kan vänta, säger Christer Lindgren, influensastabschef på polisen i Gävleborgs län.
Georg Drakos, docent och forskare i etnologi vid Stockholms universitetet, ser minst två viktiga orsaker till att vår attityd till svininfluensan och våra vanor har förändrats den senaste tiden.
- När det plötsligt kommer ett meddelande om att någon har dött i sjukdomen - det är en typ av information som helt klart påverkar oss. När det dessutom sprids information om hur man skyddar sig, och berättelser om hur människor ändrar sina umgängesformer - då blir det mycket mer konkret för var och en.
Att svenskarna tagit till sig myndigheternas råd att desinficera händerna är tydligt. Under juli och augusti sålde Apoteket mer handsprit till svenskarna än under hela 2008. Elisabet Linge Bergman, Apotekets presschef, säger att hon aldrig varit med om något liknande.

På många apotekshyllor gapar handspritshyllorna tomma och leverantörerna hinner inte med att producera nytt i takt med den stora efterfrågan.
- Nu har vi infört treskift på vissa tillverkningslinjer för att komma i fatt efterfrågan, säger Björn Rylander som är VD på Sterisol.
Även Opus Health Care som levererar handsprit till Apoteken har mångdubblat försäljningen. För att möta svenskarnas omättliga behov av handsprit skulle de behöva en till fabrik.
- Det krävs speciella byggnationer för att minimera explosionsrisken vid tillverkning av handsprit. För att hantera efterfrågan som varit krävs det ombyggnationer och tillbyggnationer men frågan är om efterfrågan är reel när det här har klingat av. Det är svårt att uppskatta, säger Thomas Rappe, marknadsdirektör på Opus health Care.

Men handspriten är inte slut överallt. Den finns fortfarande att beställa på internet, och från Danmark rapporteras om en ökande handspritsturism från Sverige. Apoteket på Stenegade i Helsingör haft 30- 50 svenska kunder om dagen den senaste veckan.
- Det är uppenbarligen helt slutsålt i Sverige och det har varit många svenskar här, säger apotekschefen Niels Hamborg Jensen.
Även om socialstyrelsen och smittskyddsmyndigheten rekommenderar handsprit är experterna inte eniga.
- Även om man har handspritat händerna så dröjer det inte länge innan man tar i någonting och då är man där igen. Det går inte att bli helt steril, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar på Uppsala universitet.
Agnes Wold, professor och överläkare i bakteriologi på Sahlgrenska akademin är också kritisk till handspritandet.
- Jag har tittat på vetenskapliga artiklar och det finns inget som tyder på att man sprider luftvägssjukdomar via händerna - de sprids via luften. Därför har jag svårt att förstå detta tvättande, säger hon.
Att svininfluensan är ett hett ämne råder det ingen tvekan om. På bloggportalen Knuff.se kan man hitta 2 914 blogginlägg som har nämnt svininfluensan de senaste fyra veckorna.

De svenska medierna är inte sämre. En slagning i tidningsarkivet Presstext visar att 727 artiklar har skrivits om svininfluensan senaste månaden.
Björn Lagerbäck som är psykolog och chef på kriscentrum i Malmö tror att folk påverkas olika av rapporteringen.
- Det beror på vem man är. Fatalisterna som tänker att döden inträffar någon gång, är medvetna om att influensavågor förekommer. De bryr sig inte så mycket. Andra blir mer försiktiga, sköter handhygienen bättre och stannar hemma när de är sjuka, säger Lagerbäck.
- Värst är det för de som har bacillskräck. Det här förstärker deras rädsla och rapporteringen bekräftar deras teorier om att världen är ond.
Än så länge verkar svininfluensan inte ha orsakat någon masshysteri. Stockholmspolisen ser inte en minskning av folk på stadens gator och trots att ett tips för att slippa att bli smittad är att undvika folksamlingar märker restauranger och krogar inte av någon minskning av antalet gäster.

När handslaget för tillfället har satts ur spel har flera förslag på hälsningsvarianter dykt upp. Statsepidemiolog Annika Linde förordar en lätt bugning, som man gör i Japan.
Den moderate riksdagsledamoten och läkaren Göran Thingwall har föreslagit att riksdagen ska anamma det thailändska sättet att hälsa, en bugning med handflatorna tryckta mot varandra framför kroppen. "Låt oss i riksdagen gå i bräschen för kampen mot direktkontakt vilket är avgörande för smittspridning av virus!", skriver Göran Thingwall till talmannen.
På Djupadalsskolan har personalen uppfunnit en egen hälsningsritual.
- Tidigare hälsade vi genom att "ta i arm" men nu knyter vi i stället händerna och buffar nävarna mot varandra. Det verkar som det fungerar - hittills har ingen blivit sjuk, säger rektorn Gunn Hanéll.

Men handslaget kommer inte att försvinna på grund av en influensa.
- En epidemi kan inte ändra den typen av strukturer. Hälsningsritualer finns på många håll i världen och ingår i en struktur som är segare än så, säger etnologen Georg Drakos.
- I en sådan här situation måste vi vara rationella. Att införa starkvin på nattvarden är helt knasigt. Det skulle krävas 70 procentigt vin för att få en bakteriedödande effekt och då är nog vinet inte så gott. Det är samma med handslaget. Vi ska ha en vanlig vettig handhygien - men handslaget är här för att stanna, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar.