"Vi kan inte åtala för statistikens skull"

Publicerad
Uppdaterad
UMEÅ. Poliser åtalas inte alls för sällan - tvärtom.
Det menar överåklagare Björn Ericson, chef för riksenheten för polismål.
- Vi kan inte åtala för statistikens skull, säger han.
Björn Ericson uppger att hälften av alla anmälningar som kommer in inte ens rör sig om brott utan disciplinära brister, exempelvis skällsord och olämpliga uttalanden. I dessa fall skickas ärendena direkt över till polisen, som får besluta om eventuella disciplinera påföljder. När åklagare väcker åtal i vanliga fall, sker det bara om det går att vänta sig en fällande dom. Men när det gäller poliser är det ofta svårt att avgöra om ett brott begåtts eller inte, och därför för Riksenheten för polismål upp många fall till domstol för att pröva rättsläget.

Rätt offensiva

- 60 procent av våra mål vinner bifall i domstolen, för vanliga åklagare är den siffran runt 90 procent. Så man kan säga att vi i själva verket är rätt offensiva när det gäller åtal. Polisen är ju skyldiga att ingripa och har rätt att använda våld. Då kan det vara svårt att veta vad som är ett brott eller inte. Vi vill veta var gränsen går, säger Björn Ericson. Han tycker inte att antalet åtal egentligen är väsentligt. - Egentligen spelar det ingen roll om vi så hade noll åtal under en tioårsperiod. Vi måste hålla oss inom rättesnöret. Vi kan ju inte hålla på och åtala för statistikens skull, säger han.

Svårt att säkra bevis

Svårigheten ligger i att avgöra när ett regelrätt polisingripande övergår till exempelvis misshandel. - Ofta kan det vara svårt att säkra bevisning, exempelvis vid stora demonstrationer när det blir konfrontationer mellan polisen och andra människor. Då är det jättesvårt att utreda vad som hänt. Sedan måste polisen ofta fatta snabba och svåra beslut och det tar domstolarna också hänsyn till, säger han.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag