- Ser man det här målet ur Europasynpunkt gäller det om marknaden ska överordnas strejkrätten, säger han till TT på tisdagsmorgonen. Ur svensk synpunkt handlar det om vi ska kunna behålla vårt kollektivavtalssystem, som vi känner det, eller ej. - Det är jättebra med konkurrens, men den ska ske på lika villkor, för då blir företagen tvungna att utveckla sin tjänster och bli duktigare, effektivare och bättre. Men konkurrens där företagen bara är bra på att betala så lite som möjligt till sina anställda är inte bra. Olauson är övertygad om att EG-domstolen kommer att lyssna på argumentet från de svenska facken. - Det är helt osannolikt att Byggnads ska förlora helt och hållet i domstolen. Då skulle det få dramatiska effekter för den svenska modellen. Men skulle domstolen ha någon mindre synpunkt på vårt system, så får vi väl hantera det då, säger Olauson. Dotterbolaget till det lettiska företaget Laval blev i november 2004 utsatt för en facklig blockad sedan förhandlingarna om kollektivavtal med fackförbundet Byggnads misslyckats. Företaget tvingades så småningom ge upp sitt skolbygget i Vaxholm och kontraktet med kommunen revs upp. Blockaden ledde till att bolaget försattes i konkurs. Arbetsdomstolen (AD) tog i mars 2005 ställning i konflikten genom ett provisoriskt beslut. Då bedömde AD att den fackliga blockaden inte stred mot reglerna. Men AD tog inte slutlig ställning, utan valde att vända sig till EU:s domstol och bad om hjälp med bedömningen. Den lettiska regeringen har protesterat mot den svenska hållningen. Lettland ser den fackliga blockaden som ett brott mot EU:s grundlagar som garanterar fri rörlighet över gränserna. I sin plädering inför domstolen hävdade Lavals ombud att det svenska avtalssystemet innebär att utländska företag får en svagare position än svenska. Det beror bland annat på att de tvingas till komplicerade avtalsdiskussioner som blir svårgenomträngliga - inte minst av språkliga skäl. - Byggnads avtalskrav och stridsåtgärder är en form av social protektionism som inte är förenlig med EG-rättens regler, sade Lavals ombud Anders Elmér. En annan komplikation, enligt Elmér, är att utländska bolag, som i Lavals fall, kan utsättas för stridsåtgärder från svenska fackföreningar men i praktiken inte kan svara med lockout eftersom de inte har några anställda som är medlemmar i facket. - Det finns en brist på rättssäkerhet på utländska företag i Sverige och effekten av den fackliga blockaden mot Laval blev att ett svenskt företag med svenska arbetare fick ta över skolbygget i Vaxholm. Den borgerliga regeringen har i praktiken övertagit den socialdemokratiska linjen i fråga om Vaxholmskonflikten. Den svenska regeringens ombud i EG-domstolen, Anders Kruse, argumenterade i enlighet med den inlaga som förre arbetsmarknadsministern Hans Karlsson lämnade in till domstolen för ett år sedan. - Regeringen försvarar den svenska modellen och den svenska lagstiftningen. Systemet bygger på att parterna på arbetsmarknaden är bäst skickade att bestämma löne- och anställningsvillkor, sade Kruse. - Det finns därför ingen anledning att anta att den svenska modellen inte skulle vara förenlig med EG-rätten. På plats i Luxemburg fanns också Alda Vanega, understatssekreterare på det lettiska utrikesdepartementet. - Det här är ett mycket viktigt mål och vi känner att det handlar om diskriminering av de lettiska arbetare som blev utkastade ur Sverige. De svenska facken började med en strejk och ville inte förhandla. Vanega konstaterar också att Laval redan hade kollektivavtal med fackliga organisationer i Lettland. Hon hoppas nu att domstolens utslag ska få effekt i Sverige. - Det lettiska folket blev lovat fri rörlighet inom EU och många känner sig besvikna nu när våra arbetare tvingas lämna Sverige och vi hoppas att rättens utslag ska ge upphov till förändringar på den svenska arbetsmarknaden. Även Estlands juridiska ombud Lembit Uibo deltog och var mycket kritisk mot det svenska systemet och hävdade att utländska företag befinner sig i en sämre position än svenska. - Lagstiftningen utesluter till exempel inte en strejk mot ett företag som redan tecknat kollektivavtal i hemlandet, sade Uibo. De svenska facken argumenterade under förhandlingen också för att strejkrätten är viktigare än rätten till fri rörlighet inom unionen. Det tycker inte Estland är en självklarhet. - Det måste finnas en balans mellan de här intressena. Rättsordningen i Sverige innebär att man diskriminerar på grund av medborgares nationalitet, förklarade det lettiska ombudet Esmeralda Balode-Buraka. - Vi anser att utstationerade arbetare själva ska avgöra om de ska vara medlem i den svenska fackliga organisationen eller inte, sade hon. - De lettiska arbetarna i Laval hade inte valt att representeras av de svenska facken, utan av en lettisk arbetstagarorganisation. Vi tycker det är rimligt att värdlandet respekterar detta val.