Västsverige på 48 timmar

Publicerad
Uppdaterad
Nyhetschefen gav mig Västtrafiks regionkort och 1500 riksdaler. Uppdraget var att se så mycket av Västsverige på 48 timmar med en budgetvariant. Sagt och gjort.
Eftersom jag kanske är den enda göteborgaren som aldrig har åkt Paddan, fick det bli startskottet på trippen. Jag inhandlade Göteborgspasset för att få så mycket som möjligt på köpet.
I ett ihållande spöregn slussades jag genom stadens kanaler och guiden Lovisa berättade glatt på både svenska och engelska, om hur holländarna hjälpte till att bygga kanalerna och om hur Amerikaskjulet var utkörsporten för alla svenskar som ville se det förlovade landet i väster. Lagom allmänbildad och genomblöt var det dags att åka vidare. 17.30 - LISEBERG. Fortfarande är Flumeride lika hisnande som för 20 år sedan. Liseberg är ett måste och kvällen blev extra rolig när det visade sig att jag gick segrande ur femkampen. Foto: Maria Gredeskog NORDENS ARK. Ett mäktigt möte med vargen Bork. Och det verkade som om varghanen var mer rädd för oss än vad vi var för honom. Foto: Frida Stahre SMEDJA VOLUND. "Se dig omkring, lyssna, hör bergets hjärta slå i takt med smedjans hammare, min själ är lika gammal som elden". Smideskonstären Berth Johanssons ord förstärker känslan i smedjan. Foto: Frida Stahre

Det kaliforniska ljuset

Efter en snabb lunch på Kungstorget tog jag bussen till Skärhamn. Längst ut i hamnen ligger Nordiska Akvarellmuseet. Trött på ösregnet gick jag runt inne i konsthallarna och njöt av det Kaliforniska ljuset som hade avtecknats på den ena tavlan efter den andra i utställningen "Ljuset från Kalifornien". Små barn pysslade och målade egna akvareller inne i den öppna ateljén.
Även om mammas gamla mantra "Det finns inget dåligt väder..." gjorde sig påmint blev det inget bad på stranden intill museet, vilket annars brukar vara en naturlig avslutning på konstvandringen. I stället begav jag mig till Smedja Volund uppe på berget ovanför museet. Smideskonstnären Berth Johansson bor och verkar i den moderna byggnaden som har utsikt över inloppet till Skärhamns hamn. Smedjan, där besökaren får se Berth och hans lärlingar jobba, var stängd så jag fick nöja mig med en kopp kaffe i det vackra kaféet där konstnärens verk kittlade synen vart jag än vände mig. Men säg den lycka som varar för evigt och hungern gjorde sig påmind.

Skoskav som gjorde sig påmint

Efter att ha promenerat längs bryggvägen genom samhället med röda fiskebodar, småbåtshamn och idylliska små hus, föll valet på en gammal hederlig pizzeria precis intill havet. I dyblöta kläder, med en rykande het pizza och lovorden från ägaren att tv-apparaten hade "tusen kanaler" kändes valet helt rätt. Men även en tapper soldat måste sova. Cirka två kilometer utanför samhället somnade jag som ett barn på kudden på vandrarhemmet.
Ska det göras något, ska det göras rejält. Klockan 06.54 nästa morgon steg jag på bussen som skulle ta mig till Nordens Ark i Sotenäs. Efter några bussbyten gick jag in genom grindarna 09.35 och passade på att ta dagens första kopp kaffe. Gårdagens regn sken med sin frånvaro och promenaden bland barnfamiljer och utrotningshotade djur var skön - även om mitt skoskav gjorde sig påmind både högt och lågt. Och det var svårt att slita sig från varghägnet där vargen Bork sprang längs staketet för att sedan komma alldeles nära när det var dags för matstund. Tyvärr blev stunden bland djuren alldeles för kort. Bussen mot Lysekil stod på reseagendan och ett hett tips är att viga åtminstone en halvdag på Nordens Ark.
Lysekil, åh, Lysekil. Det sprätte i benen när bussen närmade sig Södra Torget och Curmans villor.

Havssuget bara ökade

Efter att ha gått längs strandpromenaden och sett otaliga dykare, både på land och under ytan, satte jag mig ner på Havsbadsrestaurangen och beställde in en fisksoppa - med alla västkustens läckerheter och jag frågade mig tyst om det finns någon bättre plats än just Bohuslän.
Men suget efter havets hemligheter blev bara större. Kön ringlade lång utanför Havets Hus denna molniga dag. Väl inne var det som en helt ny värld öppnade sig. Stora torskar, stim av makrill, en slumrig hummer och sjöstjärnor i massvis var bara en liten del av vad som fanns att upptäcka. Men efter 45 minuter var jag nöjd och halvsprang till bussen som skulle ta mig tillbaka till utgångspunkten - Göteborg.

En hederlig femkamp

Göteborgspasset brände i fickan och innan dagen blev kväll unnade jag mig ett besök på Liseberg. En hederlig femkamp stod på menyn (som jag gick segrande ur) och den obligatoriska Flumerideturen.
Att resa runt i Västsverige med Västtrafiksregionskort fungerar bra - om man har mycket tid att spendera i bussen/tåget vill säga. Och man ska nog ge det några dagar för att verkligen hinna med allt man vill se - utan att stressa.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida