Machete-beväpnade gäng härjar nu på gatorna för att komma över pengar och mat.
- Det här är bara början, säger den unga kosmetologen Evelyne Buino om de unga männen som rånar och stjäl.
Hon fruktar ett allas krig mot alla, och Brasiliens försvarsminister Nelson Jobim pekar efter ett besök på risken för uppror.
- Så länge människor är hungriga och törstiga och så länge vi inte har ordnat med tak över huvudet finns den risken, säger han.
Brasilien har beslutat att skicka vapen och gummikulor för att bistå Haitis regering i händelse av kravaller. Men i praktiken leds nu landet av USA och FN, och USA har formellt tagit över ansvaret för den lilla flygplatsen i huvudstaden, som hittills varit en flaskhals för hjälpen utifrån. Amerikanska soldater har börjat massutdelning av hjälp, och inom några dagar kan 10 000 USA-soldater vara i arbete med att undsätta befolkningen.

Som ett krig

Antalet hemlösa efter katastrofen kan vara så många som tre miljoner av landets sammanlagt cirka nio miljoner invånare.
Haitis president René Preval liknar tillståndet vid en krigssituation.
- Förödelsen jag sett kan jämföras med skador som skulle uppstå om landet hade bombats i 15 dagar.
Såväl presidentpalatset som Prevals egen bostad rasade ihop i tisdagens förödande jordskalv.
- Jag har inget hem och ingen telefon, det här är mitt palats nu, säger han och pekar på den polisstation vid flygplatsen där han och ministrar som överlevde katastrofen fått tillfälligt husrum.
Han lovordar allt stöd som landet fått från omvärlden, och säger att det på bara en dag kom 74 plan med förnödenheter. Men bland alla dem som ännu efter fyra dagar inte nåtts av någon hjälp växer desperationen och ilskan.

"De lurar oss"

”Regeringen lurar oss. Det kommer miljontals dollar till Haiti, men vi får ingenting. De som styr landet är en grupp vänner som delar upp pengarna mellan sig, säger mekanikern Kassana-Jean Chilove som förlorat sin dotter i katastrofen.
Enligt inrikesministern Paul Antoine Bien-Aime har 50 000 döda hittills hittats, och han befarar att dödssiffran kan stiga till uppemot 200 000.
Landets förre president Jean Bertrand Aristide säger att han är beredd att återvända till sitt hemland från exilen i Sydafrika för att hjälpa till med återuppbyggnaden. FN-chefen Ban Ki-Moon har också tillkännagivit planer på att inom kort resa till Haiti för att visa solidaritet med folket och utvärdera hjälpbehovet.

FN vädjar om hjälp

I ett upprop har FN vädjat om motsvarande cirka 4 miljarder kronor för nödhjälp i form av mat, mediciner, vatten och tält. Frankrike var bland de första att svara genom att satsa 20 miljoner på proteinrik mat till småbarn.
FN överväger också att omplacera 5 000 fredsbevarare, soldater och poliser som finns i andra delar av Haiti, till huvudstaden Port-au-Prince. Sammanlagt finns cirka 12 000 FN-medarbetare i Haiti. Ett 40-tal omkom i det förödande jordskalvet i tisdags, och 330 saknas ännu.
Enligt FN-koordinatorn Magdy Martinez kommer Förenta Nationernas planerade stöd användas till bland annat återuppbyggnad av sjukhus, kommunikationssystem och annan infrastruktur.

Varnar för nya skalv

Faran för nya, stora skalv i Haiti och grannländerna är dock långt ifrån över. Den katastrofala jordbävningen och efterskalven i veckan har ökat trycket längs hela förkastningslinjen.
- Förkastningslinjen är på flera hundra kilometer och den del där skalvet uppstod består av bara 80 kilometer, varnar geofysikern Paul Mann på Texasuniversitetet.