Den 30-åriga kvinnan gick in ensam till vargarna, trots att hon tidigare klagat på yrsel och huvudvärk. Foto: PrivatDen 30-åriga kvinnan gick in ensam till vargarna, trots att hon tidigare klagat på yrsel och huvudvärk. Foto: Privat
Den 30-åriga kvinnan gick in ensam till vargarna, trots att hon tidigare klagat på yrsel och huvudvärk. Foto: Privat
Norska vargexperten Runar Næss är starkt kritisk till den dominerande arbetsmetod som användes mot vargarna på Kolmårdens djurpark. Foto: Anders Wiklund/TTNorska vargexperten Runar Næss är starkt kritisk till den dominerande arbetsmetod som användes mot vargarna på Kolmårdens djurpark. Foto: Anders Wiklund/TT

Norska vargexperten Runar Næss är starkt kritisk till den dominerande arbetsmetod som användes mot vargarna på Kolmårdens djurpark.

 Foto: Anders Wiklund/TT
"Vargarna har varit rädda för personalen. Det är en farlig illusion att man ska dominera vargen. Det är helt, helt fel", säger den norska vargexperten i utredningen. På bilden syns vargar i varghägnet på Kolmårdens djurpark i januari 2016. Foto: Anders Wiklund/TT"Vargarna har varit rädda för personalen. Det är en farlig illusion att man ska dominera vargen. Det är helt, helt fel", säger den norska vargexperten i utredningen. På bilden syns vargar i varghägnet på Kolmårdens djurpark i januari 2016. Foto: Anders Wiklund/TT

"Vargarna har varit rädda för personalen. Det är en farlig illusion att man ska dominera vargen. Det är helt, helt fel", säger den norska vargexperten i utredningen. På bilden syns vargar i varghägnet på Kolmårdens djurpark i januari 2016.

 Foto: Anders Wiklund/TT

Vargattacken var väntad enligt expert

Publicerad

Den 30-åriga djurskötaren hann inte mer än komma in i hägnet innan hon dödades av vargflocken.

En attack som, enligt experter, var väntad.

Parken använde en mycket riskfylld arbetsmetod där de utmanade vargarna. I kombination med att de helt undervärderade vargens rovdjursbeteende var olyckan oundviklig, enligt den norska vargexperten Runar Næss.

"Hon representerade personalen och är liten och sårbar, hon har lite huvudvärk... och det är den dagen", säger han i utredningen.

Det hade gått fint i 30 år men morgonen den 17 juni 2012 tvingades Kolmårdens djurpark stoppa arbetet med socialiserade vargar.

Det var en vanlig arbetsdag och den 30-åriga djurguiden skulle gå in till vargarna för det dagliga morgonbesöket – ett besök bara för att upprätthålla socialiseringen med vargarna.

Hon skulle gå in ensam, utan mobil eller kommunikationsradio. Det var inget ovanligt, så jobbade man med vargarna i det här hägnet på Kolmårdens djurpark.

Parken ville behålla kommunikationen med vargarna på vargarnas egna villkor. Dessutom hade vargarna från början vägrat låta personalen ha mobil och kommunikationsradio i fred.

Hade klagat på yrsel

30-åringen hade inte mått helt bra de sista veckorna, klagat på yrsel, huvudvärk och värk bakom ena ögat. Trots det valde hon att ensam gå in till den unga gruppen med åtta hanvargar.

Strax efter klockan nio gick hon upp till varghägnet, öppnade grinden till slussen, stängde den bakom sig för att öppna nästa grind. Där möttes hon av vargflocken. Hon stängde grinden bakom sig och lämnade den olåst – som en säkerhetsrutin, ifall hon måste komma ut fort. Men bara några steg in i varghägnet kommer ett av de första dödliga huggen. En av vargarna hade troligen ljudlöst hoppat upp och gett henne det första dödliga bettet över strupen. Hon hade inte en chans att skydda sig.

Kan ha stått upp när hon attackerades

Obduktionsrapporten kan tolkas som att den 30-åriga kvinnan kan ha stått upp när hon attackerades och att hon också levde vid flera av de första betten.

En av vargarna hade troligen startat attacken för att snabbt få hjälp av de andra. En test av hierarkin från en varg kan snabbt gå över till flockens instinkt att döda ett bytesdjur, säger flera av de experter som förekommer i polisutredningen.

Väl nere på marken har kvinnan medvetslös och döende släpats några tiotals meter in i hägnet. Där hittas hennes svårt sargade kropp nästan två timmar senare av en vän och kollega. Då var det för länge sedan för sent att rädda hennes liv.

Fanns inte med på listan över farliga djur

För personalen på djurparken kom attacken som en överraskning och en chock. Ingen hade anat att det kunde hända. Trots att de jobbat för att behålla vargarnas naturliga instinkter hade de totalt glömt att vargen är ett farligt rovdjur. Det fanns inte ens med på parkens lista över farliga djur.

– I min värld så är det lättare att bli träffad av blixten än dödad av en varg, säger en av djurparkens vargguider i polisutredningen.

Men flera experter som nu vittnar i polisutredningen pekar på att parkens arbetssätt med vargarna var riskfyllt och att det funnits flera varningstecken. Den norska vargexperten Runar Næss går så långt att han säger att det egentligen bara varit en tidsfråga och att det kunde ha skett mycket tidigare.

– Att man skrämmer vargarna. Och man tar i dem och lägger ned dem. Något skulle hända och i och med att man gick in ensam var det bara en tidsfråga, säger Runar Næss i utredningen.

"Vargarna har varit rädda för personalen"

Næss är starkt kritisk till den dominerande arbetsmetod som användes mot vargarna på Kolmårdens djurpark.

– Vargarna har varit rädda för personalen. Det är en farlig illusion att man ska dominera vargen. Det är helt, helt fel, säger han i utredningen.

På Youtubeklipp kan man se hur personalen tar tag i vargar som gjort något de inte gillar och de berättar själva i utredningen att de lägger ned vargarna som ett straff.

– Att NN (den 30-åriga kvinnan reds anm) inte haft några tidigare problem tyder på att det inte var någon personlig konflikt, men är väldigt subjektivt. Hon representerade personalen och är liten och sårbar, hon har lite huvudvärk... och det är den dagen, säger Runar Næss i utredningen.

Flera kolleger till kvinnan säger också i utredningen att de är överraskade över att det var just den kvinnan som attackerades. Hon var den som hade haft bäst kontakt med varggruppen efter den person som hade dem i sitt hem och nappade upp dem.

Men det skulle, enligt experter i utredningen, kunna vara just ett av skälen bakom attacken. Hon fick representera personalen, menar Runar Næss.

"Det borde ha varit en varningsklocka"

Flera besökare, bland annat Arne Weise, har berättar om incidenter i det aktuella varghägnet. Men det var inte bara besökarna som råkade ut för olyckor, även personalen var med om flera incidenter före dödsattacken.

Den 7 maj 2011 omringades en kollega till den 30-åriga kvinnan och hon kände sig kraftigt hotad. Två av vargarna i hägnet hade börjat cirkulera runt henne och hon fick backa undan mot ett träd. Enligt experterna i utredningen borde den incidenten ha lett till förändrade arbetsrutiner.

– Det borde ha varit en varningsklocka, säger Hans Ingemar Temrin, som forskar på socialiserade vargar vid Stockholms universitet, i utredningen.

Stor inkomstkälla för djurparken

En stor del av utredningen innehåller säkerhetsföreskrifter och vargfakta från andra djurparker i andra länder där de har större och längre erfarenhet av arbete med socialiserade vargar. Där har de tydliga säkerhetsrutiner. Två av dessa har Kolmårdens djurpark inte brytt sig om: att alltid vara minst två personer som går in till de socialiserade vargarna och att aldrig gå in i hägnet när en person känner sig fysiskt eller psykiskt dålig.

Vad som fått Kolmårdens djurpark att bortse från alla varningsklockor får den kommande rättegången visa. Men klart är att besöken hos vargarna i Kolmårdens djurpark varit en stor inkomstkälla året runt.

– Olyckan sker för att någon ska tjäna mer pengar, säger Runar Næss i den utrednings som nu lagts fram vid Norrköpings tingsrätt.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag