Han och hans kolleger är övertygade om att det blir betydligt mer jakt på varg i framtiden. Också här i Västsverige, där det i dag är förbjudet.
- Det är tvunget om man ska hålla det etappmål som riksdagen satte upp 2001, där man vill ha en stam på totalt tvåhundra vargar i landet. Vi är snudd på där redan, säger han.

Inne på samma spår

Hans kollega Benny Nilsson är inne på samma spår.
- Vi vill hålla vargen på en låg nivå och jämnt fördelad i landet. Den nivån är redan nådd. Vi tycker därför att man måste kunna ha jakt på varg, säger han och ser fler fördelar med detta:
- Djur som inte jagas tappar skygghet. Då kommer de närmare mänskliga aktiviteter och då blir det problem.
Han anser att 40-60 vargar per år borde skjutas för att hålla stammen på en stabil nivå.
Föra året kände man till tre revir i Västsverige: Ed-Haldenreviret, Kroppefjällreviret samt Edsleskogreviret mellan Bengtsfors och Åmål.

Ytterligare två revir

Sedan dess har ytterligare två revirbildningar konstaterats. Dels har Ed-Haldenreviret delat sig i en södra och en norra del, dels har ett nytt revir uppstått på Bredfjället. Det sträcker sig från Ljungskile - Lilla Edet ner till Kungälv. Det finns också tecken på ett sjätte revir i Marks kommun och ett sjunde mellan Hunneberg och Falköping.
Det är stora områden: Ett genomsnittligt vargrevir är 100 000 hektar stort - ungefär två gånger Marks kommun.
- Vi vet att vargarna har svårt att etablera sig norrut där man har renskötsel och där de inte får vara. Det är magnifikt för dem att komma hit. Vi har gott om mat i form av rådjur och älg, och hyfsat stora skogar, säger Tommy Berglund.

Inga glada miner

Han och hans kolleger har informerat djurhållare i Marks kommun att vargen kan ha etablerat sig där. Det blev inga glada miner.
- Det blev ett förfärligt hallå. Jag har varit nerringd. Man ser oss som vargens beskyddare, och det är helt fel. Vi jobbar objektivt, försäkrar han.